Portunes

Arkiv: 2010, 2012, 2013, 2014, 2015, 2016, 2017

Tätortsgrad för areal?

Hej! Eftersom du verkar väldigt insatt i och skriver mycket om orter, kommuner och sådant så kanske du kan svara på en undring som jag har. Det finns ett begrepp Tätortsgrad som anger hur stor del av befolkningen inom ett administrativt område (till exempel en kommun) som bor i tätorter. För Sundbybergs kommun och några till är det 100%. Men även inom dessa kommuner finns det områden (exemplevis Kymlinge) som är väldigt glest befolkade. Därför skulle det vara intressant med motsvarande information om hur stor del av en kommuns yta som betår av tätortsbebyggelse. Uppgifter om detta har jag inte hittat någonstans. Finns det hos SCB, eller måste man räkna ut själv och vad kallas den typen av tätortsgrad? --Andhanq (diskussion) 7 mars 2018 kl. 13.28 (CET)

Jag känner igen frågeställningen - kanske har jag fått den tidigare av dig eller någon annan. Så vitt jag vet är det inget SCB mäter. De undersöker ju markanvändning (länk 1, länk 2) men någon särskilt "arealandel för tätorter" känner jag inte till. /Portunes (disk) 7 mars 2018 kl. 18.54 (CET)

Egentligen konstigt att de inte redovisar en sådan uppgift. Den måste ju gå lätt att få fram "bakvägen". Såväl tätorternas som kommunernas arealer finns ju angivna (märkligt nog i olika enheter, ha resp kvkm) så det är ju bara att summera tätorterna och dela med kommunen. Tack för svar i vilket fall. --Andhanq (diskussion) 7 mars 2018 kl. 23.59 (CET)

Fel kommunnamn i artikeln om Robertsfors kommun?

Hej, det står "Sorsele kommun" på flera ställen i senaste version av artikeln om Robertsfors. Är det namnet eller siffrorna som är fel? --Larske (diskussion) 13 mars 2018 kl. 04.54 (CET)

Jag tog några stickprov och det såg ut som om siffrorna var ok för Robertsfors så jag ändrade från Sorsele till Robertsfors på tre ställen. --Larske (diskussion) 13 mars 2018 kl. 05.22 (CET)

Suck.. tack, det var slarvfel.. Skulle stå Robertsfors förstås. Måste sluta redigera när jag borde gå och lägga mig. /Portunes (disk) 13 mars 2018 kl. 11.50 (CET)

Punktform?

Anledningen var att det är tal om två separata kyrkor. Punktform förtydligade detta. Tyckte det var onödigt att sätta underrubrik för varje, särskilt som de inte har något särskilt namn. But no big deal. //Bulver (diskussion)

Nä, inget big deal som sagt. Det var rätt tänkt att inte sätta underrubrik. /Portunes (disk) 29 augusti 2018 kl. 18.15 (CEST)

Luleå i Eskilstuna

Hej, jag tror det har blivit något Copy/Paste-fel i den här redigeringen där det talas om "Luleå kommuns invånare". --Larske (diskussion) 30 november 2020 kl. 16.14 (CET)

Jamenvisst, tack så mycket. Jag har märkt att jag är extra känslig för copy/paste fel. Slinker nästan alltid med ett trots att jag kollar efter det. /Portunes (disk) 30 november 2020 kl. 16.34 (CET)

Källa i Palojoensuu

Du lade in faktaruta och källa i Palojoensuu (diff). Tack för det. Jag ser dock inte sambandet mellan källan och det du lade till. Jag använde den för att källbelägga (och skriva om) stycket om Enontekis kyrkor, och lade in den som fotnot där. Borde den inte tas bort som allmänkälla? Jag tycker man kan lägga in sådana endast om de belägger hela artikeln (och ogärna också då), och källan säger ju inget om koordinater, invånarantal, tidszon eller vägar. –LPfi (diskussion) 12 november 2021 kl. 18.23 (CET)

@LPfi: Invånarantalet är nog godtyckligt inskrivet av tidigare användare. Tidszon är ju för att orten ligger i Finland - behövs källa på det? Vägar och koordinater kan man väl lägga till som källa från Maanmittauslaitos/Lantmäteriverkets karta. /Portunes (disk) 14 november 2021 kl. 17.56 (CET)

Jag vet inte för vad källor behövs, men behövs kyrkoherdens anförande som källa för något annat än stycket om kyrkorna? Om inte, så borde den tas bort som allmän källa nu när den finns som fotnot för det stycket. –LPfi (diskussion) 14 november 2021 kl. 18.35 (CET)

Du har nog rätt i det du säger, vi kan göra så. /Portunes (disk) 14 november 2021 kl. 18.37 (CET)

Språkstatistik

Jag såg denna redigering i Mellersta Österbotten. Bland tillförda uppgifter finns språkstatistik, där talarna för ett fyrtiotal språk uppges. Jag är tveksam till att införa så noggranna uppgifter. Att det finns en (!) samisktalande i landskapet är nog inget annat än kuriosa, och jag är också tveksam till relevansen för andra små språk (ner till tio, 0.01 % av invånarna, som talar nederländska). Talarantalet kommer att växla starkt, så uppgifter om ett visst år blir snabbt missvisande, oberoende av om det är relevant för tillfället. Har denna statistik – eller vilka statistiska uppgifter som man skall inkludera i artiklarna överhuvudtaget – diskuterats någonstans? –LPfi (diskussion) 26 november 2021 kl. 13.53 (CET)

Det är sällan någonting som diskuteras överhuvudtaget här på SV-Wikipedia rörande uppgifter i Finland. Samiska är intressant då det är ett av Finlands tre inhemska språk som det förs statistik på, och då får man en inblick över var de talarna finns och inte finns. Samiska är inte ett övrigt språk, det har högre status än så i Finland.. Det är samma som att man skriver ut hur många som talar svenska i kommuner där det är 5, 2, 1 eller till och med 0 talare. Det är dessutom alltid fritt fram att redigera själv om man vill det. Språkstatistik anser jag är ytterst relevant i artiklar rörande Finlands landskap och kommuner då mycket i Finland styrs beroende på språk som talas. Och med tillväxten av invandrarspråk är det ju också intressant att lista, speciellt i de landskap där i princip ingen talar svenska. Då blir det intressant att se vilka språk som talas mer. Till exempel i Kajanaland där engelska och kurdiska är större än den svenska språkgruppen. /Portunes (disk) 26 november 2021 kl. 14.11 (CET)

Intressant med denna språkstatistik, speciellt om utveckling över tid finns med.

• Antalet svensktalande i Finlands befolkning har minskat, från cirka 297 000 år 1991 till cirka 288 000 år 2000, alltså en minskning med i medeltal 300 per år (enligt samma källa som använts för språktabellen i artikeln)
• Antalet finsktalande i Finlands befolkning har under samma tid ökat från 4,67 miljoner till 4,81 miljoner, men har sedan år 2013 minskat från 4,87 miljoner, alltså en minskning med cirka 10 000 per år under de senaste 6–7 åren.

Tydligen kan man enligt denna statistik inte vara flerspråkig utan varje individ kopplas till ett språk. Vad är det som avgör vilket språk man kopplas till? Är det för nyfödda samma språk som den nyföddas mor är kopplad till eller vad? Jag försökte hitta svaret i beskrivningen av statistiken, men där står det om språk bara: "Språket har fr.o.m. år 1999 klassificerats enligt ISO-standard. Tidigare användes Statistikcentralens egna klassificeringar.", men det gäller väl indelningen i olika språkfamiljer och inte kopplingen av en individ till ett språk.

-- Larske (diskussion) 26 november 2021 kl. 15.22 (CET)

Finsk språkstatistik bygger i allmänhet på det språk som registrerats i befolkningsregistret. När ett barn föds skall föräldrarna uppge barnets namn och språk. Språket går att byta, men man kan endast anmäla ett språk (jag vet inte hur detta hanteras för invandrarspråken, men tydligen går de att registrera under "annat språk").

Förändringarna i antalet svenskspråkiga beror i första hand på tendensen att registrera barn i tvåspråkiga familjer som svenskspråkiga och på emigrationen till Sverige. Den senare har tilltagit på senare år om jag förstått saken rätt. Ändringen i antalet finskspråkiga beror väl i huvudsak ändringar i nativiteten.

Sedan medlet av 1990-talet har svenskans ställning urholkats genom den nya vågen av fennomani, nu tydligast i sannfinländarnas retorik, men andra partier har hakat på i handling om också inte i tal. I Åbo fick man på nittiotalet betjäning på svenska nästan överallt, också om man kunde vara tvungen att vänta på den svenskkunniga, men nu möts man ofta av en snarast arrogant inställning (jfr tvångssvenska). Än värre är att ämbetsdistrikt med svenska som ämbetsspråk har slagits ihop med större finska och därmed höjs kraven på finskakunskaper medan svenska rum försvinner. Intresset för svenska har dock kvarstått eller ökat i en del kretsar, vilket man kan se i efterfrågan på språkbad och antalet finskspråkiga barn i svenskspråkiga skolor (vid Åbo Akademi torde andelen finskspråkiga vara kvar vid 1/4, reglerat genom nivån på språkkraven).

–LPfi (diskussion) 26 november 2021 kl. 15.47 (CET)

(I privatlivet har de finskspråkiga jag träffat konsekvent varit positiva eller neutrala till mitt modersmål, de negativa attityderna begränsar sig till anonyma sammanhang. Också bland dem dominerar i personkontakter de positiva upplevelserna. –LPfi (diskussion) 26 november 2021 kl. 15.54 (CET))

Varje person i Finlands befolkningsregister har (eller ska ha) ett språk angivet som modersmål. Precis som nämnts så har man ett modersmål angivet för sig från födseln, föräldrarna fyller i det på en blankett. Det finns en hel radda med språk som folk har i befolkningsregistret : 2020-12-31 så hade dessa språk 1 person registrerad med det som modersmål : aragonska, bislama, dzongkha, esperanto, galiciska, jiddisch, Latin, frisiska, tahitiska och zhuang. Det gör att man undrar vad de 7000 som har ett "Annat språk" som modersmål egentligen talar. /Portunes (disk) 27 november 2021 kl. 00.41 (CET)

Jag vill minnas att man förr kunde registrera endast svenska, finska, samiska eller "annat språk". Det är möjligt att "annat språk" kunde preciseras och det är i så fall möjligt att inte alla fyllde i den raden. Jag antar att de "övriga" språken registreras med sin ISO 639-kod, och då är det också möjligt att någon antecknar ett språk som inte har sådan kod (eller att befolkningsregistret inte hittar språkets namn, såsom det uppgivits?). –LPfi (diskussion) 27 november 2021 kl. 12.02 (CET)

Jag tror jag ska kontakta Statistikcentralen och fråga dem hur de gör helt enkelt. /Portunes (disk) 30 november 2021 kl. 17.00 (CET)

@LPfi: Jag har lagt in exempel på hur språkstatistiken per kommun kan se ut i Pyhäranta och Rovaniemi, kommentera gärna. I Rovaniemi har jag inte tagit med språk med mindre än 100 talare men det är intressant att se att fler talar olika språk t ex ryska, arabiska, kinesiska och engelska. /Portunes (disk) 30 november 2021 kl. 17.05 (CET)

Jag tycker det ser bra ut. Eventuellt kunde man ha med antalet språk (med över tio talare, om det är det vi vet). För Pyhärantas del ser det ut som att ryska talas som modersmål av 25 (1,25 %), andra främmande språk sammanlagt av 15. Där tycker jag det kunde nämnas, men du kanske har funderat grundligare. –LPfi (diskussion) 30 november 2021 kl. 17.36 (CET)

I tabellen jag har som källa så är alla främmande språk sekretessmarkerade för Pyhäranta så jag har inte kunnat lägga till något annat språk. För Rovaniemi kan man lägga till Tyska (94), Vietnamesiska (87), Thailändska (85), Kurdiska (75), Estniska (73), Spanska (62) om man istället vill ha gränsen på 50. /Portunes (disk) 30 november 2021 kl. 17.47 (CET)

Jag klickade på första källan för Pyhäranta-statistiken, valde 31.12, Pyhäranta, alla språk och 2020, och då fanns ryskan med. Resten av tabellen verkade tom, vilket ju verkar logiskt, då de resterande 15 behöver fördelas bara på två språk för att bli under gränsen. –LPfi (diskussion) 30 november 2021 kl. 18.04 (CET)

Kan du ha råkat klicka på någon av de snarlikt döpta Pyhäjärvi eller Pyhäntä som båda har 25 rysktalande 31.12.2020? /Portunes (disk) 30 november 2021 kl. 18.09 (CET)

Tydligen, beklagar. Det är precisionsjobb att klicka rätt kommun med det användargränssnittet; jag var väl inte tillräckligt stadig på hand, och förstod inte att dubbelkolla (eller använda piltangenterna istället). Lustigt att de två andra kommunerna lockat till sig så många från Ryssland. I och för sig säger fi-wp att Pyhäntä med 2000 invånare är den kommun som har störst andel anställda inom industrin! –LPfi (diskussion) 30 november 2021 kl. 18.32 (CET)

┌────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────┘ Om det finns intresse för att lägga in språktabeller i fler kommuner kanske följande kan vara till hjälp: Jag har gjort en sida här i Sandlådan med uppgifter för 310 "kommuner" och 169 "språk" i wikitabeller, en tabell för "Hela landet" och en tabell per "kommun". Om tabellerna ska vara hopfällda eller ej från början kan man ju diskutera. För korta tabeller kan de kanske vara utfällda medan längre tabeller kanske bör vara hopfällda. Det går också att begränsa tabellerna till max 10 språk eller nåt. För de tre inhemska språken har jag, i de fall att direkta uppgifter saknas för ett av språken, räknat baklänges från Inhemska språk totalt. Men för ett mindre antal kommuner, som Hirvensalmi, Polvijärvi och Påmark, är det färre än 10 som talar svenska och färre än 10 som talar samiska så hur de 8, 4 respektive 2 som talar ett annat inhemskt språk än finska i sådana kommuner fördelar sig mellan svenska och samiska går inte att räkna ut på det sättet. Alla språk som har en svwp-artikel med samma namn som i Statistikcentralens databas har försetts med en wikilänk, men några länkar leder tyvärr till omdirigeringssidor eller till grensidor och några språk är olänkade.

@Larske: Fantastiskt! Sparar enormt med tid det här - jag förde manuellt uppgifterna från varje kommun in i en excel-fil som sen räknade ut procenten. Det finns två tabeller med språkinformation; den som du har använt där sekretessar alla talare under 10, medan den som heter 11ra -- Nyckeltal för befolkningen efter område, 1990-2021 sekretessar aldrig samiska och svenska. Jag tycker, precis som du säger, att längre tabeller kan vara hopfällda (eller om man kunde göra på något sätt att främmande språk kunde fällas ihop men inte finska svenska [och i Lappland samiska]). Jag har tänkt komplettera alla finländska kommuner med följande demografisk information: Befolkningsutveckling, Språkstatistik, Utrikes födda, Tätorter, Åldersfördelning och medelålder. Åldersfördelning kan man göra med ett sånt där pajdiagram som det är möjligt att skapa nu. Dessutom är min ambition att alla artiklar även kompletteras med ett avsnitt med Politik, dels Kommunfullmäktige-tabellen genom åren samt senaste kommunvalet i kommunen (valresultats-tabell). /Portunes (disk) 26 mars 2023 kl. 16.49 (CEST)

OK, jag har gjort en ny uppsättning tabeller där data för de inhemska språken hämtas från tabellen "11ra". Därmed finns alltid finska, svenska och samiska (om antalet talare är minst 1) med i tabellen.

De uppdaterade tabellerna finns här i Sandlådan.

-- Larske (diskussion) 27 mars 2023 kl. 21.45 (CEST)

Perfekt! /Portunes (disk) 27 mars 2023 kl. 21.57 (CEST)

Blev lite inspirerad av dina tankar om pajdiagram så jag gjorde ett provskott med det för fördelningen mellan inhemska och främmande språk för Finlands kommuner. Allt gick inte in på en sida så det är uppdelat på följande två "sandslott":

• Del 1 med de hela landet och den första hälften av kommunerna (Ackas–Luumäki)
• Del 2 med den andra hälften av kommunerna (Malax–Övertorneå)

Något som fick mig att höja på ögonbrynen var den stora andelen främmande språk, mer än 20 procent, i Esbo.

-- Larske (diskussion) 28 mars 2023 kl. 14.01 (CEST)

Ja, Vanda har också högt. Även Närpes utmärker sig. Jättesnyggt med pajdiagrammen! I allmänhet är, såvitt jag vet, kunskaperna i antingen finska eller svenska väldigt högt hos den befolkning som har ett främmande språk som modersmål. /Portunes (disk) 28 mars 2023 kl. 14.34 (CEST)

@Larske: Kan du komplettera i sandlådan med landskapen? Du hittar de i den här tabellen /Portunes (disk) 4 april 2023 kl. 21.20 (CEST)

Tabeller och diagram för landskapen finns nu här i Sandlådan. Jag använde samma kriterium för att avsluta tabellerna som för kommunerna, alltså "Språk med färre än 10 talare", men för landskapen, som är mycket folkrikare, kanske gränsen skulle gå vid "Språk med färre än 100 talare" eller kanske vid "Språk med färre än 0,1 procent talare". Säg vilken gräns du vill ha, det går lätt att ändra.

För ett par av landskapen, till exempel Åland, stämmer inte totalerna, det vill säga summan av "Inhemska språk totalt" och "Främmande språk totalt" blir inte exakt lika med "Hela befolkningen". Jag hinner inte undersöka det nu.

-- Larske (diskussion) 5 april 2023 kl. 00.30 (CEST)

Snyggt som vanligt. Jag ska kika och se vad felaktigheterna med summan kan vara. Jag börjar med Åland då landskapet är så litet befolkningsmässigt.

Vet du om det är möjligt att göra en del av en tabell ihopfällbar? Tänkte att man hade kunnat ha typ "Språk med färre än 100 talare" och den är ihopfälld. Annars tror jag 100 talare är en hyffsad gräns för de allra flesta landskap. Problemet är Nyland som är så mycket större sett till befolkningen där även 100 känns som en för låg gräns. Tror man får göra ett undantag för Nyland och sätta gränsen högre, annars blir tabellen för rörig. /Portunes (disk) 5 april 2023 kl. 00.39 (CEST)

Verkar vara Åland och Nyland vars total inte stämmer. /Portunes (disk) 5 april 2023 kl. 00.45 (CEST)

Språk med färre än 10 talare ska vara 99 för Åland inte 98 som i sandlådan. Dessutom ska det vara 128 med färre än 10 talare i Nyland men är 127 i sandlådan. /Portunes (disk) 5 april 2023 kl. 00.52 (CEST)

Det är något mycket skumt här. När jag för en stund sedan kollade i databasen fanns de ett språk med språkkoden "ae", Avestiska som det fanns 1 person som talade i MK21 Åland och totalt fanns det 2 906 som talade främmande språk. Men nu är den borta och totalen för främmande språk är 2 905. Vilket gör att summan inte stämmer för det landskapet, se den här bilden

Och kör jag ut en rapport på HELA LANDET blir inte heller SPRÅK, TOTALT summan av INHEMSKA SPRÅK, TOTALT och FRÄMMANDE SPRÅK, TOTALT, se den här bilden där jag även tagit med Nyland.

Är det kanske så att data per 2022-12-31 ännu inte har stabiliserat sig, de är väl mycket färska. Larske (diskussion) 5 april 2023 kl. 01.33 (CEST)

@Larske: Tabellerna har idag ändrat lite utseende; undrar om det var något instabilt med hemsidan? /Portunes (disk) 6 april 2023 kl. 16.16 (CEST)

Ändrat utseende grafiskt, dvs. /Portunes (disk) 6 april 2023 kl. 16.17 (CEST)

Tror inte grafiken i presentationen har något med underliggande data att göra. Det jag såg häromdagen var språkkoden "ae" och språknamnet "avestiska" som dök upp i landskapet "MK21 Åland" med en talare. Då blev FRÄMMANDE SPRÅK, TOTALT lika med 2 906 och om man adderade INHEMSKA SPRÅK, TOTALT stämde summan med SPRÅK, TOTALT. Men sen försvann språket och är inte längre valbart i rutan för Språk. Tyvärr gjorde jag aldrig något snapshot av sidan där man kunde se "Avestiska", men jag är rätt säker på att jag inte har drömt.

Om du kör ut en rapport på MK21 Åland med dessa tre värden på språk för alla år från 1990 till 2022 ser du att summorna stämmer för alla år utom 2021 och 2022. Så det är något språk, min gissning är "ae", som har smugit sig in och som ett tag räknades som ett främmande språk, men nu inte räknas som vare sig inhemskt eller främmande men ändå på något sätt har påverkat totalen. Se de inringade värden på den här bilden som visar åren 2017–2022 för "HELA LANDET", "MK01 Nyland" och "MK21 Åland". Larske (diskussion) 6 april 2023 kl. 16.55 (CEST)

Tillägg: Hmm, när jag nu försöker en stund senare har det ändrats en hel del, se den här bilden.

• Det som förut hette "SPRÅK, TOTALT" heter nu "Totalt"
• Det som förut hette "INHEMSKA SPRÅK, TOTALT" heter nu "INHEMSKA SPRÅK TOTALT"
• Det som förut hette "FRÄMMANDE SPRÅK, TOTALT" heter nu "FRÄMMANDE SPRÅK TOTALT"
• Nu verkar summorna åter stämma och "Avestiska" är åter som ett valbart språk.

Det verkar som om de håller på att skruva lite så vi får väl hoppas att det stabiliseras snart.

--Larske (diskussion) 6 april 2023 kl. 17.26 (CEST)

Avestiska kanske vara lite samma som latin. En person i Finland som har latin som modersmål men jag är väldigt tveksam att det faktiskt är modersmålet /Portunes (disk) 6 april 2023 kl. 20.55 (CEST)

Avestiska finns nu i riket för 2021 och 2022 1 person men 0 för alla andra åren 1990-2020. /Portunes (disk) 20 april 2023 kl. 18.06 (CEST)

Jag skrev ett mail, på svenska, till info@stat.fi för två veckor sedan. I mailet beskrev jag min observation med språkkoden ae (avestiska) som kom och gick i användargränssnittet och att summorna av INHEMSKA SPRÅK, TOTALT och FRÄMMANDE SPRÅK, TOTALT, under en tid, inte blev samma som SPRÅK, TOTALT för landskapen MK01 Nyland och MK12 Åland samt för HELA LANDET och bifogade skärmdumpar som visade detta. Jag frågade om de kunde förklara vad det berodde på och om de höll på att skruva i databasen eller rapportgeneratorn.

Tyvärr har jag ännu inte fått något svar. Kanske det var fel mailadress, har du använt den adressen med framgång? Larske (diskussion) 20 april 2023 kl. 19.05 (CEST)

Jag brukar använda kontaktformuläret och får svar ganska snabbt: Länk. Tidsmässigt verkar problemen med avestiska stämma in med när de lade in uppgifterna för 2022 (31 mars). /Portunes (disk) 20 april 2023 kl. 19.07 (CEST)

Ska tillägga att jag alltid skriver på svenska. /Portunes (disk) 20 april 2023 kl. 21.29 (CEST)

┌────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────────┘ @Larske: är det möjligt att få en ny körning på tabellen för kommuner och landskap, men för 2022-12-31 istället för 2021-12-31? Tror du hann ta fram statistiken innan Statcent släppt den nya. Tänkte att jag kan sen börja föra in språkstatistiken i artiklar. /Portunes (disk) 26 april 2023 kl. 19.37 (CEST)

Jag har nu gjort nya kommuntabeller och pajer per 2022-12-31. Precis som förra gången är de uppdelade på två sidor.

• Här finns Hela landet och den första hälften av kommunerna
• Här finns den andra hälften av kommunerna

Det verkar som om Statistikcentralen i sin ombyggnad av sidorna har tagit bort, eller tappat bort, möjligheten att ange kommunerna i bokstavsordning på det valda språket, i vårt fall svenska, vilket jag använde mig av vid den förra körningen. Nu kommer de alltid i finsk bokstavsordning, så Vittis, som på finska heter Huittinen, kommer mellan Hollola och Humppila. Därför kan du i värsta fall behöva leta på båda sidorna för att hitta en viss kommun. Larske (diskussion) 26 april 2023 kl. 23.56 (CEST)

Jag är van med den finskspråkiga sorteringen så det blir inget problem; det går fort att söka fram i sandlådan. Tack återigen! Jag har fler idéer till artiklar men jag fixar dessa språktabeller först. /Portunes (disk) 27 april 2023 kl. 00.01 (CEST)

Esbo var lite klurig; jag valde att skära av den vid 500 men den känns fortfarande lång. Kanske 1000 för en såpass stor kommun? Esbo har ju mer än 300 000 invånare. /Portunes (disk) 27 april 2023 kl. 00.41 (CEST)

Tack!

Jag ville bara säga tack för att du städar och aktualiserar Befolkningsavsnitten i kommunartiklarna. Bra jobbat!NnieAndersson (diskussion) 31 maj 2022 kl. 23.32 (CEST)

Kul att det uppskattas, jag lade ursprungligen in den där tabellen med födelseland men det var alltså en tabell som SCB hade med de 12 vanligaste i riket + okänd, sovjet och de nordiska länderna. Det var en bökig tabell men jag tyckte att det var intressant att ändå se födelseland, framförallt intresserad var jag av hur många personer födda i Finland som fanns runt om i landet. Nu finns det äntligen en tabell som visar invånare efter födelseland med alla födelseländer med (dock med sekretess på de länder med färre än 20 födda i riket, tänk typ Liechtenstein, samt färre än 10 per kommun). Så det går att få fram en topp 10 för nästan alla kommuner nu, och i extremfall som Arjeplog så framgår ändå de 7 vanligaste länderna. Tabellen är både mycket enklare att läsa av samt tar upp ungefär en tredjedel av platsen. /Portunes (disk) 1 juni 2022 kl. 00.08 (CEST)

Jo, det var en väldigt bökig tabell. Nu blir dom alldeles lagom.NnieAndersson (diskussion) 1 juni 2022 kl. 09.07 (CEST)

Dokument som beskriver namnbyte

17 april 1885 fattades beslut att ändra namn på massor med församlingar och socknar genom att lägga in en kvalificerande förnamn "Hestra->Södra Hestra". Jag har lagt in om detta men inte med den ursprungliga källan och jag har heller inte skilt på beslut och från när det gällde (1 jan 1886?). Kan du eller någon annan hitta beslutsdokumentet så det går se exakt hur beslutet såg ut? @Edaen, Larske: Yger (diskussion) 23 maj 2023 kl. 15.22 (CEST)

Det trädde i kraft med ingången av år 1886.[1] Edaen (diskussion) 23 maj 2023 kl. 21.18 (CEST)

Stort tack, med den länken och den arkiverade som återfinns i några kan jag nu gå igenom alla och fixa Yger (diskussion) 24 maj 2023 kl. 15.07 (CEST)

Landsfiskaldistrikt

TAck för att du fortsätter att jobba igenom dessa. Jag undrar över att du skriver "ändrades distriktets omfattning", när just omfattningen <u<inte ändrades, det som skedde var ju att ett antal landskommunen gått upp i storkommuner, vilket inte påverkade omfattningen, även om de ingående kommuenrnas namn ändrades Yger (diskussion) 30 juni 2023 kl. 16.56 (CEST)

Jag funderade lite över hur jag skulle formulera detta; kanske "indelningen ändrades". Hursomhaver valde jag ett format som går fort att redigera så jag kan avsluta landsfiskalsdistrikten. Efter 1952 är det bara 13 år kvar av deras existens och inga större reformer. Jag tänker att när jag är färdig kan man gå in och putsa och fixa formuleringar, samt även vara tydligare med hur kommunreformen påverkade indelningen.

Om jag skulle specificera i varje artikel skulle det ta sådan tid att jag inte skulle orka gå igenom dem. /Portunes (disk) 30 juni 2023 kl. 16.59 (CEST)

Jag tycker absolut det räcker med en rad som du gör nu, men med annan formulering Yger (diskussion) 30 juni 2023 kl. 17.00 (CEST)

Vad tror du om formuleringen i Södra Tjusts landsfiskalsdistrikt? /Portunes (disk) 30 juni 2023 kl. 17.03 (CEST)

Helt ok, men jag skulle gärna se något som "lämnades omfattningen oförändrad, men de ingående områdena fick ändrade namn." Yger (diskussion) 30 juni 2023 kl. 18.34 (CEST)

Jag gör färdigt 1952-01-01 och så kan vi titta på en formulering som passar. Efter 1952, åtminstone perioden 1952-1960, är det inte så många förändringar. /Portunes (disk) 1 juli 2023 kl. 04.31 (CEST)

Formuleringen i Norrala landsfiskalsdistrikt (sammanslogs kommunerna för att bilda den nya utan att det medförde någon ändring för landsfiskalsdistriktets omfattning) är tydlig och bättre än vi experimenterat med Yger (diskussion) 2 juli 2023 kl. 21.13 (CEST)

Vad bra att du tycker det, för jag tyckte att den blev bra. Nu har jag gjort klart perioden 1918-01-01 till 1964-12-31. Nu är det bara att lägga in text om upphörande för de som fanns kvar 1964-12-31. Vad tror du om formuleringen i Östhammars landsfiskalsdistrikt? /Portunes (disk) 2 juli 2023 kl. 22.20 (CEST)

? den har ju kvar den formulering jag ogillar? Yger (diskussion) 3 juli 2023 kl. 03.39 (CEST)

Jag menade texten om upphörandet 1965-01-01; jag har inte hunnit ersätta den tidigare formuleringen för 1952 med formuleringen som vi pysslat med ovan. /Portunes (disk) 3 juli 2023 kl. 14.20 (CEST)

Ja den ser ju bra ut! Yger (diskussion) 3 juli 2023 kl. 14.34 (CEST)

Landsfiskalsdistrikt i Kopparbergs län

Bra jobbat med artiklarna om landsfiskalsdistrikten. Jag noterade att i de artiklar som rör Kopparbergs län så verkar inte artiklarna med begynnelsebokstav J - Ä uppdaterats med avskaffandet. Läser jag tokigt eller har de missats? Bara nyfiken. sollentuna (diskussion) 11 juli 2023 kl. 21.52 (CEST)

Det är möjligt, inte första gången jag slarvat och missat. Jag tar och går igenom! /Portunes (disk) 11 juli 2023 kl. 21.53 (CEST)

@sollentuna: Nu är det åtgärdat. Tack för påpekandet! /Portunes (disk) 11 juli 2023 kl. 22.43 (CEST)

Så lite så! Och igen, bra jobbat med ämnet ifråga. sollentuna (diskussion) 11 juli 2023 kl. 22.58 (CEST)