Kiruna kommun har ett kvinnounderskott som ökat sedan åtminstone 2013. Då förklarades underskottet av att kommunens näringsliv är starkt mansdominerad, särskilt inom gruvindustrin och dess underleverantörer. Dessutom fortsatte fler kvinnor än män till högskole- och universitetsutbildningar, vilket leder till att många kvinnor har svårare att hitta matchande arbete på hemorten eftersom arbetsmarknaden för högutbildade fortfarande var något begränsad i kommunen inom många yrken.
Tidigare hade kommunen en lägre medelålder än riksgenomsnittet, men i början av 2000-talet passerade man detta.[1]
| Kiruna kommun (2022) | |
 Karesuando (2007). | |
| Könsfördelning i kommunen (i riket) | |
|---|---|
| Andel män | 52,6 % (50,4 %) |
| Andel kvinnor | 47,4 % (49,6 %) |
| Medelålder i kommunen (i riket) | |
| Män | 42,1 år (40,9 år) |
| Kvinnor | 43,7 år (42,6 år) |
| Totalt | 42,8 år (41,7 år) |
| Hushållstyper i kommunen (i riket) | |
| Ensamstående | 51,5 % (48,1 %) |
| Sammanboende | 42,9 % (45,6 %) |
| Övriga hushåll | 5,6 % (6,3 %) |
| Födelseland i kommunen (i riket) | |
| Sverigefödda | 86,5 % (79,6 %) |
| Utlandsfödda | 13,5 % (20,4 %) |
| Källa:SCB | |
Kommunen har en lägre andel utlandsfödda än riket i sin helhet. Historiskt har dessa främst har dessa personen varit knutna till Migrationsverkets anläggningar och därefter registrerats som utflyttade.[1]
- ^ [a b] ”Planeringsunderlag Kiruna kommun 2014–2015” (PDF). Kiruna kommun. sid. 25, 28. https://kiruna.se/download/18.5fd2cf6e1757fa0c015cc/1604405176141/planeringsunderlag_2014_2015.pdf. Läst 19 maj 2024.