Welcome to the Swedish equivalent of the Village Pump. Feel free to write in English. Note: Automatically posted messages and mass messages should go to Wikipedia:Bybrunnen/Massmeddelanden.
För att begära åtgärder för användare, artiklar eller andra sidor är det oftast lämpligare att gå via Wikipedia:Begäran om åtgärder.
Dessutom utdelades pris för flest nya artiklar (60 stycken) respektive utökningar (28 stycken) under mars. Här stod Slånbär och Hans Frörum ytterligare en månad för insatserna. Totalt listades under förra månaden 275 nya och 69 utökade artiklar i projektet. I listningen för mars inkluderades även en hel del fynd från totallistningen av nya artiklar på minst 8 000 byte samt månadens olika veckotävlingar.
Nu är det maj, och vi kan rösta på april månads bästa nya respektive utökade artikel – det finns 53 nya och 21 utökade artiklar att välja bland. Förhoppningsvis finns det åtminstone något som kan intressera. Allt gott. --Paracel63 (diskussion) 1 maj 2024 kl. 22.29 (CEST)[svara]
Det var extra svårt att välja denna gång, med så många bra utökade och nya artiklar från gymnasieprojektet. Stort tack till alla skribenter! Och jag hoppas att eleverna vill fortsätta här på Wikipedia - även om det inte blir som Wikipedia-som-skolprojekt. // Zquid (diskussion) 2 maj 2024 kl. 20.53 (CEST)[svara]
Standardsortering i biografier om kineser som kan behöva ses över
Jag har förstått att STANDARDSORTERING av artiklar med "kinesiska personnamn", till exempel Namn1 Namn2, normalt inte ska göras som för andra namn, alltså Namn2, Namn1, utan som Namn1, Namn2, se till exempel den här korrigerande redigeringen.
Inspirerad av detta gjorde jag en inventering av hur STANDARDSORTERING har tillämpats i svwp-artiklar om kineser.
Resultatet finns i en tabell som innehåller 347 artiklar som kan behöva kontrolleras med avseende på STANDARDSORTERING. Urvalet består av artiklar som...
ligger i kategoriträdet Kategori:Kineser (som totalt innehåller 2 688 artiklar)
ligger i någon av kategorierna Kategori:Män eller Kategori:Kvinnor (för att exkludera 180 artiklar som inte gäller personer)
har ett värde för STANDARDSORTERING, med borttaget kommatecken, som inte är samma som sidans namn (exklusive eventuell särskiljande parentes i sidnamnet)
På grund av bitvis "flexibelt inympade grenar i kategoriträdet" och/eller "flexibel kategorisering" och/eller "kineser med icke-kinesiska" namn, finns det ett antal falska träffar i tabellen, alltså personer som inte har kinesiska namn, men dem får man försöka bortse från i detta sammanhang. Avvikelserna kan, förutom rena omkastningar av Namn1 och Namn2, bestå av stavningsvarianter, versaliseringar, bindestreck, punkter och liknande som gör att det inte är en exakt överensstämmelse. I något fall kanske artikeln behöver flyttas.
Länk till tabellen om någon som begriper sig på kinesiska namn känner sig manad att rätta till STANDARDSORTERING där det har blivit fel.
Japan, Kina, Korea (och Ungern) skriver normalt efternamn först. Våra artiklar om japaner följer oftast regeln att artikelnamnet skrivs med japansk ordföljd före andra världskriget, och med västerländsk ordföljd därefter. För Korea bör det konsekvent vara familjenamnet först i artikelnamn, därmed standardsortering Namn1, Namn2. Men när jag tittar på tabellen du gjort för kineser ser det mesta rätt ut - sitter på tåg med mobil och kan inte granska varje namn. Kitayama (diskussion) 4 maj 2024 kl. 11.43 (CEST)[svara]
Eftersom västerländsk standard är att ha familjenamnet sist kan källor ibland ha vänt på det och ibland inte. Så det är kanske bra att kolla upp vilket som verkligen är familjenamnet innan man ändrar. Boivie (diskussion) 4 maj 2024 kl. 12.11 (CEST)[svara]
Bra förslag, det bör minska tabellen rejält genom att de personer med icke-kinesiska namn som har ett värde på efternamn (P734) i Wikidata med en svensk etikett som överensstämmer med det som står före kommatecknet i STANDARDSORTERING i svwp-artikeln, försvinner.
En ny tabell finns nu i Sandlådan. Den består av 218 artiklar. 103 av dessa saknar värde på egenskapen efternamn (P734) Några saknar svensk etikett för värdet på egenskapen efternamn (P734), eller har helt felaktiga värden på efternamn (P734), men det är ju också något som behöver åtgärdas.
Jag passade på att titta på tabellen som Larske letade fram och såg att man på wikidata har egenskaper åå wikidata. När jag tittade på äldre svenskar ser jag dock att det genomgående har sina patronymikon registrerade som familjenamn. Bör detta också åtgärdas? FBQ (diskussion) 6 maj 2024 kl. 07.32 (CEST)[svara]
Vilka regler finns för när ett namn är ett efternamn (familjenamn) och när det är ett patronymikon?
Exempel: En person som heter Sven Svensson får en son. Sonen får namnet Karl Svensson. Hur vet man om Svensson i sonens namn är ett efternamn (familjenamn) eller ett patronymikon? Är det olika för olika tider och olika platser? Kan ett namn vara både ett familjenamn och ett patronymikon? Larske (diskussion) 6 maj 2024 kl. 09.10 (CEST)[svara]
Om man skall sortera på för- eller efternamn är delvis en pragmatiskt avgjord fråga. Det finns ingen direkt anledning att samla slumpartade personer som bara råkade ha fäder med samma namn tillsammans vid sortering. Däremot är det inte så farligt om någon som egentligen haft patronymikon hamnar tillsammans med ättlingar som använt samma namn som äkta familjenamn.
Även en Karl Svensson, son till Sven Karlsson, kan ha antagit "Svensson" som familjenamn. Det enklaste sättet är därför inte att titta på fadern, utan att titta på barnen. Finns inga barn finns ingen att samsortera med och då är frågan närmast akademisk.
Det var ju med namnreformen 1901 som patronymikon gjordes till efternamn. Det finns ju visserligen ett antal släkter som tagit sig patonymikon som släktnamn långt tidigare, men då finns det ju vanligen källor på att det är särskilda släkter då kan man göra undantag. När det gäller sortering finns det ju ingen riktig ordning på wikipedia, jag har fått höra att det vara detsamma, många andra uppsalgsverk brukar sortera på patronymikon när det inte handlar om medeltid eller 1500-tal, men det kan ju bli förvirrande att kalla det för "family name" på wikidata, jag har ju sett många amerikanska släktforskare bli förvirrade. FBQ (diskussion) 6 maj 2024 kl. 12.09 (CEST)[svara]
Jag tittade bara som hastigast på våra Anders Larsson bland de som hade patonymikon, i många fall var ingenting alls, varken tilltalsnamn, förnamn eller patonymikon angivet, men i de fall något var angivet var det alltid felaktigt familjenamn. FBQ (diskussion) 6 maj 2024 kl. 13.05 (CEST)[svara]
I Sverige var det defintitvt vanligt att göra patronymikon till efternamn tidgare än 1901. Jag har fått höra mitten av 1800-talet vilket stämde med min släkt. LittleGun (diskussion) 8 maj 2024 kl. 19.55 (CEST)[svara]
Okej, jag har ju absolut sett det - om vi ser släkter som Claëson och Arfwedson så går det ju tillbaka till 1600-talet, och visst finns det många fler. Men jag har ändå sett det som tämligen sällsynt. Jag skrev först 1891 och hade för mig att det var tidigare, men när jag sökte efter år på nätet hittade jag inget. Mormors mor bytte från Svensdotter till Svensson kort före sitt giftermål 1900, men jag har inte exakt år. Morfars mor bytte också till Persdotter till Pettersson före giftermålet 1901, men alla fall på 1890-talet var det Persdotter. Min farfars mor kallas Jonsson vid sitt giftermål 1893. Alla min farmors fars syskon kallas Gustafsson som släktnamn, men då var de födda från början av 1880-talet och som barn hittar jag inte att de använt några efternamn i barndomen, det är först när de var vuxna jag sett det brukas.FBQ (diskussion) 9 maj 2024 kl. 20.55 (CEST)[svara]
Andel – Kolumnen Totalt dividerat med antalet artiklar på svenskspråkiga Wikipedia per respektive datum. (Antalet artiklar vid månadsskiftena framgår här.)
Om du vill hjälpa till att höja kvaliteten på svenskspråkiga Wikipedia finns det en rad kvalitetsprojekt att engagera sig i.
Uppgången i relevanskategorin är delvis mitt "fel", jag håller på att gå igenom flera av våra kortaste artiklar och har mallat upp flera där jag inte tycker att relevansen framgår vare sig av artikeltexten eller av en sökning på Google och i mediearkiven. Man får gärna gå in i Kategori:Relevanskontroll-samtliga och säga sin mening om dessa artiklar! jssfrk (d|b) 8 maj 2024 kl. 18.08 (CEST)[svara]
Jag lade mallen {{Opassande}} på nyskapade kontot J4c0b0123hj (diskussion • bidrag (raderade) • loggar (om) • stats) diskussionssida. Användaren, redigerandes som IP-nummer, var dock oförstående till mallen och menade att ”vi” rekommenderat namnet. Jag förstår det som att ”systemet” gav förslag på användarnamn när kontot skulle skapas, men vet för lite om det är så det fungerar? För mig är det tydligt att användarnamnet olämpligt eftersom det är krångligt. Min fråga är, stämmer det att ”systemet” ger rekommendationer på användarnamn som är olämpliga och hur kommer vi i så fall till bukt med det/hanterar det? / Lucie Manette(Diskussion)5 maj 2024 kl. 19.58 (CEST)[svara]
Jag tycker inte riktigt att användarnamnet lever upp till kriteriet för "Krångliga namn", eftersom det innehåller namnet Jacob skrivet med 1337-speak. Hade det bara varit staplade siffror och bokstäver hade det varit på gränsen. Draken Bowser (diskussion) 5 maj 2024 kl. 20.04 (CEST)[svara]
Rent tekniskt sett har vi en gräns på 85 byte, men jag kan förstå om en lång följd av uppenbart slumpvalda tecken upplevs som opraktiska. Ett namn på 11 tecken upplever jag dock inte som överdrivet opraktiskt – tänk på att helt vanliga namn skrivet med något för oss svårtolkat skriftsystem (t.ex. japanska, georgiska) blir lika krångliga. Dessutom accepteras den här typen av namn vanligen globalt om de inte är för långa (jag har sett ett, godkänt, på 16 tecken bestående av samma fyra bokstäver, upprepade slumpvis). Användarnamn är ju sedan länge globala, då är det svårt för oss att vara strängare än andra Wikipediaversioner. / TernariusDisk6 maj 2024 kl. 13.13 (CEST)[svara]
Ur ett tekniskt perspektiv verkar det inte finnas några svårigheter alls att vara strängare här än på andra versioner. Sen att det potentiellt skapar problem för användaren som drabbas är väl en annan sak. 94.191.137.1616 maj 2024 kl. 13.23 (CEST)[svara]
Som Draken Bowser är inne på är användarnmanet skrivet med 1337-speak (Johan) och har man datorspel som hobby reagerar man nog inte på det användarnamnet. Ser det inte som opassande användarnamn alls för att lämna min åsikt i denna fråga. TJ Lusitanias (diskussion) 6 maj 2024 kl. 13.29 (CEST)[svara]
Även jag håller med. En annan aspekt av det fenomenet är att det förekommer att användare som blockeras för opassande namn (förmodligen, hoppas jag, efter att inte har bytt namnet i tid), ofta får även användardiskussionen och t.o.m. mailfunktionen blockerade. Varför det? De är ju knappast några vandaler. Då de i regel inte får någon information om varför namnet är opassande, händer det ofta att de ansöker om ett nytt namn, som också det riskerar att vara opassande av samma orsaker. Och på grund av dröjesmålet hinner ofta kontot blockeras. Om användardiskussionen då inte låses, är det åtminstone en kanal till kommunikation med användaren. Vad hände med Förutsätt att andra har goda avsikter? / TernariusDisk6 maj 2024 kl. 17.57 (CEST)[svara]
Jag kan hålla med om att namnet är krångligt, i varje fall för oss som inte ägnar oss åt datorspel, men jag instämmer i att det inte är opassande. Vi har dessutom användare som har tidigare ip-nummer som användarnamn och det är ännu krångligare enligt min mening. Tostarpadius (diskussion) 6 maj 2024 kl. 18.19 (CEST)[svara]
Jag hör till de som deltagit i "häxjakt" på olämpliga användarnamn, men som fått relaxera min iver, se denna diskussion. Jag tror vi bör acceptera detta namn, då det inte är överdrivet långt samt har en viss logik. / ANHN✎6 maj 2024 kl. 19.32 (CEST)[svara]
┌────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────┘Är det ingen som kan svara på frågan från LucieManette? Frågan, som jag uppfattar den, är alltså:
Hittar "systemet" på förslag på användarnamn, automatiskt eller på begäran, till exempel när en användare av något skäl vill, eller blivit uppmanad till att, byta sitt användarnamn till något annat.
Om svaret på denna fråga är ja, kommer följdfrågan;
Är det möjligt att, och i så fall hur kan vi, påverka vilka sorters förslag som ges av "systemet"?
Prövade att skapa en användare som redan finns, och fick då meddelandet "Det valda användarnamnet används redan. Var god välj ett annat namn." men noterande inga förslag eller länkar till verktyg för att slumpa ett användarnamn. -- LevandeMänniska(talk), 6 maj 2024 kl. 20.37 (CEST)[svara]
Samma här. Jag tror snarare att användaren prövade sig fram genom att byta ut tecken tills dess att systemet inte klagade längre, men tror inte på att det faktiskt i aktiv form rekommenderade något alls. ♥Ainalidiskussionbidrag6 maj 2024 kl. 21.10 (CEST)[svara]
Har för mig att jag sett det beteende som beskrivs, där formuläret föreslår permutationer genom att lägga till tecken i slutet av användarnamnet när det man önskar är upptaget. Lyckades dock inte återskapa det, varken på dator eller i mobil-appen. --adjokadiskussion6 maj 2024 kl. 21.25 (CEST)[svara]
När det ändå har diskuterats kring "häxjakt" av användare vill jag passa på att ta upp en nuvarande mallning för diskussion: Peter7971981 (diskussion • bidrag (raderade) • loggar (om) • stats) (ping LucieManette) Personligen ser jag inte något opassande med användarnamnet. "Peter" lär vara upptaget för länge sedan och användaren har då istället lagt till några siffror för att göra det unikt. Är det längden på siffer-suffixen som gör användarnamnet "opassande"? Som Tostarpadius nämner finns det etablerade användare med (även i min mening) betydligt krångligare användarnamn. --adjokadiskussion6 maj 2024 kl. 22.15 (CEST)[svara]
Medan vi väntar på svar från LucieManette, kanske vi kunde ta bort opassandemallen från J4c0b0123hj? Det finns ju en närmast överväldigande samstämmighet om att det namnet inte är opassande. Någon däremot? / TernariusDisk6 maj 2024 kl. 22.42 (CEST)[svara]
@LucieManette: Jag har på måfå valt ut några godkända namn från Global rename request queue. Av integritetsskäl har jag ersatt den "meningsfulla" delen av namnen (dvs antingen riktiga ord eller egennamn) med asterisker: ********HDI2.2024, *****110724, ******pthjq0783, V2028605bav, **********444555. (Beträffande V2028605bav är i stället sifferföljden ändrad). Med all respekt, men jag tycker det visar att din syn på vad som är opassande användarnamn är alldeles för sträng. / TernariusDisk6 maj 2024 kl. 23.34 (CEST)[svara]
Man kan inte av ett enskilt användarnamn alltid avgöra om det är olämpligt eller ej. Det beror mycket på hur likt det är andra användarnamn. Så länge det inte är någon risk för förväxlingar spelar längden och komplexiteten ingen större roll, det går ofta att kopiera och klistra in ett namn som är "svårstavat".
Exempel: Det finns idag bara ett användarnamn på formen F.d. följt av en IP-adress, alltså en massa siffror och punkter, nämligen F.d. 82.212.68.183, men jag tror inte att vi skulle godkänna om någon registrerade en ny användare med namnet F.d. 82.212.86.183 hur sant det än vore, eller hur?
Vi godkänner inte heller nya användarnamn, hur korta de än är, där en bokstav i ett existerande användarnamn bytts ut mot en annan bokstav som på många datorer ser likadan ut, till exempel "l" (litet L) och "I" (stort i). Sådana försök resulterar i att det snarlika namnet permanentblockeras som "Förvillarkonton" för att undvika missförstånd, såväl avsedda som oavsedda. Se till exempel LittIeGun. Även "rn" och "m" ser, med vanliga typsnitt, så lika ut att det kan leda till missförstånd och jag tror därför inte att vi skulle godkänna användarnamn som Temarius och Tornastvivlaren.
Med detta sagt menar jag alltså att J4c0b0123hj inte är olämpligt per se, men om det godkänns blir genast alla namn med "litet typografiskt avstånd" till detta namn, som till exempel J4c0b0l23hj, mycket olämpliga. Larske (diskussion) 7 maj 2024 kl. 01.19 (CEST)[svara]
I alla fall när det gäller namnbyten är det sällan något problem. Namnbytesapplikationen är mycket bra på att upptäcka "för lika" namn. Inte ens kombinationer av typen "Peter" och P3t3r" brukar slippa igenom. Jag vet inte i hur hög grad det kontrolleras även vid nyskapande av namn, men jag har hört uppgifter på att så skulle vara fallet. / TernariusDisk7 maj 2024 kl. 01.46 (CEST)[svara]
På många Utmärkta artiklar finns mallen {{Väldigt lång}}, men inte i själva artikeln utan på diskussionssidan, ibland i samband med {{NYA förlängda}}. Men varför är inte mallen på själva artikelsidan istället för på diskussionssidan? Ofta mallas det eftersom en användare vill att någon tar tag i artikelns problem, i det här fallet att trimma den eller flytta över ett eller flera stycken till en annan artikel. Men finns mallen på diskussionssidan är det väl inte lika stor chans att någon tar tag i problemet, eftersom diskussionssidor inte är lika besökta som artiklar.
Många artiklar med mallen väldigt lång-mallen är utmärkta. Utmärkta artiklar måste ju sakna åtgärdsmallar för att bli en utmärkt artikel, är det därför mallen finns på diskussionssidan? Såvitt jag kan se finns det bara en artikel med väldigt lång-mallen i själva artikeln, och det är Rudolf med den röda mulen, men den mallen finns ju i ett stycke så det räknas kanske inte.
Jag har inte så jättebra koll på praxis och liknande, men jag antar att det är praxis att mallen är på diskussionssidan. Men är inte det konstigt? Borde inte mallen finnas i själva artikeln, såsom liksom nästan alla andra mallar?
De flesta mallar som ligger i artikeln är inte bara till för att locka till sig personer sugna på att göra en åtgärd, utan även för att varna läsare om brister. Att en artikel är väldigt lång är inte en brist som egentligen behöver varnas för.
Nej, det tycker inte jag är okej. De borde kollapsas så här:
{{sandlådestöd}}
respektive
{{Avblockering}}
För jag antar att de finns som personliga lathundar för att snabbt hitta dom. Då funkar copy-paste in med måsvingar. Om det inte är så att @[[Användare:Per W|Per W] vill ha någon sorts hjälp?--LittleGun (diskussion) 7 maj 2024 kl. 21.36 (CEST)[svara]
Ja, innehållshjälp inte något med wikiformatering. Jag arbetar i sandlådan för att få struktur på ämnet och välkomnar andra användare att förbättra texten. Per W (diskussion) 9 maj 2024 kl. 21.58 (CEST)[svara]
Jaha, okej. Det är lite otydligt eftersom det finns så lite innehåll. Jag tänkte att mallen är till för en artikeltext, ett utkast, i sandlådan vars innehåll behöver gås igenom, förbättras och wikifieras. Inte hjälp att skapa en helt ny artikel utifrån en enskild rubrik.
"Sparaknappen" heter "Publicera sida" och är blå med vit text. Den finns uppe i högra hörnet eller nere i det vänstra. Om du har skrivit en text i ett annat program kan du klippa in texten i din sandlåda. Kopiera texten från ditt program, klicka på den här länken: Britta Sandblom /Sandlåda, och klistra in din text. Sen finns "Publicera sida"-knappen i uppe i högra hörnet eller nere i det vänstra. I sandlådan kan du fixa till din text och få hjälp att "wikifiera" den innan den läggs ut i artiklarna. Lycka till! LittleGun (diskussion) 8 maj 2024 kl. 12.21 (CEST)[svara]
Publicera innebär vanligen "att offentliggöra" medan spara betyder "spara till senare". Nu är det ju i vårt fall samma sak, så kanske man kan fixa en "dummy", d.v.s. en knapp med texten "spara" som gör samma sak som knappen "publicera". Två knappar för samma sak alltså, men mindre förvirring för noviser. //Nalle&Lisa (diskussion) 9 maj 2024 kl. 18.35 (CEST)[svara]
Det blir troligen ännu mer förvirring i sådana fall. Jag skulle tolkat de två som att "Spara" sparade det jag höll på med utan att det visades för andra, vilket däremot "Publicera" skulle göra.
Det byttes från Spara till Publicera just för att tydliggöra att texten publiceras och därmed blir synlig för andra. Sedan kan man tänka sig att många nybörjare förväntar sig en funktion för att spara det de gjort av rädsla för att annars förlora sitt arbete, men utan avsikt att publicera det för omedelbar läsning. Historiker (diskussion) 9 maj 2024 kl. 21.32 (CEST)[svara]
Tack för alla fantastiska svar :)
Jag tryckte på publicera och hade inte skrivit så mycket utan ville fortsätta en annan dag. Vips var det någon som hade raderat artikeln som jag höll på att jobba med, med hänvisning till att den inte följde Wikipediastandard.
Det var precis det jag villa undvika. Men då är det alltså så att jag ska skriva artikeln i ett annat program och kopiera in den i min Wikiartikel när den är klar? Det går inte att jobba med något i sandlådan & spara till senare där?
Om du sparar i din sandlåda så är det ingen som rör ditt artikelutkast. När du är klar så kan du klippa och klistra din färdiga artikel och klistra in den i en ”riktig” artikel. Kitayama (diskussion) 9 maj 2024 kl. 22.22 (CEST)[svara]
Jag vill förtydliga mitt tidigare inlägg. När man arbetar i sin sandlåda, som man ju bör, vill man kanske spara utan att lägga upp artikeln i mediarymden och det känns fel att publicera sitt alster. Därför borde knappen i sandlådan vara märkt "spara" och den i artikelrymden "publicera". Jag vet inte om det är möjligt med en sådan konstruktion, men det vore mer logiskt för noviser. //Nalle&Lisa (diskussion) 9 maj 2024 kl. 22.25 (CEST)[svara]
Känns inte riktigt som det vore en förbättring. Det skulle då skilja sig åt på ett sätt som fortfarande kan förvirra användare till att tro att knapparna gör olika saker. Trots allt "publiceras" sandlådan också. Men i användarnamnrymden.
Dessutom måste väll användaren veta att den är i sin sandlåda då det står som rubrik och då (förhoppningsvis) veta att redigeringar där inte går "live" ut på wikin utan sparas i en sandlåda. Sabelöga (diskussion) 10 maj 2024 kl. 02.37 (CEST)[svara]
Jag och NnieAndersson har ett litet meningsutbyte rörande en praxis som jag inte hade uppfattat, men som tydligen gällt sedan en tid - att vi inte nämner (t o m tar bort) uppgifter om kommunala bolag i kommunartiklarna. Jag tycker att det är en diskutabel praxis. Vi nämner ofta kommunernas nämndorganisation, men den ger bara en begränsad bild av den kommunala organisationenn och verksamheten. Varför är t ex viktigare att berätta att Stockholms stad har en äldrenämnd, medan de jättelika allmännyttiga bostadsbolagen eller helt samhällsvitala bolag - som kommunal kärnverksamhet i Stockholms hamn eller Stockholms vatten - inte nämns? Om en kommun överlåter centrala delar av sitt förvaltningsansvar på egna bolag flyttas även politikeransvaret och den kommunala makten från kommunalrättsliga nämnder till aktiebolagsstyrelser. Styrelseledamöterna i kommunala bolag är ju, även om de är politiskt tillsatta, i juridisk mening inte politiker, utan har som individer att följa aktiebolagslagens krav på ansvar för jäv, sekretess, personligt ansvar, skadestånd mm. Och bolagen har att följa bolagsregler t ex när det gäller ekonomisk förvaltning, moms, avskrivnigar, fonderingar och annat som direkt påverkar ägarens - kommunens - ekonomi. Jag ser att DIEXEL har kompletterat en del kommunartiklar med Se även-länkar. Utmärkt. Men jag tycker alltså att bolagen även bör nämnas speciellt i själva artikeltexten. De är så självklara och ofta stora delar av kommunstrukturen. Janders (diskussion) 9 maj 2024 kl. 11.52 (CEST)[svara]
Kommunala bolag ser jag som en central del av den kommunala organisationen. Har svårt att förstå skälet till varför WP skulle undvika information om kommunala bolag i kommunartiklarna. FWIlkens (diskussion) 9 maj 2024 kl. 12.21 (CEST)[svara]
Jag håller med @Janders med flera om att de kommunala bolagen bör redovisas som en del av kommunens verksamhet. Jag föreslår att diskussionen som helhet flyttas hit, eftersom den rör en principfråga och väl mest av en slump har hamnat på en enskild användares diskussionssida. Chandra Varena (diskussion) 9 maj 2024 kl. 12.28 (CEST)[svara]
Jag tycker också, likt NnieAndersson, att det finns anledning att så långt som möjligt ensa kommunartiklarna, deras innehåll och utformning. Men det bör inte ske på bekostnad av basal information om hur kommunen är organiserad och bedriver sin verksamhet. Istället för att radera bör vi så långt som möjligt föra in denna information i texterna. Jag reagerade på några raderingar igår, och har för avsikt att återställa dem. Vad jag förstår av denna diskussion finns det i alla fall inte konsensus eller etablerad praxis som ger stöd för att vi ska radera sådana avsnitt. Äldre raderingar får väl återställas successivt. Janders (diskussion) 9 maj 2024 kl. 14.26 (CEST)[svara]
Äldre radering har det funnits stöd för på respektive diskussionssida, möjligen har jag övertolkat de diskussionerna. Stödet för radering kanske helt enkelt var för att det var riktigt skräpiga avsnitt.NnieAndersson (diskussion) 9 maj 2024 kl. 19.51 (CEST)[svara]
Jag håller med Janders om att kommunala bolag är väsentligt att nämna i kommunartiklarna, då många kommuner driver stor del av sin verksamhet i bolagsform. Det varierar naturligtvis, där Göteborgs kommun är en extrem, medan det säkert finns mindre kommuner, som inte har några bolag. Historiker (diskussion) 9 maj 2024 kl. 21.27 (CEST)[svara]
Här hemma det varit väldigt turbulent i kommunfullmäktige av två skäl de sista åren. Båda är direkt kopplade till kommunala AB.
Sedan har jag tidigare tillhört kommuner som har en hel enhet som haft två anställda på heltid. Och DELAT denna enhet med grannkommunen. Vad är mest relevant? 213.112.54.24610 maj 2024 kl. 12.40 (CEST)[svara]
Om vi tar Sollefteå kommun som ett exempel så finns det nio "Bolag och förbund" som bedriver verksamhet åt och ägs av, kommunen eller tillsammans med andra kommuner, se sidan Bolag och förbund. Om dessa ska nämnas i kommunartikeln, bör detta då göras sammanhållet under rubriken "Styre och politik", under rubriken "Ekonomi och infrastruktur" eller under en helt ny rubrik för "Organisation" med "Kommunalt ägda bolag och förbund" eller liknande som underrubrik eller bör uppgifterna om dessa bolag/förbund finnas "melerat" i brödtexten? Larske (diskussion) 10 maj 2024 kl. 13.17 (CEST)[svara]
Jag tycker att de bör listas på samma sätt som nämnder, lämpligen under Organisation, med underrubriker Nämnder respektive Bolag, samt i förekommande fall Stiftelser (det är ju inte ovanligt att kommuner driver sina allmännyttiga bostadsföretag i stiftelseform). Janders (diskussion) 10 maj 2024 kl. 17.38 (CEST)[svara]
För större kommuner, som Göteborgs Stad, kan det blir ganska omfattande listningar. Av förvaltningsberättelsen i Göteborgs Stads årsredovisning 2023 framgår på sidorna 16 och 17 (Den kommunala koncernen) att
”
bolagssektorn under moderbolaget Göteborgs Stadshus AB. I stadshuskoncernen ingår 90 hel eller delägda bolag varav det i 36 bolag bedrivs verksamhet med personal.
„
Ska dessa hel- eller delägda bolag nämnas och deras bidrag till verksamheten beskrivas i Wikipedias artikel Göteborgs kommun?
”
Kostnaden för externa utförare uppgick totalt till 3,9 mdkr, vilket sammantaget utgjorde 23 procent av verksamhetsområdenas totala nettokostnader. För förskoleverksamhet och fritidshem utgjorde externa utförare 16 procent, för grundskola 20 procent, samt för gymnasieskola 50 procent av respektive verksamhetsområdes nettokostnad.
Ainalis förslag låter bra. Och, som svar till Larske: Vi bör nog nämna att/om det förekommer "outsourcad" verksamhet, och inom vilka områden. Men där behöver vi inte vara alltför detaljerade. Det är ju dynamisk information, som till stor del påverkas av utfallet av återkommande upphandlingar. Janders (diskussion) 12 maj 2024 kl. 12.31 (CEST)[svara]
Men en vers i brödtexten om de kommunalt ägda bolagen som har en mer än marginell påverkan på verksamheten, borde kanske, som flera redan påpekat, finnas i brödtexten. Då kvarstår frågan om var. Kan det passa i avsnittet "Näringsliv och infrastruktur", kanske under en egen rubrik "Kommunalt ägda bolag" eller liknande? På samma sätt kanske utkontrakterad verksamhet av större dignitet kunde tas upp under rubriken "Utkontrakterad verksamhet" i samma avsnitt. Att halva kostnaden för gymnasieskolan i Göteborg kanaliseras till externa utförare hör väl till bilden av kommunens verksamhet. Larske (diskussion) 13 maj 2024 kl. 12.26 (CEST)[svara]
Det är precis det här jag försökt trycka på, men uppenbarligen inte tillräckligt. Det vore rimligt att man tar upp kommunalt ägda bolag undrar befintliga rubriker, exempelvis beskrivs i Ale kommun#Sjukvård och andra viktiga samhällstjänster att alla äldreboenden bedrivs i kommunal regi, I Jokkmokks kommun#Sjukvård och andra viktiga samhällstjänster beskrivs att räddningstjänsten finansieras av externa företag (vilket inte ens hade varit aktuellt att ta upp under Kommunala bolag, men som ändå år av vikt). I t.ex. Falu kommun#Utbildning (m.fl) nämns att två skolor bedrivs i kommunal regi, resten är fristående. I Skellefteå kommun#Energi och råvaror nämns att det kommunala bolaget Skellefteå Kraft ägs av kommun m.m. Att man inte beskriver alla kommunala bolag under en rubrik betyder inte att man måste utesluta outsourcing och kommunala bolag, bara att man får tillgång till informationen på ett annat sätt som jämför bättre än om man samlar allt som en lista under "kommunala bolag".NnieAndersson (diskussion) 13 maj 2024 kl. 12.45 (CEST)[svara]
┌────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────┘NnieAndersson, jag kanske missuppfattar dig men förstår inte varför det skulle vara mer angeläget att detaljredovisa kommunens nämnd/förvalningsorganisation, än dess bolagsengagemang. Kommunen kan ju välja den organisation som den vill inom många områden, och nämnden och bolaget har samma typ av roll gentemot medborgaren och i samhällsservicen. Att då enbart redogöra för den del som styrs genom kommunallagen (m fl lagar), men inte det som regleras genom aktiebolagslagen ger emå en skev bild av helheten.
Vad gäller se även-länkar kan de kanske fungera för vidare läsning rörande bolag och verksamheter som har egna artiklar här. Men många kommunala bolag saknar egen relevans, på samma sätt som en enskild nämnd, och går därför inte att länka till. Bägge formerna är dock kommunal verksamhet, integrerad i kommunstrukturen och ibland med helt centrala kommunala funktioner, oavsett om de drivs i kommunägt bolag eller genom en politisk nämnd. Janders (diskussion) 13 maj 2024 kl. 18.02 (CEST)[svara]
En kommentar vad gäller Göteborgs kommun: Som jag skrev tidigare, så är Göteborg ett extremfall vad gäller kommunala bolag. En sammanfattning bör finnas i kommunartikeln och sedan bör en hänvisning göras till Göteborgs Stadshus (företag), där en mer detaljerad redovisning görs. Utifrån Larskes redovisning ovan finns det tydligen en del att komplettera den artikeln med, vilket jag skall försöka göra. Historiker (diskussion) 13 maj 2024 kl. 19.19 (CEST)[svara]
Janders jag anser egentligen inte att nämnd/förvalningsorganisationen ska detaljredovisas heller. Avsnittet Styre och politik i våra kommunartiklar är eftersatta (liksom de flesra andra områden i artiklarna om kommunerna). Men tittar man högre upp, på länder, t.ex. i artikeln Sverige#Sverige statsskick nämns inte mer än att " I Sverige finns sammanlagt runt 380 olika statliga myndigheter och bolag". Varför särskilja kommunartiklar från alla andra geografiartiklar? Eller menar du att vi i varje geografiartikel ska skriva in bolag?NnieAndersson (diskussion) 13 maj 2024 kl. 21.52 (CEST)[svara]
NnieAndersson Jag uppfattade det som att detta (motsvarande finns i åtskilliga kommunartiklar) var ett resultat av ensningsarbetet med just de svenska kommunartiklarna. Så din retoriska fråga var väl lite onödigt tillspetsad? Det enda jag menar är att det ligger lika mycket informationsvärde i att berätta om vilka av de kommunala verksamheterna som bedrivs i bolagsform, som att berätta vilka som bedrivs som nämnder/förvaltningar, samt att om vi ska ha det ena, så ska vi i konsekvensens/ensningens man även ha det andra. Jag tar en parallell från regionvärlden: I region Stockholm finns ett stort akutsjukhus som drivs som regionens förvaltning (Karolinska), tre som drivs som regionägda AB (SÖS, DS, Södertälje), ett som drivs av ett AB som är samägt med en kommun (Norrtälje), samt ett som är outsourcat (Capio S:t Göran). Nu är samtliga dessa egna relevanta objekt. Men om de inte vore det, finns det då några organisatoriska skäl att de ur informationssynpunkt inte ska behandlas lika och enligt samma princip i den övergripande region-(=kommun)artikeln? Janders (diskussion) 13 maj 2024 kl. 22.52 (CEST)[svara]
Som svar på din första fråga, nej det är egentligen inget som är ett resultat av ensningsarbetet. Om du läser på projektsidan Wikipedia:Projekt svenska kommuner-skapa ensad struktur Framgår att "Syftet med projektet är att uppdatera innehållet i artiklarna, harmonisera kommunartiklarna och att undvika allt för mycket punktlistor, det vill säga att utveckla punktlistor till brödtext. Fokus ligger på artikelns struktur och komplettering av avsnitten Topografi och hydrografi, Naturskydd, Styre, Näringsliv och Kulturarv".
Jag tror du blandar lite äpplen och päron nu. Regionen är skild från länet, med undantag för Region Gotland (som ju är kommun fast region). Om vi nu tar din fråga och pratar om region så är det ju egentligen ingen geografiartikel. Om vi istället tar län, vilket jag antar att du egentligen menar då skulle du göra den beskrivningen under rubriken Sjukvård som ligger under avsnittet Ekonomi och infrastruktur.
Jag är, för att vara tydlig än en gång, INTE emot att det presenteras. Jag ty ker bara inte att det behövs en särskild rubrik. Det ger bättre effekt att jämföra precis som du just gjorde under de rubriker som är standard. Det vi just nu diskuterar är alltså inte vara eller icke vara, där är vi alla överens. Utan egentligen en förändring i Wikipedia:Att skriva om geografi där vi i geografiartiklar ska börja skriva in statliga/kommunala/regionala bolag utan filter under en särskild rubrik.
Jag vill inte stoppa eller riva upp något som nu sker. Jag konstaterar dock att jag i faktamallen lagt in "om förvaltningen". Där ligger i dag orgnummer, antal anställda och länk till webbplats, info som saknas i brödtexten. Det går att se annat under den rubriken, som ?kommunvapnet\ och det som nu diskuteras kommunala bolag. Är det ett alternativ lägga in bolgaen i Wikidata men inte i brödtexten? Yger (diskussion) 14 maj 2024 kl. 07.32 (CEST)[svara]
För mig får det gärna ligga i brödtexten, det är som sagt inte poängen. Det behövs dock ingen särskild rubrik för detta. Vad gäller faktamallen så lägger jag mig egentligen inte i den. Tror dock det kommer se stökigt ut med en punktlista med 35 bolag.NnieAndersson (diskussion) 14 maj 2024 kl. 07.45 (CEST)[svara]
@NnieAndersson: Äh, jag lämnar det här. Ensa på, bäst du vill. Det är t ex bra om punktlistor ersätts med brödtext och att alla kommuner behandlas på samma sätt. Men möjligen kan jag ställa mig undrande till syftet med arbetet och det fokus på innehåll som du lyfter upp. Jag har egenligen inte uppfattat konsensus om en sådan inriktning tidigare. Har det t ex diskuterats här? Om jag har missat, så ber jag om ursäkt.
Men jag utgick (uppenbarligen felaktigt) ifrån att arbetet fokuserar på kommunen som organisation och att artiklarna därför bör ge läsaren uppgifter om kommunens (den demokratiskt valda och juridiska enhetens) formella angelägenheter, administrativa historia och indelning, invånare, övergripande näringslivsstruktur o s v. En sådan artikel kan och bör hållas ganska kort och koncis. Och i det perspektivet (d v s kommunen i dess egenskap av egen aktör och demokratisk institution) bör emå en nämndorganisation och en bolagsorganisation ha samma status i redovisningen. Därför drog jag liknelsen med regionen, som kan liknas vid (i prakiken är) en liknande organistionsform (kommunallagen, allmänna val till beslutande församlingar, beskattningsrätt, uttalat ansvar för vissa samhällsåtaganden, olika driftsformer o s v). Så jag blandar inga äpplen med päron. Jag förutsatte bara att vi hade ungefär samma syn på vad en WP-artikel om en svensk kommun bör fokusera på. Och jag håller kanske inte med om att den inriktning som jag nu förstår präglar projektet (geografiartikel) är den bästa. Därför reagerade jag på din, i det perspektivet, lite provocerande fråga om att nämna bolag i geografiartiklar.
Och till sist (här blev jag lätt irriterad): Du behöver inte undervisa mig om kommunal organisation och vad som skiljer ett landsting och en kommun från ett län. Jag har arbetat som kommunikatör i just dessa miljöer (region och SKL) i 13 år och har därför kanske lite svårt för den typen av självpåtagna lärarinsatser.
Ett litet tillägg: Ju mer jag funderar över detta, desto mer angeläget anser jag att det är att kommunartiklarna inte utvecklas till att i första hand bli en allmän, geografinriktad, text om vad som ryms inom en kommuns yta. Och det bör absolut inte ske på bekostnad av en god redovisning av det formella. Är gemenskapen överens om den innehållsglidning som blir följden av projektet? Janders (diskussion) 14 maj 2024 kl. 08.46 (CEST)[svara]
Jag instämmer med Janders resonemang. En kommun är en politiskt styrd organisationsform, inte främst en geografisk beteckning. Sedan menar jag att ambitionen att få kommunartiklar likartade är lovvärd. Det är bra om det finns en rekommenderad enhetlig struktur. Men, jag tycker inte vi ska avfärda att andra strukturer kan utvecklas över tid av skribenter genom deras bidrag. T.ex. är det tveksamt om stora kommuner som Stockholms stad ska tvingas in i samma struktur som små kommuner enbart för artiklarna ska följa en mall eller ordning. En poäng med WP menar jag är att varje skribent bidrar individuellt och att helheten blir ett resultat av de individuella bidragen. Vartefter kan artiklar bli spretiga och sakna en tydlig helhet, som bland annat Janders argumenterat för i artikeln om SVT, och vilket kan föranleda att en eller flera skribenter bearbetar artikeln med ett helhetsperspektiv. Jag tror det är viktigt att inte skapa tvingande strukturer/mallar (om jag nu förstått diskussionen rätt) eftersom tvingande strukturer kan (kan, inte kommer) resultera i minskat engagemang från skribenter för enskilda artiklar. FWIlkens (diskussion) 14 maj 2024 kl. 10.50 (CEST)[svara]
Redigeringskonflikt: @NnieAndersson: Jag ser nu att du pekar på några tidigare BB-diskussioner på projektets presentationssida. Jag är ledsen, men jag har missat dem, eller i alla fall inte kopplat dem till den principella strukturutveckling som jag nu ser. Så det är väl till viss del mitt fel att vi har diskuterat förbi varandra. Min principiella inställning, i vilken mån de bör vara geografi- eller organisationsartiklar, kvarstår dock och jag tror att det vore bra om frågan diskuterades ytterligare. Janders (diskussion) 14 maj 2024 kl. 11.20 (CEST)[svara]
Tack Janders för den ödmjukheten. Dessutom har majoriteten av artiklarna redovisats på WP:MA och dessutomfinns diskussio er på diskussionssidan för WP:Att skriva om geografi. Det vi kan titta på är praxis: vilket lättast syns [[2]] (listan skulle behöva uppdateras men jag vet inte hur man gör). Av den kan man se att ALLA artiklar har avsnitten:
Genom att sortera tabellerna ovan kan man exempelvis se att det är 289 av 290 kolumner som har rubriken Kultur. Vill man veta vilken kommun det är som saknar den rubriken kan man söka:
@NnieAndersson: Mycket bra progress de senaste dagarna, uppdaterade tabeller finns i Sandlådan:
Länk till tabell som bara innehåller antalet artiklar per rubrik/nivå
Länk till tabell som ovan, men kompletterad med artikelnamn för upp till 20 artiklar per rubrik/nivå
Som framgår av tabellerna är det ännu inte full enhetlighet vad gäller Kommunstyrelse vs. Kommunstyrelsen. Här är det kanske minoriteten, 8 artiklar med "Kommunstyrelsen", som ligger närmast det "rätta" om man inte betraktar det som bestämd form utan som ett namn. Det bör ju vara enhetligt inom avsnittet nämnder och där detaljer om nämnder nämns är det väl oftast nämndernas namn, till exempel Socialnämnden, Kulturnämnden och så vidare, eller vad säger du? Frågan är om Kommunstyrelsen ska sorteras in under rubriken Nämnder eller om det bör se ut som i Ystads kommun, där det finns en egen rubrik för "Kommunstyrelse" på nivå 3, parallellt med "Nämnder". Om det är rätt i de flesta artiklar, behöver Ystads kommun justeras på den punkten.
För rubriker med många artiklar skulle det vara intressantare att se exempel på kommuner som saknar respektive rubrik. Men jag antar att det är svårare att få till. Boivie (diskussion) 20 maj 2024 kl. 17.51 (CEST)[svara]
Tack Larske. Jag har nu ändrat och kommit så långt jag kan utan att börja ta bort eller komplettera med texter. Ett alternativ är ju också att ändra så att årtal inte är med i rubriker, men jag tror inte det tillför så mycket. NnieAndersson (diskussion) 20 maj 2024 kl. 19.25 (CEST)[svara]
Fortsatt diskussion på annan plats
Samtalet har fortsatt på projektets diskussionssida och gäller främst det principiella: Om våra kommunartiklar i första hand bör fokusera på det som karaktäriserar ett definierat och gränssatt område (dvs en geografiartikel), eller den organisation och legala struktur som i en bestämd ordning, med stöd av lagar, efter demokratiska val och i en fastställd struktur styr, organiserar och administrerar vissa ansvarsområden och funktioner inom den geografiska ytan (dvs en politik/organisationsartikel)? Delta gärna i den diskussionen. Janders (diskussion) 15 maj 2024 kl. 10.17 (CEST)[svara]
Kortkommandon: Redigera sida
Hej!
Jag är inte särskilt aktiv på Wikipedia längre, men har varit mer aktiv förut och är numera mycket mer aktiv på systerprojekt.
Däremot händer det förstås att jag hittar tryckfel och liknande på svenskspråkiga Wikipedia som jag vill åtgärda, och jag har de senaste månaderna eller så upptäckt att det inte längre går att redigera en sida bara genom att trycka på Shift+Alt+E i Firefox. Numera måste jag trycka Shift+Alt+E följt av Enter vilket tar längre tid (framför allt eftersom jag måste komma på vad som försiggår -- jag har ju använt Shift+Alt+E många gånger dagligen i ett årtionde eller två!).
Shift+Alt+P (S, H) för förhandsgranska (spara, historik) fungerar fortfarande, men Shift+Alt+E sätter bara fokus på Redigera-länken.
Phab:T336211 "Find a solution for handling duplicate access keys and access keys of hidden elements (watchlist, login, contributions, search, edit)" handlar om det här, men någon bra lösning verkar inte vara på gång just nu. För inloggade är enklaste lösningen att använda något annat utseende än Vector-2022. /EnDumEn✍11 maj 2024 kl. 09.35 (CEST)[svara]
Jag valde själv Chrome före Firefox för typ 15 år sedan, efter att jag då inte fått de där snabbkommandona att funka för Firefox. Det var under macOS, så det verkar ha funkat bättre under Windows på den tiden? Paracel63 (diskussion) 13 maj 2024 kl. 20.34 (CEST)[svara]
Hello! I am KB, an employee of Binance. I typically edit the English version of Wikipedia, and you can find my conflict of interest disclosure on my User page there. I worked with editors to create the English Richard Teng article, and am here to seek help placing a translated version. Because of my conflict of interest, I do not directly create or edit content related to Binance. I have prepared a translation in my sandbox and was wondering if someone here could review, or point me to the best place to seek help.
Early access to the dark mode (mobile web, logged-in)
Hi everyone, as announced in November, the Web team at the Wikimedia Foundation is working on dark (sometimes also called night) mode. Now, we have released the feature for logged-in users of advanced mobile mode across all wikis for testing purposes. But don't worry, the new feature is not disruptive! (See the "known limitations" section below.) It's just important for us to work together with you before we release this feature to a wider audience. Our goals for the early rollout are to:
Show what we've built very early. The earlier you are involved, the more your voices will be reflected in the final version
Get your help with flagging bugs, issues, and requests
Work with technical editors to adjust various templates and gadgets to the dark mode
Go to the project page and the FAQ page to see more information about the basics of this project.
Known limitations of the initial release
Currently, dark mode is only available on mobile, for logged-in users who have opted into advanced mode, as an opt-in feature.
Gadgets may initially not work well with dark mode and may have to be updated.
Our first goal is making dark mode work on articles. Special pages, talk pages, and other namespaces have not been updated to work in dark mode yet. We have temporarily disabled dark mode on some of these pages.
What we would like you to do (the broad community)
If you have questions - ask us! Also, where appropriate, consider linking to the Recommendations for dark mode compatibility on Wikimedia wikis on pages explaining how to define colors in code. Soon, this page will be marked for translation. We would like to emphasize that the recommendations may evolve. For this reason, we are not suggesting to create your local wiki copies of recommendations. At some point, the copy could become different from the original version.
What we would like you to do (template editors, interface admins, technical editors)
When most bugs are solved, we'll be able to make the dark mode available for readers on both desktop and mobile. To make this happen, we need to work together with you on reporting and solving the problems.
To turn it on, use the mobile website and go to the settings part of your menu and opt into advanced mode, if you haven't already. Then, set the color to dark. (Later, we will be allowing the device preferences to set dark mode automatically).
Next, go to different articles and look for issues:
If you have noticed an issue with a template but do not know how to fix it
Jag har en fråga som kanske inte är riktad till utvecklarna!
Varför vill man ha "dark mode"?
Jag vill inte att ni tolkar detta som kritik emot utvecklarna, jag vill bara förstå...
Jag vet att detta finns på många håll och verkar populärt. Men det gör mina ögon fruktansvärt trötta, så trötta att jag försöker ändra inställningarna eller stänger ner. Så min fråga är helt enkelt pourquoi dark mode? 213.112.54.24613 maj 2024 kl. 06.55 (CEST)[svara]
Jag fattar inte heller, men att det är populärt räcker ju ganska långt. Enligt "en snabb googling" som det heter, tex 1, 2:
ökad batterilängd
minskad exponinering av "blått ljus"
snyggare
förbättrat fokus
minskad ansträning för ögon
ökad koncentrationsförmåga
De tre översta verkar vara de vanligaste motiveringarna. Och åtminstone de tre därefter upplever du raka motsatsen.
Ökad batterilängd är rejält attraktivt. Men… det kanske inte spelar så stor roll. Äldre skärmar har LCD, och deras bakgrundsbelysning är på, oavsett "dark mode" eller ej. Nyare skärmar har OLED, och där sparas batteri främst om man kör skärmen med hög ljusstyrka. Själv kör jag både dator och mobil på 50% ljusstyrka, och där verkar skillnaden vara mindre än 10 procent. Enligt Forbes. Paracel63 (diskussion) 13 maj 2024 kl. 20.43 (CEST)[svara]
Detta var för mig en ny variant av vad som kan hända på Wikipedia
Användare:Edaen accepterar inte att jag har uppdaterat en text i Wikipedia utifrån den uppdaterade ref (och den gamla ref om huvudsakligen samma sak finns inte längre kvar). Jag har ingen lust att kriga. Det vore väl snurrigt att behålla den gamla texten tillsammans med den gamla ref (och ännu konstigare att ha den gamla texten med den nya uppdaterade ref)? Jag lägger detta även på Bybrunnen. Vame (diskussion) 10 maj 2024 kl. 21.55 (CEST)[svara]
Slutklämmen i källan tycker jag är bättre formulerad än båda redigeringsalternativen: Efter att ha granskat det vetenskapliga underlaget om cannabispreparat mot smärta drar vi slutsatsen att evidensen är otillräcklig för att rekommendera något specifikt cannabispreparat vid ett specifikt smärttillstånd. Naturligtvis behöver texten justeras för att passa i en encyklopedi.
@Edaen:, vad säger du då om: "Evidensen är otillräcklig för att rekommendera något specifikt cannabispreparat vid ett specifikt smärttillstånd" + den uppdaterade ref? Vame (diskussion) 10 maj 2024 kl. 23.35 (CEST)[svara]
Det här är en konstig sak att bråka om. Formuleringen är olycklig och om det påpekas är det vanliga att skriva på ett sätt som inte är tvetydigt. Edaen (diskussion) 12 maj 2024 kl. 15.03 (CEST)[svara]
Jag vill inte "bråka" eller "kriga" om detta. Fast jag hade och har svårt att acceptera att du @Edaen inte ville / vill(?) acceptera texten "från" Janusinfo:s uppdaterade dok, utan istället (2x) ville ha kvar den gamla skrivningen utifrån Janusinfo:s föregående dok om Cannabis (vilken vad jag minns, jag "skrev dit"). Vi ska väl inte, p.g.a. någon åsikt vi kanske har, färga våra Wikipedia-inlägg!? Vame (diskussion) 12 maj 2024 kl. 16.03 (CEST)[svara]
Denna ref (Jeddi HM, Busse JW, Sadeghirad B, et al. Cannabis for medical use versus opioids for chronic non-cancer pain: a systematic review and network meta-analysis of randomised clinical trials. BMJ Open. 2024;14(1):e068182.) finns i en starkt kritiserad debattartikel av Mikael Södergren (Medicinsk cannabis – dags för Sverige att uppdatera sina riktlinjer). // För vilken sorts "Chronic non-cancer pain" är opioider indicerade? För vilken sorts "Chronic non-cancer pain" är "medicinsk cannabis" indicerade? // Duger inte Janusinfo här, så kan vi ju istället kolla upp vad IASP (se en Wiki "International Association on the Study of Pain") skriver: "MARCH 18, 2021 – The International Association for the Study of Pain (IASP) said in a statement today that due to a lack of evidence from high quality research, it does not endorse the general use of cannabinoids to treat pain. ..." ([3]) // D.v.s jag föreslår istället texten "Brist på evidens från högkvalitativ forskning, stöder inte allmän användning av cannabinoider mot smärta." Kanske kan någon översätta det bättre än jag? Vame (diskussion) 12 maj 2024 kl. 16.54 (CEST)[svara]
Jag har inom Projekt Runeberg påbörjat ett stort projekt, tjugo år efter att jag scannade "ugglan". Det handlar om att digitalisera flera stora uppslagsverk, och för att visa vart det är på väg, har jag börjat på alla samtidigt. Jag har scannat det band, som innehåller Italien och Japan:
Precis som fallet var med ugglan för tjugo år sedan, är upphovsrättsläget osäkert. Ni får själva fundera över om texten får kopieras till Wikipedia eller bara användas som källhänvisning och om man får klippa ut och ladda upp illustrationerna, eller inte. Den stora skillnaden mot 2003 är att Wikipedia inte längre är nytt och tomt, utan redan har massor av information, så ingen måste känna någon jäkt i att kopiera in så mycket som möjligt, utan vi kan analysera detta lugnt och metodiskt. Jag tar det också lugnt. Jag har många band framför mig och kan inte lova när detta ska vara klart. Jag scannar dessa i 400 dpi färg, precis som jag tidigare har gjort med Nordisk familjeboks 4:e upplaga. Det kanske är lika bra att länka även till motsvarande band i de befintliga encyklopedierna:
Låter alldeles ypperligt. För egen del (och behov) känner jag att Nordisk familjeboks 1 och 2 upplaga nu är förlegade att använda i Wikipedia (det bästa är redan inhämtat och i övrigt finns det bättre/modernare källor). Och det jag verkligen ser fram emot att Svensk uppslagsbok andra upplaga kommer in. De artiklarna är i många fall unikt bra bland alla encyklopedier, och de är verkligen önskvärt referera till dem som läsbara källor. Det fanns tidigare en inscannad version av dem men den försvann, mycket frustrerande så jag med möda lagt in ref till några tusen artiklar i SU, som inte längre är läsba, men nu kan bli det igen Yger (diskussion) 12 maj 2024 kl. 19.52 (CEST)[svara]
(Redigeringskonflikt) Ett fantastiskt arbete som är till stort gagn för alla vetgiriga! Men jag måste säga: Det är en styggelse att kopiera in text från andra uppslagsverk. Vi ska vara självständiga i förhållande till andra källor och förhålla oss källkritiskt till dem. Vi är ju intelligenta människor, eller hur? Det är dessutom fullständigt onödigt. Uppslagsverken finns ju redan fritt tillgängliga för vem som helst att söka och läsa i. /Ascilto (diskussion) 12 maj 2024 kl. 19.53 (CEST)[svara]
Att kopiera in hela textsjok som gjort med ugglan håller jag med dig, men jag kopierar ofta formuleringar eller tom en rad, förutom rena fakta uppgifter. Så har jag även gjort med NE men där ibland känt mig behöva ändra formuleringar, utan att göra texten bättre, bara för att vara "på säkra sidan" Jag känner mindre oro för detta för dessa verk Yger (diskussion) 12 maj 2024 kl. 20.05 (CEST)[svara]
Jag kollade lite kort på det och det känns rörig data med udda värden i fälten, tveksam hur det skall kunna ge mervärde för wikipedia....
Lite tragiskt att dom inte tar samma beslut som SWERIKS forskarna och startar med wikidata och städar upp sitt data. Jag skrev ned lite uppgivna tankar men ser inte vem hos Riksarkivet som skall göra Riksarkivet "data drivna" #53.... Känns som det finns en stor obalans mellan vad kulturgubbar och den nya genrationens LLM tekniker klarar av att leverera gissar att det är få yngre med datakompetens som Riksarkivet lyckas värva. Någon borde kräva att ansvariga tar ett större ansvar för ett digitalt kulturarv modell wikipedia....
För Wikipedias del har ju Svenskt biografiskt lexikon funnits tillgängligt på nätet väldigt länge, så någon större vinst för oss är det nog inte fråga om. Huruvida det går att göra nåt med nedladdningsbart data är snarare en fråga för Wikidata, vilket är en invändning som du förmodligen känner igen. jssfrk (d|b) 14 maj 2024 kl. 23.44 (CEST)[svara]
Tycker det är fantastiskt att de nu publicerat SBL som nerladdningsbara data. Tråkigt när myndigheter håller inne med data för att den är "rörig" eller stökig, kul att Riksarkivet vågar ta steget och publicera informationen som den är utan hindras av sådant. Abbe98 (diskussion) 15 maj 2024 kl. 09.22 (CEST)[svara]
Halvdagskonferens om copyright och textmassor
Föreningen Wikimedia Sverige är medarrangör till en halvdagskonferens som arrangeras fredagen 14 juni vid Stockholms universitet, i Aula magna. Man kan också delta digitalt. Det är kostnadsfritt, men man måste registrera sig. Titeln talar om AI och Text mining, men talarna är jurister och det handlar nog mest om juridik. Den viktigaste medarrangören verkar vara Institutet för immaterialrätt och marknadsrätt vid Stockholms universitet. WMSE:s representant är Eric Luth, som driver projekt om vissa undantagsregler i upphovsrättslagen, där vissa aktörer (bibliotek, forskare) får göra vissa saker (digitalisera och söka) med texter som annars omfattas av upphovsrätt. LA2 (diskussion) 14 maj 2024 kl. 22.34 (CEST)[svara]
Hantering av robot-namn på geografiska artiklar
Finns det en plats att anmäla robotskapade artikelnamn på geografiska artiklar? Jag kan så klart ändra dem själv, men det kräver dels teknisk kunskap om flytt, dels praxiskunskap om geografisk namngivning. Idealt skulle det därför finnas en guide eller ett verktyg för detta, och gärna en robot som ändrar eventuella WL-länkar också..
Vi tillämpar normala namngivningsprinciper vid flytten. Det lättaste är att titta i kategorin för aktuellt objekt, då ser man hur andra gjort. Bästa platsen att ställa frågor är Wikipediadiskussion:Projekt alla platser-städning där bland andra Essin och undertecknad är aktiva. Man får inte glömma att rätta i Wikidata också - tyvärr finns särskiljningen ofta med i etiketten, vilket strider mot WD praxis. Kitayama (diskussion) 15 maj 2024 kl. 09.55 (CEST)[svara]
I många fall använder jag vattnet som vattendraget mynnar i för särskiljning, dels eftersom det är en inneboende egenskap hos vattendraget som ändras mer sällan än humangeografin, dels eftersom vattendrag ofta bildar eller korsar humangeografiska gränser. Särskiljningen får då formen "(biflöde till [vattendrag])" eller "(tillflöde till [sjö])". Just i det här fallet skulle det inte funka eftersom en:River Esk, Lothian också rinner ut i Nordsjön. //Essin (diskussion) 15 maj 2024 kl. 12.14 (CEST)[svara]
Förresten tycker jag inte att du behöver oroa dig så mycket för att ändra inlänkarna. De behöver fixas när de påverkar läsarupplevelsen, dels där särskiljningsledet är utskrivet i den renderade texten (t ex på grensidor), dels där det tidigare särskiljningsledet är tvetydigt (och borde omdirigeras till grensidan istället), men annars är det inte akut, även om en uppdatering av särskiljningsledet gör wikikoden lite mer begriplig. //Essin (diskussion) 15 maj 2024 kl. 13.17 (CEST)[svara]
AI-samtal 16 maj
Hej! Eftersom det har varit aktuellt med AI-diskussion på Bybrunnen för ett litet tag sedan kanske det här kunde vara intressant: AI-samtal 16:00 svensk tid/17:00 finländsk tid i morgon. På Zoom, spelas in om man vill se i efterhand. Presentationer från olika personer som på olika sätt deltar i utvecklingen, och tid för diskussion och frågor:
Jag skrev idag en svenskspråkig artikel om Disney-animatören William Cottrell och funderar på att skapa fler animatör-artiklar, och det är här en fråga kommer om en viss animatör vid namn Milt Schaffer. Jag undrar om han är relevant för en egen artikel på svenska Wikipedia.
Jag hittar inte mycket information om honom (vare internet eller böcker) och den enda artikelversion på Wikipedia jag hittar är en
fransk version, men den har ju en och annan brist. Uppgifter om personen saknas (dvs biografi och inte verk), källor saknas och då undrar jag om denna person verkligen är relevant för en egen artikel här på svenska Wikipedia.
Nå, känns personen relevant? Om inte, ska vi avlänka hans namn i de artiklar han omnämns med rödlänk (exempelvis Musse Piggs kelgris) under de omständigheterna?
Jag ställer denna relevansfråga inför gemenskapen eftersom liknande gjorts med den numer raderade artikeln om Christian Thorén (kanske inte riktigt jämförbar med Schaffer). Trevlig helg för övrigt! Colapojken (diskussion) 17 maj 2024 kl. 22.00 (CEST)[svara]
I många kommunartiklar har vi ett väldigt omfattande och detaljerat statistikavsnitt, nämligen demografiavsnittet. Dels är avsnitten väldigt detaljerade och dels verkar de inte uppdateras (med undantag för rubriken "Invånare efter de vanligaste födelseländerna" där en del av kommunerna fått uppdaterade och förkortade avsnitt).
Jag har därför börjat uppdatera statistiken i en del artiklar, men gjorde då en mindre omfattande uppdatering i en faktamall som påminner om mall:Infobox land demografi. Ett exempel kan ni se i diffen för Dorotea kommun.
Jag anser denna typ av info är för föränderlig och inte passar i kommunartiklar, utan föreslår istället för mall att infon avlägsnas. Jag har jobbat med stockholms stadsdelar och kommundelar, se tex Söderort. I båda fallen finns god statistik, men jag lärde mig att den mycket snabbt blev föråldrad och fel när den udnerhålls manuellt Yger (diskussion) 19 maj 2024 kl. 07.13 (CEST)[svara]
@Yger: Vi ska nog inte överdriva svårigheterna med att underhålla dessa demografiska data. Aktuella befolkningsdata, med kvartalsvis uppdatering, för samtliga svenska kommuner har funnits tillgängliga i faktarutorna i kommunartiklarna i mer än 10 år med hjälp av mallar i svwp, så det skulle nog gå att få det urval av demografiska data som NnieAndersson har föreslagit för demografifaktarutan, jag tror att dessa data uppdateras årsvis, att hållas aktuella för de 290 kommunartiklarna. Här är några länkar till SCB:s statistikdatabas för att illustrera vad det handlar om och att data finns lättillgängliga för användning på ett effektivt och robust sätt:
Jag kan förstå att några kan tycka att uppgifter om medelålder, könsfördelning och hushållstyp inte är lika intressanta/relevanta att redovisa på kommunnivå som de är på landsnivå. Variationerna i medelålder mellan svenska kommuner är inte så stor som mellan olika länder. För svenskfödd versus utlandsfödd är det dock en stor variation, jämför 1407 Öckerö (93 procent svenskfödda) och 0127 Botkyrka (56 procent svenskfödda), se tabell 2 ovan.
Det är förstås sant att data som uppdateras manuellt löper en viss risk att bli fel, men jag menar att det skulle gå att utveckla det första utkastet till kommundemografimall så att data inte behöver läggas in manuellt och inte heller behöver uppdateras i varje enskild kommunartikel utan läggs i en central tabell varifrån de av mallen hämtas till faktarutan. Om det ska vara i en mall i Wikipedia, i respektive kommunobjekt i Wikidata eller i en tabell i Wikimedia Commons, kan diskuteras, själv tror jag mest på en tabell i Wikimedia Commons i detta fall.
Medelålder och vissa andra uppgifter bör inte hämtas från SCB direkt utan beräknas utifrån tabeller med demografiska grunddata. Artiklarnas uppgifter ska nog vara ganska begränsade och bara ge en snabb överblick. Den som vill fördjupa sig får gå, antingen till SCB, Human Mortality Database eller liknande, eller om vi har siffrorna lagrade på Wikidata. Edaen (diskussion) 19 maj 2024 kl. 11.30 (CEST)[svara]
Edaen även om jag som sagt håller med dig i grunden så får vi nog acceptera att den demografiska statistiken finns i våra kommunartiklar. Det har funnits under lång tid och finns i många av artiklarna. Då blir frågan mest hur vi gör det på bästa sätt? NnieAndersson (diskussion) 19 maj 2024 kl. 12.31 (CEST)[svara]
Och som sagt jag ifrågasätter, som Edaen, att vi har dessa uppgifter i kommunartiklarna. Vi skall förmedla kunskap inte statistiksiffror. Befolkning och area och kanske andel utlandsfödda är förståeliga begrepp för de flesta, och själva siffran för befolkningen många sätta in i en kontext, lte svåra med siffran för area och utlandsfödda men de ger en storleksordning som är tämligen konstant över tiden. Men tex andelen förvärvsarbetande är ett mycket svårt mått och än svårare ha perspektiv på siffran. Andelen yngre än fem år är väldefinierat men mycket svårt få perspektiv på och mycket obeständig uppgift. Yger (diskussion) 19 maj 2024 kl. 13.56 (CEST)[svara]
I det första utkastet bör avsnittet Befolkning tas bort. Då är det kvar:
Könsfördelning: Andel män och kvinnor
Medelålder: män och kvinnor
Hushåll: Sammanboende, Ensamstående och Övriga hushåll
Födelseland: Andel Sverigefödda och andel Utlandsfödda.
Det är ingen som diskuterat t.ex. andelen förvärvsarbetande eller andel under fem år. Mer omfattande än så bör det inte vara. Titta gärna på Dorotea kommun. Där skulle man kunna ersätta 8000 byte: avsnitten Befolkningstäthet, Könsfördelning, Åldersfördelning, Utländsk och svensk bakgrund, Invånare efter de vanligaste födelseländerna och Utländska medborgare med mallen och då avgränsa till just mallen. NnieAndersson (diskussion) 19 maj 2024 kl. 14.25 (CEST)[svara]
Om det är praktiskt utan alltför mycket extraarbete så skulle jag gärna se jämförande siffror för riket eller länet. Flera siffrorna kan vara svåra att relatera till. Om det finns något att jämföra det med säger det mer (om t.ex. människor är yngre eller äldre än snittet kan det säga något om hur det ser ut socialt i kommunen). Den information skulle kunna stå där årtalet står nu, medan årtalet flyttar längst ner (förutsatt att datan är från samma år, men det är väl vanligen fallet?). Gunnar Larsson (diskussion) 19 maj 2024 kl. 14.48 (CEST)[svara]
Bara för att ni ska få en uppfattning om hur mycket information ni föreslår ska tas bort helt ur avsnittet Befolkning har jag nu ensam rubriker så långt jag kan under det avsnittet:
Jag har aldrig förespråkat borttag av alla, men åldersfördelning, könsfördelning och migration (med innehål som här lagts in) är exempel jag anser är olämpligt ha med i kommunartiklar, förvirrar mer än ge kunskap Yger (diskussion) 19 maj 2024 kl. 21.14 (CEST)[svara]
Komplettering med jämförande data för riket och en centraliserad placering av årtalet enligt förslaget är nu infört i mallen. Se exemplet med Åsele kommun i malldokumentationen.
Tack Larske. Själv har jag påtat på ett utkast med hur jag anser mallen ska kompletteras med brödtext exempel. Den bör alltså kompletteras av text, men troligtvis behöver texten inte uppdateras lika ofta som mallen för att kännas aktuell.NnieAndersson (diskussion) 19 maj 2024 kl. 22.42 (CEST)[svara]
Diskussionen verkar ha avstannat. I diskussionen har, förutom jag själv, även Yger, Larske, Edaen och Gunnar Larsson deltagit.
Mallen har Larske justerat enligt vad som framkommit ovan gällande avsnittet befolkning samt med tillägg av möjlighet att lägga till statistik för riket. Responsen på det utkast jag skrivit om Kiruna kommun har jag inte fått någon respons på och det är fortfarande oklart om vi ska massradera från demografiartiklarna eller om vi kan lägga in mallen i kombination med en förklarande text.
Mallen i exemplet Kiruna har jag inga invändningar mot och mycket bra och lämpligt med riket bredvid. Texten någorlunda OK, men jag är tveksam till att medelåldern nämns (för åldersfördelningen anser jag det viktigaste måttet vara antalet över 80/förvärvsarbetande). Yger (diskussion) 21 maj 2024 kl. 18.35 (CEST)[svara]
Jag är ogärna kritisk mot detta ambitiösa arbete med att utvecka och förbättra uppslagsverket. NnieAndersson och andra som arbetat i projektet är värda all respekt och beröm. Men jag ser en principiellt viktig frågeställning, som även konkret påverkar vilka uppgifter, vilken statistik och vilka övriga data som ska presenteras i artiklarna, samt formerna för detta: Vad – vilka egenskaper – karaktäriserar det ämne som vi beskriver i kommunartiklarna? Är en kommun (i första hand) en formell, folkvald och reglerad del av svensk demokrati och förvaltning, med bestämda och begränsade uppgifter och ansvarsområden? Eller är det en geografisk indelning som fylls med människor, förutsättningar och verksamheter? I korthet: Vad är det egentligen som vi vill berätta? Yger och Edaen berör frågan här ovan, och jag har lyft den i andra diskussioner med anknytning till ämnet. Svaret är också avgörande för synen på faktamallen och dess innehåll.
Eftersom min grundinställning är att vi begreppsmässigt bör skilja på själva kommunen (folkvald med förvaltning, åtaganden och huvudmannaskap) och de egenskaper och det innehåll som finns inom (och karaktäriserar) den yta som ryms inom de geografiska gränserna för kommunens ansvar, anser jag att mallen inte bör bli alltför nedbruten på detaljer. Kirunaexemplet är dock återhållet och fokuserar i huvudsak på grundläggande uppgifter om befolkningen, även om jag inte riktigt ser varför vi ska ange faktorn hushållstyper. Men samtidigt tror jag att det finns anledning att fortsätta diskussionen om vad vi egentligen vill säga i våra kommunartiklar. Janders (diskussion) 21 maj 2024 kl. 20.05 (CEST)[svara]
I detta fall handlar det om att lägga fokus på rätt ställen. Om du tittar på t.ex. Vilhelmina kommun#Befolkning och jämför med att avsnittet skulle, på sikt, ersättas med:
den föreslagna mallen
en befolkningsurvecklingskurva med förklaring åren 1971–
Språk och/eller minoriteter
Det är helt orimliga statistikavsnitt i en del kommunartiklar som alldeles oavsett hur du vill stöpa om artikeln ger den obalans. Detta är en kompromiss mellan att ta bort allt och att ha allt kvar. Hushållstyper är framförallt en kompromiss med alla avsnitt som innehåller statistikavsnitt om civilstånd. Det säger inte mig så mycket och det är svårt att göra en analys av den statistiken eftersom källor saknas.NnieAndersson (diskussion) 21 maj 2024 kl. 20.23 (CEST)[svara]
Janders. Bara för att visa vad jag skulle vilja åstadkomma på sikt, som en kompromiss mot vad som nu ligger:
Utkast1 gillar jag inte, tiden före 1970 bör behandlas i sockenartikeln. Jag gillar sedan 3 bättre än tvåan men anser inte att något behöver tas bort som står idag, så rigida behöver vi inte vara Yger (diskussion) 22 maj 2024 kl. 08.04 (CEST)[svara]
Veckans tävling – Friidrott
Välkomna att delta i Wikipedia:Veckans tävling/Friidrott under kommande vecka. Med flera stora mästerskap i år och flera svenskar som tagit klivet till elitnivå nyligen så finns det massor att skriva om.
Automatisk generering av källor för böcker i LIBRIS
Det går nu att lägga till källor automatiskt i VisualEditor för böcker som finns i LIBRIS. Det gör man genom att fylla i ISBN för boken i “Ange källa”-funktionen. Då hämtas information om boken från katalogen och läggs in i den mall som skapas.
Tidigare hämtades information för bl.a. svenska böcker från en internationell katalog, men sedan ungefär ett år tillbaka har detta inte fungerat. Efter en insats av Wikimedia Sverige finns nu alltså alla böcker från Sverige i LIBRIS katalog tillgänglig.
@Sebastian Berlin (WMSE): Är det i fliken "Automatisk" i "Lägg till en källa" som man ska stoppa in ISBN?
När jag stoppar in 9781849430746 i rutan och klickar på "Generera" får jag ett felmeddelande: "Vi kunde inte göra en referens åt dig. Du kan göra en manuellt på fliken "Manuell" ovanför. Vad gör jag fel?
När jag söker på samma ISBN i LIBRIS får jag två träffar, se här. Är det det som funktionen inte klarar av? Skulle det gå att ge ett mer utförligt felmeddelande för detta fall? Hur vanligt är det med icke-unika ISBN i LIBRIS? Larske (diskussion) 20 maj 2024 kl. 10.55 (CEST)[svara]
Jag försökte lägga in "libris-id", 5nnbvj8w3gj0z2x2, för en av de två böckerna med ovan nämnda ISBN men utan framgång. Skulle det kunna gå att utöka funktionen så att den kan acceptera Libris-id som input. Det måste väl ändå vara unikt, annars har nog LIBRIS stora problem. Larske (diskussion) 20 maj 2024 kl. 11.01 (CEST)[svara]
Det beror på att det bara är böcker med Sverige som ursprungsland som hittas. Alltså de med ISBN som börjar med 91, 97891 eller 97991. Anledningen är att Zotero, den mjukvara som Wikipedia använder för sådana här sökningar, vill ha det så. Vad jag förstår är detta en teknisk begränsning för att inte överbelasta systemet. Sebastian Berlin (WMSE) (diskussion) 20 maj 2024 kl. 12.20 (CEST)[svara]
Tack för svar Sebastian Berlin (WMSE). Det låter mycket märkligt med "överbelastning". I vilket "system" skulle denna överbelastning uppstå och varför? Det är väl knappast någon skillnad i söktid i Libris för att ISBN börjar med vissa siffror. Är det någon annan sökning som används för att skapa en "bokref" än den som finns på libris-webben? Den tar 40–60 millisekunder i de försök jag har gjort, se några exempel nedan.
Exempel
Libris-sökning som "blixtsnabbt" ger en "Bokref" för boken med ISBN-numret 91-7260-132-9 (alltså en svenskutgiven bok): här är länken
Libris-sökning som lika "blixtsnabbt" ger en "Bokref" för boken med ISBN-numret 9780753554906 (alltså en icke svenskutgiven bok): här är länken
Beror denna konstiga begränsning till "svenska böcker" av att Wikimedia (Sverige?) bygger upp en egen lokal kopia av hela Libris databas (som med OSM-kartorna) och därför vill begränsa den till enbart svenska böcker? Det må så vara, men borde man inte använda en sådan lokal kopia endast om "online-sökningen" av någon anledning inte fungerar för tillfället?
Överbelastningen antar jag skulle uppstå hos Libris. Verktyget Zotero är en samling skript som används för att hämta referens-information från olika webbplatser, i det här fallet Libris databas. Det används inte bara av alla Wikipedior utan också på många andra platser. Om alla som vill skapa en referens från ett ISBN skulle gå via Libris kan det bli väldigt många sökningar där. Därför verkar det inte orimligt att begränsa sökningar till olika länders bibliotekskataloger beroende på ISBN-numret. /90.227.175.21820 maj 2024 kl. 18.04 (CEST)[svara]
Jag är inte övertygad. Om det gjordes en sökning i Libris varje gång en Wikipediasida med referensen visades, skulle det nog kunna bli överbelastning, men här handlar det väl bara om en sökning när en sida redigeras i VisualEditor och en ny referens ska skapas när någon klickar på knappen Generera. Eller vad har jag missat?
Belastningen av Libris blir knappast mindre om man manuellt ska söka där med det icke-svenska ISBN-numret efter att ha fått felmeddelandet från Zotero. Nä, en bättre förklaring efterlyses. Larske (diskussion) 20 maj 2024 kl. 18.57 (CEST)[svara]
Jag kollar ofta i Libris, både svenska och icke-svenska titlar, och har aldrig märkt av någon överbelastning. Min webbläsare har koll på vilka sidor jag besöker så jag kan skriva "libris" och få förslaget https://libris.kb.se/form_extended.jsp?f=ext som går till utmärkta "LIBRIS – Utökad sökning". Söker jag på ett ISBN så kommer jag till rätt titel och kan klicka på "SKAPA REFERENS", Libris egen funktion som genererar en bokref eller tidskriftsref. Lätt som en plätt. Jag förstår inte varför WMF lägger energi på illa fungerande automatisering av det som redan är enkelt. Plumbum208 (diskussion) 20 maj 2024 kl. 19.51 (CEST)[svara]
Jag hade nog fel, det handlar tydligen om belastningen att söka i flera olika databaser efter samma ISBN. (Vad gäller belastningen hos Libris var min tanke att de flesta som vill skapa referenser till icke-svenska böcker är icke-svenskspråkiga, därför skulle väldigt få av dem söka manuellt i Libris. Om Zotero sökte efter ickesvenska böcker i Libris skulle zoteras sökningar vara många gånger fler än de manuella från svenskspråkiga om zotero inte sökte efter icke-svenska böcker.) 90.227.175.21820 maj 2024 kl. 21.21 (CEST)[svara]
Det var just den diskussionen som jag syftade på utan att gå in för mycket på det tekniska. Jag vet inte tillräckligt om Zotero i sin helhet för att kunna svara på exakt var det blir fel. Eftersom de som underhåller Zotero vill att sökningar begränsas antar jag att det finns fall då det inte är hållbart att söka i för många biblioteks kataloger. Sebastian Berlin (WMSE) (diskussion) 21 maj 2024 kl. 08.33 (CEST)[svara]
@Sebastian Berlin (WMSE): Är det alltså så att det är siffrorna i ISBN-numret som avgör i vilken katalog som sökning sker (av Zotero)? Kan du inte begränsa sökningen till att bara söka i LIBRIS på något annat sätt och därmed tillåta sökning på godtyckligt ISBN-nummer i LIBRIS. Om det nu är så att VE-funktionen för svwp endast klarar vissa ISBN-nummer (svenskutgivna böcker) och alla dessa ISBN-nummer finns i LIBRIS skulle man kunna få ett bättre resultat genom att bara söka i LIBRIS men tillåta alla böcker som finns i LIBRIS. Eller är det så att det finns svenskutgivna böcker som inte finns i LIBRIS, men där Zotero letar vidare i andra kataloger där de möjligen kan finnas?
Om inte, vad tillför Zotero egentligen i detta fall utöver vad en direkt sökning, via LIBRIS-länkar som jag och Plumbum208 ger exempel på ovan, ger? Larske (diskussion) 21 maj 2024 kl. 09.30 (CEST)[svara]
Jag tittade bland de övriga källorna och den enda jag såg som också filtrerade efter ursprungsland var för Polens nationalbibliotek där frågan togs upp. Jag tror detta är relativt nytt och att de vill förekomma att det uppstår problem när fler källor läggs till.
Det är samma sökning som görs på alla språkversioner av WP, så det går inte att söka i ett visst biblioteks katalog. Det innebär också att även om en bok inte hittas i LIBRIS kan den hittas i någon annan katalog. Detta fungerar t.ex. för ISBN 9780753554906 från ditt exempel ovan. Jag vet inte om det finns böcker utgivna i Sverige i några andra bibliotekskataloger än LIBRIS.
OK, jag förstår. Vi får väl nöja oss med den förbättring det innebär att svenskutgivna böcker kan få en referens från Libris med det nya tillägget. Det är ju en stor förbättring jämfört med tidigare. Men lite trist att Kungliga biblioteket i Sverige och Polens nationalbibliotek alltså utgör ett B-lag bland databaserna i vilka Zotero inte söker mer än om ISBN-numret indikerar att boken är utgiven i Sverige respektive Polen. Förhoppningsvis är detta inte den långsiktiga lösningen.
Har du tillgång till någon användningsstatistik för Zotero från Wikipedia, det vill säga hur många gånger per sekund är det någon som klickar på knappen "Generera" i rutan "Lägg till en källa" i olika Wikipediaspråkversioner? Hur ofta och i vilka databaser får man oftast napp och hur ofta blir det ett felmeddelande? Larske (diskussion) 21 maj 2024 kl. 12.47 (CEST)[svara]
Jag har sett att det nämns ovan, men jag fattar inte svaret: Varför använder VisualEditor verktyget inte helt enkelt använder den bok-ref-mall som Libris ändå skapar, för böcker som finns i Libris. Går inte det att fixa så att bokkällaor som skapas på svenskspråkiga WIkipedia tittar där i första hand? LittleGun (diskussion) 21 maj 2024 kl. 21.39 (CEST)[svara]
Wikimedia Foundation bannerinsamlingskampanj i Sverige startar nästa vecka
Kära alla,
Som tidigare nämnts kör WMF sin årliga banderollinsamlingskampanj för icke-inloggade användare i Sverige från den 28 maj till den 25 juni.
Du kan hitta mer information om kampanjen, se exempel på banderoller och lämna eventuella frågor eller förslag du har på sidan för communitysamarbete.
I allmänhet kan du kontakta oss före och under kampanjen:
The Appearance menu and new default standard font size will be available for logged-out users
Hej alla. We are the Wikimedia Foundation Web team.
We work on making it easier to read Wikimedia projects as part of the objective "Reading and media experience" of the current year’s annual plan. To achieve this goal, we have introduced the "Accessibility for Reading" beta feature. It adds a menu which works on the Vector 2022 skin and allows logged-in users to choose different font sizes and color schemes based on individual needs.
The menu introduces a new Standard font setting. It slightly increases the size and height of the font. It was selected based on multiple sources. You will find more information on this in the section "About the new Standard font setting". We are now ready to begin bringing some of these feature out of beta and making them available to more people.
What will change
We are now ready to make the new Appearance menu available for logged-out and logged-in users.
At the same time, we will also make the Standard option the new default for logged-out users only.
If no breaking technical issues are found, we plan on making this change within the next three weeks.
Later, this menu will also include the option to select dark mode, which for the time being will remain a beta feature. For more information, check out our project page.
About the menu
The new menu will allow logged-in and logged-out users to set preferences for:
Text size and line height (available now as the beta feature): Users will be able to choose between the Small (current default), Standard (recommended for better accessibility), and Large options. Selecting an option will change both the font size and line height of the text.
Dark mode (available now as the beta feature): Users will be able to choose to see the site in night mode on a permanent basis, or select an "automatic" setting which will set day or night mode based on the device or browser preferences.
Content width (previously available as a toggle button): We have moved the content width toggle from an icon at the bottom of the page to a labeled radio button in the new menu. It will work exactly the same as the toggle. The previous toggle button will no longer be available.
This menu has been tested as a beta feature by logged-in users across wikis as well as in user testing with readers. Based on the findings of these tests, we changed the menu to improve discoverability and ease of use, and to accommodate gadget compatibility.
The menu will appear to the right of the page, immediately under the Tools menu if that has been pinned. Unlike the Tools menu, the Appearance menu is pinned by default, but can be unpinned. Once unpinned, it collapses under an icon at the top of the page.
About the new Standard font setting
The "Small" option is the current default. We will be changing this default to "Standard" for logged-out users, while keeping "Small" as the default for logged-in users. The "Standard" and "Large" options were built and tested based on the following:
Academic studies and recommendations for the best average font size for the majority of readers. These recommendations stated that our current size is too small for the majority of people to read comfortably. This means that on average, people read more slowly, strain their eyes while reading, or have difficulty clearly seeing the text. Increasing the font size by default improves these issues for all users, including users who might not have sufficient time to spend adjusting a setting via the appearance menu or browser. Information density is also important, which is why we wanted to increase font size without sacrificing information density. We have achieved this by changing not only font size, but also line height and paragraph spacing.
Designs submitted by more than 630 Wikipedians from across 13 wikis of different languages, scripts, and sizes. The majority (~450) of these users opted for a font size that was larger than the default. "Standard" represents the average of the most popular cluster of responses (15-20 pixels). "Large" represents the need for an even larger option, as represented by the cluster of sizes between 21-26 pixels. You can read more on how we included volunteers in the process and landed on these options.
Beta feature usage showed that the majority of users who interact with the feature at least once opt for a font size that is larger than the current default.
Our works so far and next steps
Logged-in users will remain with the "small" setting for the time being as their default, but can change to any other setting at any time. In a few months, we will study how many logged-in users switch to standard and start a conversation on whether it makes sense for logged-in users to make the switch as well. From the early data from the beta feature, 55% of sessions who interacted with the feature chose to use a setting that was standard or larger.
If you'd like to help, we have a few simple requests for you:
Try out the new menu. Is anything confusing? Do you understand all the labels and how the menu works?
Try out the small, standard, and large sizes, the color schemes, and the width toggle. Reach out to us if you notice any bugs, or have questions or concerns.
Lägga in bilder för att göra "reklam" för swishnummer
Är det verkligen OK av användaren Dcastor att lägga in bilder på en psalmtavla med en tilläggstavla där ett swishnummer, tillhörande Skallsjö kyrka, står utskrivet och som används av kyrkan att få in kollekt? Bild har lagts in i artiklarna Swish och kollekt. Jag har dock ogjort den i Swish med motiveringen "förtäckt reklam för Skallsjö kyrkas swishnummer för kollekt. ska den återläggas så bör det först diskuteras (antingen på diskussionssidan eller bybrunnen) och eventuellt godkännas av gemenskapen". När jag kollade upp dennes namn och kyrkan så fann jag även eventuell jävsituation, där en annan i kyrkans församling uppbär samma efternamn som användaren. Detta tycker jag är allvarligt när dels användaren är etablerad inom gemenskapen. Dels att många andra användare lägger ner tid och möda för att försöka hålla svenskspråkiga Wikipedia fri från reklam och jäv. DIEXEL (diskussion) 22 maj 2024 kl. 01.41 (CEST)[svara]
Vem Dcastor är är ju ingen hemlighet, och jag kan väl tycka det är en bisak i sammanhanget, familjen gör ju knappast personlig vinst på kollekten. Möjligen är det ändå olämpligt att ett aktivt swishnummer används som illustration i artiklarna. FBQ (diskussion) 22 maj 2024 kl. 07.24 (CEST)[svara]
Vi kanske får utgå från att Dcastor här ändå hade goda avsikter och hålla nere tongångarna något? Sannolikheten för någon större ekonomisk vinning lär väl inte vara överdrivet stor heller. Men i princip kan jag sälla mig till FBQs fråga om man kanske ska undvika aktiva Swish-nummer helt. Om inte annat så av någon sorts integritetsskäl. / Lucie Manette(Diskussion)22 maj 2024 kl. 07.37 (CEST)[svara]
Bara en spontan idé: Om man vill undvika att det kan tolkas som reklam, men ändå tycker att bilden är en bra illustration av hur Swish används inom olika sektorer i samhället, går det väl bra att ladda upp en "variant" av bilden där till exempel varannan siffra i numret är "blurrad". Det kanske finns något "dolt reklambudskap" även i valet av psalmverser, Den blida vår är inne osv, men det får någon annan undersöka . Larske (diskussion) 22 maj 2024 kl. 07.41 (CEST)[svara]
Siffror, alla eller ett urval, kan blurras så är det löst. I övrigt så är bilden intressant som exponent för två "tekniska" förändringar som jag själv upplevt som kyrkobesökare:
kollekt tas upp med swish istället för kollekthåv o liknande
sånger o böner visas med PC-kanon vilket minskar/eliminerar behovet av såväl psalmtavla som psalmbok. Psalmtavlan är därför tillgänglig för annan info, tex swish-nummer. /
Ja, jäv är bara en bisak i det hela eftersom frågan var om lämpligheten att lägga in bilder rörande swishnummer, som används av organisationer för att samla in pengar till deras verksamheter. För mig är det förtäckt reklam för kyrkans kollektinsamling och det spelar ingen roll om det ger 0 eller 1000 kronor efter att bilderna har lagts in. Jag likställer detta precis som PR-avdelningen för ett företag som skriver reklamaktigt om de själva eller en reklambyrå försöker framhäva en person för att marknadsföra denna.
Hade användaren bara postat bilden i artikeln om Swish, då hade jag tagit upp det på artikelns diskussionssida eller dennes användardiskussionssida om den fortsatte att lägga tillbaka bilden. Nu när användaren la bilden i två artiklar då tvingades jag posta ett inlägg direkt på Bybrunnen. DIEXEL (diskussion) 22 maj 2024 kl. 07.53 (CEST)[svara]
Jag anser inte att ett swishnummer är reklam. Av bilden framgår varken någon tjänst eller något varumärke. Det står inte ens, varken på bild, i bildtext som jag använt eller på bildens beskrivningssida, vems swishnumret är. Bilden marknadsför ingenting. Vad skulle någon betala för om man mot förmodan valde att överföra pengar till numret? Diexel har på egen hand gissat att det går till Skallsjö kyrka (användaren menar nog Skallsjö församling), men det är bara användarens gissning. Kollekt som tas upp i en församling i Svenska kyrkan kan gå till verksamhet som kyrkan bedriver (utan vinstintresse), men går oftast till externa aktörer inom till exempel utbildning och välgörenhet. Den går inte till kyrkans personal. Jag kan omöjligt se det som reklam att ange ett nummer som går till en i sammanhanget icke namngiven organisation. Reklamvärdet måste vara noll. Det intressanta med bilden är att den visar en någorlunda fast installation framtagen specifikt för swish på central plats i ett så traditionstyngt rum som en kyrka. Den illustrerar därmed med stor tydlighet vilket stort genomslag tjänsten har fått i samhället. Om det är något den gör reklam för är det swish, vilket jag ändå inte anser. /Dcastor (diskussion) 22 maj 2024 kl. 07.53 (CEST)[svara]
Jag tycker nog att förutsättandet att Dcastor har goda åsikter inför litet grand av subjektivitet i diskussionen. Vad som har skett är att användaren gjort reklam för en organisation som han arbetar för. Om organisationen är god eller ej borde väl inte spela någon roll. Låt oss göra tankeexperimentet att det hela i stället hade rört en fundamentalistisk muslimsk imam. Hade vi varit lika snara till att hänvisa till Förutsätt att andra har goda avsikter då? / TernariusDisk22 maj 2024 kl. 07.57 (CEST)[svara]
En kommentar till Dcastors inlägg: Den nu borttagna bildtexten löd "Psalmtavla i Skallsjö kyrka med tilläggstavla för swishnummer till kollekt". Det tycker jag visar med tillräcklig tydlighet att den gör reklam för kyrkans verksamhet. Resonemanget att den inte går till löner eller dyligt förstår jag faktiskt inte. Vi för väl inte så ingående resonemang när vi kritiserar ett företags reklamförsök? / TernariusDisk22 maj 2024 kl. 08.09 (CEST)[svara]
Svarar Ternarius: "Vad som har skett är att ..." Nej, jag hävdar bestämt att det inte är vad som skett. "... en organisation som han arbetar för": Nej, jag arbetar inte för och har aldrig arbetat för Skallsjö församling. Jag har en släkting som gör det, vilket hade inneburit tveksamheter om jag faktiskt gjort någon form av reklam. Det som angavs i bildtexten var var någonstans tavlan hänger, inte till vilket ändamål kollekt togs upp vid fototillfället. Det verkar uppenbart att inte ens vana wikipedianer som tar sig tid att kommentera swishnumret har testat att slå in det i telefonen. Reklamvärde noll, som sagt. Numret tillhör inte församlingen. /Dcastor (diskussion) 22 maj 2024 kl. 08.28 (CEST)[svara]
Om bilden lagts in i artikeln om kyrkan hade jag kanske reagerat (dock mest med ett överseende leende). Men i sammanhangen Swish och Kollekt känns bilden helt motiverad. Den skildrar de nya förutsättningarna för både pengaöverföring och kyrkor på ett bra sätt. Visst skulle man kunna blurra, men jag ser inte riktigt behovet av det i en värld och ett Wikipedia som överflödar av kommersiella signaler t ex i form av loggor som standardinslag i många artilar. Vi ska inte överdriva reklamvärdet. Janders (diskussion) 22 maj 2024 kl. 08.38 (CEST)[svara]