Diskussion:X 2000

I texten "...kurvor enligt Trafikverket upp till 30 procent högre[4]..." hänvisas till ett dokument som inte längre finns. Faktum är att Trafikverkets gamla normer (kategori B och S) har en hastighetsskillnad på endast 15 %, inte 30 % som står i Wikipedia- texten.

Lutning

Så var det sagt; den teoretiska skillnaden mellan lutningsbara och icke lutningsbara tåg är inte längre 30 %. Påståendena att X2000 är 30 % snabbare i kurvorna stämmer med andra ord inte.

Den teoretiska skillnaden är endast nio (9) procent, i praktiken betydligt lägre.

Energiförbrukning

"Kostnaden per person i energiförbrukning för sträckan Stockholm-Malmö är 1 krona och 17 öre." -- är det här källa: SJs marknadsföringsmaterial månne?

Är det räknat vid fullt tåg eller vid normal beläggning? Vid vilken tidpunkt gällde det?

Jag sökte på google och hittade uppgifter 0,19 kWh/personkm. Det blir 114 kWh för Sth-Malmö (600 km).[1] [2]. Om el kostar 75 öre/kWh med skatt blir det ca 100 kr. /BIL 25 maj 2006 kl.10.45 (CEST)

Maxeffekten för tåget är 3000kW vilket grovt räknat på 5 timmars tur ger 15 000 kWh ca 7000kr; 350 passagerare (50 pers * 7 vagnar) ger ca 20 kr/passagerare. Så varken 100 kr eller 1 kr är speciellt rimlig --Simson 26 maj 2006 kl.11.48 (CEST)

Om tåget har 5 sittvagnar (samt 1 bistro-vagn) innebär det vid 70 platser per vagn totalt 350 sittplatser. Vid 4 timmar och i genomsnitt 2 000 kW innebär det 22 kWh per sittplats.

Nytt försök till energiberäkning Stockholm - Göteborg (6 mars 2009)

Ett nyckeltal är det specifika gångmotståndet 0,1 kN/t vid 200 km/h (där varje plats väger cirka 1 ton). Detta ger R * m * v => 0,10 * 1,0 * 55 = 5,5 kW (vid 200 km/h). Om hela sträckan Stockholm- Göteborg körs på 2,0 h (= snitthastighet 200 km/h) innebär det t * P => 2,0 * 5,5 = 11 kWh (100% beläggning). Vid 1 kr/kWh motsvarar det en energikostnad på 11 kr, mer vid mindre än full beläggning.

Nu går det inte att köra i 200 km/h i snitt och färden tar i själva verket 3 timmar. Å andra sidan kräver klimatanläggningen mycket energi en kall vinterdag eller varm sommardag. Dessutom har vi inte räknat med acceleration.

Faktisk energiförbrukning för tåg Västerås - Stockholm (vintern 2009)

Jag läste av elmätaren en gång när jag körde Västerås-Stockholm, visserligen inte med X2 utan med 3-vagnars X40, men det kan ju ändå ge en vägledning om hur mycket ström ett tåg drar.

Resultatet blev 980 kWh, varav 182 kWh återmatades vid elbroms. Totalt gick det alltså åt 798 kWh för den 11 mil långa sträckan. Vid 1 kr/kWh är det alltså 798 kronor som ska fördelas på resenärerna. När jag körde var det cirka 250 resenärer och det blir alltå ungefär 3 kronor per resenär.

Sträckan Stockholm-Göteborg är cirka 4 gånger längre, och X2 består av dubbelt så många vagnar. Nu innebär dock inte dubbelt så många vagnar dubbel förbrukning eftersom X2:s vagnar är lättare än X40:s. Jag skulle uppskatta förbrukningen Stockholm-Göteborg för en X2:a till strax under 5000 kWh.

Tydal - lärare SJ

---

Verkar vara förvirring i siffrorna. Beräkningen utifrån maxeffekten ger 20 kr/passagerare. Beräkningen verkar vettig och bör ge ett absolut maximal energikostnad. Men det kan knappast vara riktigt att det skall behöva tas ut max effekt annat än under start och riktigt branta motlut. På jämn mark bör effekten vara avsevärt lägre, när tåget har fått upp farten och bara skall hålla jämn fart. Beräkningen ger energikostad som om det vore brant uppförsbacke hela vägen, och det är ju inte riktigt. Kanske är det så att 20 kronor är maximal energikostnad om tåget skulle köra med handbromsen åtdragen så att loket fär jobba maximalt hela tiden och att 1 krona och 17 öre är när tåget rullar normalt? För övrigt så tycker jag att det är starkt av er att kritiskt granska siffrorna så att inte allt för stora felaktigheter blir kvar på Wikipedia. Bra jobbat. MVH Stenen 29 maj 2006 kl.01.20 (CEST)

–––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––––

Uppmätt förbrukning på X2 mellan Washington DC - New York

Under Amtraks tester av X2 1992-93 gjordes den 25/1/93 en mätning av energiförbrukningen mellan ovan nämnda städer. Sträckan mäter 360 km. X2 förbrukade 4343 kWh och elbromsen matade tillbaka 739 kWh till kontaktledningen. Genomsnittlig effektfaktor 0,9. Tåget framfördes med sth 201 km/h (125 mph).

Enligt Amtrak är motsvarande siffror för AEM-7 med 6 vagnar en förbrukning på cirka 7500 kWh vid samma hastighet. Ingen återmatning. Genomsnittlig effektfaktor 0,8-0,85.

--I Åfeldt 14 juli 2010 kl. 08.32 (CEST) f d X2 instruktör.

-- Säkerhet/stabilitet?

Varför denna ändring? --Per W 12 oktober 2006 kl. 17.45 (CEST)

-- Korglutning/mjuka boggier?

Det gäller att skilja på dessa konstruktionsdetaljer. Korglutningen är bara till för bekvämligheten. De mjuka boggierna gör att spårkrafterna inte blir för stora. --Per W 12 oktober 2006 kl. 17.45 (CEST)

flyttat x2 och x2-2

Jag slog ihop x2 och x2-2 med artikeln om x2000. Jag har läst igenom den snabbt och tagit bort de värsta upprepningarna. Dock har jag inte ändrat allt språkligt osv. Men det är ju upp till alla oss användare att hjälpa till att fixa!

Lycka till med utvecklandet av denna underbara artikel! Tompen0000 27 februari 2007 kl. 16.14 (CET)

Källa saknas angående sträckor där X2000 trafikerar

Källa saknas angående att X2000 skulle trafikera sträckan Åstorp-Hässleholm. Jag är väldigt tveksam till detta att X2000 skulle trafikera den banan. Jag har då aldrig hört talas om det och aldrig sett en tidtabell för den trafiken. Visserligen har det hänt att X2000 har trafikerat banan men det har endast varit vid trafikstörningar. Kan någon bekräfta detta???

Danne-Boy 20 augusti 2007 kl. 10.14 (CEST)

Jag tog bort det eftersom sträckan trafikeras av Pågatågen. Jag tror knappast de hyr in X2000 för vintertrafiken. //StefanB 20 augusti 2007 kl. 10.23 (CEST)

På http://www.resplus.se/ finns järnvägstidtabeller för hela Sverige. Det går inga X2000 där, endast pågatåg. http://www.resplus.se/fetchpdf.asp?tt_id=820 -- BIL 21 augusti 2007 kl. 11.05 (CEST)

Jag tror X 2000 gick Stockholm-Helsingborg via Hässleholm-Åstorp någon gång på nittiotalet. Erik Sandblom 21 augusti 2007 kl. 22.55 (CEST)

Vi tar bara med nuvarande förbindelser. Innan Öresundsbron fanns var det rimligt att dra X2000 dit för Köpenhamns skull, även om de som hade bråttom nog flög, för det tog nog 7 timmar Stockholm-Köpenhamn (med X2000 och 8 timmar med loktåg). -- BIL 22 augusti 2007 kl. 08.13 (CEST)

Skulle man inte kunna ha med Historiska förbindelser som en underrubrik isåfall där man skriver vilka år x2000 trafikerade sträckan? Tompen 22 augusti 2007 kl. 08.40 (CEST)

X 2000 har aldrig trafikerat Köpenhamn utan att åka över bron. Erik Sandblom 22 augusti 2007 kl. 21.19 (CEST)

Toppfart

Vilken verklig toppfart har X2000 inklusive tillåten marginal osv? Jag tog med en GPS-mottagare en gång i september i år på X2000 mellan Stockholm och Göteborg. Enligt den var den uppe i 205 mellan Töreboda och Skövde, och drygt 200 bitvis söder om Skövde, men under 200 hela vägen till Laxå och genom Tiveden. Min GPS var inte kalibrerad av ett godkänt institut eller liknande. Det står på vissa håll att X2000 tekniskt går i 210. Vad tillåter ATC ? -- BIL 28 oktober 2007 kl. 11.32 (CET)

Jag frågade en lokförare, och han sa 204 km/h. -- BIL 7 december 2007 kl. 09.03 (CET)

ATC tillåter 9 km/h över gällande hastighetsgräns, därefter bromsar ATC. X2000 får gå i 200 km/h, så vid 210 km/h blir det ATC-broms. -- Tydal 10 augusti 2009 kl 17.22 (CET)

Höghastighetståg?

Klassas X2000 som ett sådant? I höghastighetståg kallas X2000 för snabbtåg men inte höghastighetståg. Rotsee 18 november 2007 kl. 21.52 (CET)

Enligt UIC's definition och EC Directive 96/58 är höghastighetståg tåg som körs i 250 km/h eller däröver på nya spår eller i 200 km/h eller däröver på befintliga spår. Alltså är X2 ett höghastighetståg. --I Åfeldt 7 augusti 2011 kl. 02.45 (CEST)

Mall för tåg

Vad tror ni om att skapa en mall/infobox för tåg likt den man har på bilar? /Tompen 6 december 2007 kl. 18.02 (CET)

Det tycker jag låter som en jättebra idé! Skistar 6 december 2007 kl. 19.29 (CET)

City-express

City-expressdelen låter väldigt intressant tycker jag men jag undrar vad det är för skillnad mot ett vanligt RC6 lok med vagnar?? bild på cityexpress /Tompen 11 juni 2008 kl. 23.14 (CEST)

City express var ett varumärke, på tågavgångar. Få stopp på snabba banor. Själva fordonen var Rc6 och vagnar. En till som blandat ihop varumärke och fordon. --BIL 12 juni 2008 kl. 09.16 (CEST)

När City Express infördes fanns inte Rc6 utan det var Rc3 som var de enda snabbare Rc-loken på sin tid. Vagnarna var 60-talsvagnar som var renoverade och lite mer utrustade. Sparla 12 juni 2008 kl. 17.07 (CEST)

Läs gärna CityExpress och komplettera. Sparla 12 juni 2008 kl. 17.38 (CEST)

Skrev lite om problem som drabbat X2 enheterna under årskiftet 07/08. Källan är från SJ AB och dess intranät //Puggen som för tillfället saknar inloggningsuppgifterna.

Rekommenderad artikel-motivering

Täckande artikel, potentiell utvald? M.M.S. 8 september 2008 kl. 09.52 (CEST)

Bristfälligt källbelagd. Den enda angivna källan ("Utveckling av det svenska snabbtåget X 2000") gäller en del av avsnittet om historia och teknik. /Dewil 8 september 2008 kl. 15.15 (CEST)

Infobox Tåg

Mallen borde ha möjlighet för fria rader där man fritt anger båda kolumnernas text. Det tror en del fungerar redan och det finns många sådana icke-stödda rader i X 2000-artikelns användning av infoboxen. --BIL 27 oktober 2008 kl. 20.40 (CET)

Jag håller inte med. Jag anser att infoboxen bör vara det den är idag, även om man kan diskutera mindre förändringar. Men de rader som finns i denna infobox känns lite väl detaljerade. Vem som tillverkat ytterdörrarna och vad styrdatorn heter känns inte riktigt relevant i infoboxen. Bättre att ha det i ett stycke i artikeln. 213.65.153.87 1 januari 2009 kl. 01.17 (CET)

Alfa- tåget, efterföljaren till X 2000

Vad gör detta stycke i artikeln? Som jag kan se det så har det inget här att göra, men bör på sätt och vis nämnas. Inte finns ett långt stycke om Saab 9-5 i artikeln om Saab 9000. 213.65.153.87 1 januari 2009 kl. 01.12 (CET)

Då ingen har protesterat kortade jag ner stycket.

Jag döpte helt enkelt om stycket till "Framtiden". Tycker det passar bättre... Cheetah1 25 februari 2009 kl. 14.06 (CET)

Kaos!!

Rensade ur en massa konstigt, men jag orkar inte fortsätta, det är så mycket inkonsekvens och upprepningar och irrelevant information i artikeln... Och alla språkliga fel sen.. Någon annan användare KUNNIG I SVENSKA SPRÅKET kan väl fortsätta? --Cheetah1 24 februari 2009 kl. 18.31 (CET)

Tycker förresten att det saknas referenser till det mesta i artikeln... --Cheetah1 24 februari 2009 kl. 22.43 (CET)

Omdisposition?

Borde inte delen med trafikeringssträckor läggas lite längre ner? Artikeln handlar ju i första hand om tåget. //? (diskussion) 6 mars 2009 1 januari 2001 kl. 00.00 (CET)(Signatur tillagd i efterhand.)

Motorvagnståg?

Är X2 verkligen ett motorvagnståg? Är inte kravet för att ett tåg skall räknas som ett motorvagnståg att det skall ha plats för passagerare även i själva loket? Så är det väl inte på X2-tågen? /Úsáideoir 27 juni 2009 kl. 18.22 (CEST)

X2 är ett motorvagnståg och har därför inget lok. Drivenheten (de som inte är danmarksanpassade) har plats för resgods. //Tydal (lärare SJ) 12 juli 2009 kl. 15.28.

Jag hittar ingenting på jarnvag.net] om eventuellt resgodsutrymme i drivenheten (varken om det finns eller inte finns). På samma sida under rubriken "Lok eller motorvagn?" konstaterar man att det förmodligen varken är det ena eller andra utan snarare en drivenhet. --MagnusA 25 november 2009 kl. 16.43 (CET)

Jarnvag.net är ingen officiell källa. Jag är en officiell källa eftersom jag jobbar på SJ. Drivenheten har resgodsutrymme. Drivenheten är definitionsmässigt en motorvagn, men i dagligt tal kallar man den för driven. --Tydal 4 december 2009 kl. 12.15 (CET)

---

Signaturen Tydal hävdar att denne "...är en officiell källa eftersom jag jobbar på SJ". Att förre VD:n för ABB, som ju bland annat har tillverkat just X2-lokomotiven, har kallat dessa enheter för "lok" hjälper inte heller. Men, om vi nu skall följa Herr Tydals resonemang så borde även Rc-loken kallas för motorvagnar. Varför då? Jo, under 1980-talet använde SJ Expressgods det bakre förarutrymmet som just resgodsutrymme.
Om nu signaturen Tydal för SJ:s talan så bör den kommunikationen gå via SJ:s informationsavdelning.81.237.192.212 7 augusti 2011 kl. 18.54 (CEST) 1 januari 2001 kl. 00.00 (CET)(Signatur tillagd i efterhand.)

Vad förre VD:n för ABB har sagt om X2 är egentligen ganska ointressant. Högsta ledningen för ett företag vet sällan något om mer tekniska detaljer/benämningar på sina produkter. Rc-lok kvalificerar inte som motorvagn av uppenbarliga skäl. Det är ett lok, gjort för att med lätthet kunna kopplas till och dra alla möjliga olika slags vagnar/tåg. Bakhytten på Rc användes inte för resgods, den användes för expressgods. X2 är ett motorvagnståg enligt alla definitioner. I motorvagnståg finns det inget eller inga lok, däremot kan det finnas drivenhet(er), alltså del av motorvagnståg som bara har förarhytt och drivutrustning men inte har resandeutrymme. Om du vill ha svar via SJ:s informationsavdelning så får du väl be dem om svar. --I Åfeldt 8 augusti 2011 kl. 03.19 (CEST)

'Citat 1: "Vad förre VD:n för ABB har sagt om X2 är egentligen ganska ointressant..." 'Citat 2: "X2 är ett motorvagnståg enligt alla definitioner.........." 'Citat 3: "...del av motorvagnståg som bara har förarhytt och drivutrustning men inte har resandeutrymme..." Reflektion: Var inte tanken med Wikipedia att främst förmedla fakta, eller har publiken missat något....? /

Och??? Vilket eller vilka av citaten är osanna? Dessutom är den här sidan plats för diskussioner om artikeln. --I Åfeldt 10 augusti 2011 kl. 06.34 (CEST)

Citat från ovan: "Jag är en officiell källa eftersom jag jobbar på SJ". Kommentar: oj då................

Så var det sagt...

Diskussionen har pågått länge om X2000 (X2) är ett motorvagnståg eller loktåg. Någon har även kallat det för tåg med "Drivenhet". Men nyligen uttalade sig f d VD:n för Asea Traction om X2 (X2000) och kallade den drivande delen för ingenting annat än lok: (källa: "Den svenska järnvägen har havererat", Dagens Samhälle, 15 apr 2014) "...X2-tågen borde utrustas med ett lok till och uppgraderas till 250 km/tim vilket är tekniskt möjligt. Det visades 1993 då ett X2-tåg med dubbla lok satte svenskt hastighetsrekord med 276 km/tim"."

Kan vi äntligen lämna benämningen "motorvagnståg" om X2000 på sophögen?

Trevlig sommar.

Korglutningssystemet

Läste just en bra artikel om korglutningssystemet på idg.se. Ni som skriver/läser den här Wikipedia-artikeln kan nog ha glädje av den: Korglutningssystemet håller dig bekvämare på spåret

--David Göthberg 17 juli 2009 kl. 16.48 (CEST)

Tog bort texten om att "många blir åksjuka", då källan som är en 9 år gammal artikel, där 6% av passagerarna upplevt obehag, vilket knappast kan anses många. Dessutom står det i artikeln att korglutningen är ändrad sedan dess, men att ingen uppdaterad statistik finns. För övrigt finns detta ämne upptaget i artikeln om lutande tåg. Mats F 19 oktober 2009 kl. 14.29 (CEST)

Ej antagen till utvald

Resultatet av nomineringen blev "ej antagen" enligt kriteriet:

• Har efter minst en vecka, minst 2/3 och minst 5 stödjer ej-röster.
  /Ronny W 14 november 2009 kl. 11.39 (CET)

---

Bedömningen är avslutad. Var god modifiera inte diskussionen nedan.

X 2000 Nominerad av EWR_disk. 6 november 2009 kl. 14.41 (CET)

En utmärkt och omfattande artikel om ett av Sveriges viktigare transportsystem, som X2000 faktiskt är.

Stödjer för utmärkt

Stödjer för bra

1. borderline stödjer ej..men dock en artikel som får mig att stödja för bra.--Matrix17 9 november 2009 kl. 21.01 (CET)
2. Bra tycker jag nog att det räcker till... Med önskan om en härlig vecka från Calken 10 november 2009 kl. 16.57 (CET)

Stödjer ej

1. Grundin 6 november 2009 kl. 16.47 (CET) För dåligt källbelagd artikel.
2. Jopparn 6 november 2009 kl. 16.58 (CET) Av samma anledning som Grundin.
3. Ghostrider ♠ 6 november 2009 kl. 23.07 (CET). Hygglig artikel, dock så lyfter Grundin fram bristerna ovan.
4. Ion-5 10 november 2009 kl. 17.16 (CET) Största delen av texten är källös. Det finns visserligen en publikation listad men jag tvivlar på att den är källa då en stor del av information i artikeln är sådan att den knappast stod i publikationen. Dessutom verkar den ha kommit från en tidigare artikel (se avsnittet referenser).
5. Yvwv [y'vov] 13 november 2009 kl. 14.57 (CET) Inte en enda källa som är både trovärdig och oberoende.

Diskussion

jag undrar lite över tabellen, bland annat anges en daglig X2000 service mellan Köpenhamn och Växjö, en sträcka jag åkt en del och därför gjorde uppgiften mig förvånad. På SJ hemsida finns det ingen direktlinje med X2000, antingen får man åka X2000 till Avesta och byta där (till öresundståg eller lokaltåg) eller ta ett av de Öresundståg som trafikerar sträckan. Och --Ankara 6 november 2009 kl. 17.00 (CET)

Diverse som inte låg längst upp i diskussionen

Skulle inte den enorma tidtabellen i inledningen kunna flyttas ner?80.216.36.210 8 mars 2009 kl. 11.01 1 januari 2001 kl. 00.00 (CET)(Signatur tillagd i efterhand.)

Återigen; ta bort tidtabellen!!80.216.36.210 20 mars 2009 kl. 22.46 1 januari 2001 kl. 00.00 (CET)(Signatur tillagd i efterhand.)

När X2 byggdes hade den sidodörrar från IFE. Har de verkligen bytts ut till Wegmann- Bode?? Jag ställer mig frågande till den första provkörningen den 28 juni 1989. Vilken typ av provkörning var det? Inne i monteringshallen? /I ÅfeldtI Åfeldt (diskussion) 18 juli 2010 kl. 23.23 1 januari 2001 kl. 00.00 (CET)(Signatur tillagd i efterhand.)

Varför kallas tåget X2000 i denna artikel? I första stycket förklaras ju att X2000 är ett koncept/varumärke, följdaktligen bör tåget sedan kallas X2 i resten av artikeln och inget annat./I ÅfeldtI Åfeldt (diskussion) 31 augusti 2010 kl. 08.13 1 januari 2001 kl. 00.00 (CET)(Signatur tillagd i efterhand.)

X55 = X2000 eller SJ 3000???

I artikeln står det att den nya tågtypen X55 utåt mot kunderna kommer kallas för X2000 men ingen källa finns angiven. Idag 1 mars 2011 så har någon med tillgång till SJ intranät publicerat uppgiften att konceptet med X55 kommer heta SJ 3000 och där står klart och tydligt "Källa: SJ intranät". Således la jag in källa behövs mall för påståendet att X55 utåt mot kunderna kommer kallas för X2000. Läs här: [3] --Dh8b-Bidrag 1 mars 2011 kl. 18.44 (CET)

Det stora felet med denna artikel är att den alltför stor utsträckning kallar X2 för X2000. När SJ säljer biljetter till X2000 så är det inte själva tåget som avses utan en tågförbindelse med en viss nivå av service, ett koncept. Kort restid och god service ombord. I 90+ % körs dessa förbindelser/tåg med tågsätt X2 men det är ingen garanti att så är fallet. I vissa fall används t ex X40 eller loktåg men det är fortfarande X2000. När X55 sätts i trafik kommer det högst sannolikt också att vid behov användas i förbindelser som annonseras som X2000. I Åfeldt, som var med och introducerade X2 och X2000. I Åfeldt 3 mars 2011 kl. 07.52 (CET)

Enligt den källan jag redovisade så ska faktiskt inte X55 kallas för X2000 utåt mot resenärerna. Visserligen kanske X55 någon gång kommer användas som reservfordon istället för X2. Ja felet med denna artikel är att den behandlar 2 stycken saker i en och samma artikel. Den borde styckas och låta denna artikel enbart handla om förbindelsen X2000 och inte om fordonet - jag är beredd att stycka upp den men jag efterlyser fler synpunkter på detta. Jag ska höra mig för i Bybrunnen. --Dh8b-Bidrag 7 mars 2011 kl. 20.12 (CET)

X2000 är ett servicekoncept och om denna artikel skall handla om X2000 så måste naturligtvis servicekonceptet beskrivas, vilken service som tillhandahålls, etc. Det finns för närvarande inget i denna artikel som beskriver det. I och för sig anser jag att X2 och X2000 skall hållas isär men de är synonymer för de flesta människor idag. I Åfeldt 8 mars 2011 kl. 07.47 (CET)

---

Servicekonceptet heter numera SJ Snabbtåg, det är i alla fall det som anges på biljetter, skyltar och i reseplaneraren där det förut stod X2000. Om man håller fast vid att tåg inte kan ha andra namn än sina littera är alltså X2000 ingenting längre. 84.55.96.235 26 januari 2012 kl. 01.33 (CET)

---

Intressant begreppsförvirring. Snart blir väl lokaltågen i Stockholm (littera X60) kallade för X2000. De har ju både luftkonditionering, skivbromsar och service (det senare i form av ilskna biljettkontrollanter)! Och de börjar på "X".....

Hurra för den svenska järnvägssektorns förmåga att kunna resonera på ett strukturerat sätt!!

/Muppen 81.237.192.212 3 april 2011 kl. 19.55 1 januari 2001 kl. 00.00 (CET)(Signatur tillagd i efterhand.)

---

Hej

Jag saknar fler tabeller. Skulle man inte kunna dela upp tabellerna i segment på varje delsträcka? Det skulle läsekretsen gilla! Speciellt X2-sträckan Värnamo- Alvesa är av stort intresse.

/Smålands- analytikern 81.237.192.212 9 mars 2011 kl. 18.54 (CEST) 1 januari 2001 kl. 00.00 (CET)(Signatur tillagd i efterhand.)

---

Citat från denna sida om X2000: "...motorvagnståg med separat drivenhet...".

Tanke: Borde vi inte börja att kalla lokaltåget X10 för "ett loktåg utan lok". Genialt, eller hur?

/Dr Borat

81.237.192.212 6 juli 2011 kl. 00.44‎ (CEST) 1 januari 2001 kl. 00.00 (CET)(Signatur tillagd i efterhand.)

X2 hastighet

De som fortfarande hävdar att X2 kan köra "40%" snabbare än konventionella tåg borde redovisa var i det svenska regelverket som det finns stöd för detta påstående.

Om vederbörande inte klarar att redovisa detta gäller siffran 15% överhastighet redovisas tills vidare (ledtråd: regelverket infördes 1988).

/

Boggierna på X2 medger 40 % överhastighet i kurvorna utan att spårkrafterna blir högre än för att konventionellt tåg i den lägre farten. Detta står naturligtvis inte i regelverket, där står bara vad som tillåts för närvarande. Men du kan hitta denna information på flera ställen, just nu har jag framför mig fyra stycken broschyrer från SJ respektive ABB där det står att X2 kan köras upp till 40 % fortare utan att spårkrafterna blir högre än för ett vanligt tåg. En broschyr heter "I framtiden", utgiven av SJ huvudkontor 1994, de andra broschyrerna heter "X2000" (ABB), "Rapport 3 från X2000" (SJ) och "The technology behind the X2000" (SJ). När Amtrak testade X2 i USA körde man prov genom kurvor med upp till 50 % överhastighet utan att kunna finna någon påverkan på spåret. Samma information gäller den broschyr, "Welcome Aboard", Amtrak gav till sina passagerare som reste med X2 i USA, 40 % överhastighet genom kurvor. Jag var dessutom involverad i testerna av X2 före, under och efter trafikstarten 1990 och utbildade lokförare på tåget, så jag har lite "egna" kunskaper också. --I Åfeldt 7 juli 2011 kl. 03.10 (CEST)

---

Kommentar: Det är till föga hjälp att det finns "...fyra stycken broschyrer från SJ respektive ABB där det står att X2 kan köras upp till 40 % fortare..." i kurvorna.

Innan 1988 fanns en SJ-norm, som tillät en maximal rälsförhöjningsbrist (hb) på 100 mm. När Banverket bildades 1988 gavs en ny norm ut som medgav rälsförhöjningsbristen 150 mm för vissa tåg (t ex X10) med mjuka boggier och 245 mm rälsförhöjningsbrist för tåg med lutningsbara korgar samt mjuka boggier (t ex X2000).

Formeln är följande: R = (v * v * 11,8)/(ha + hb) och återfinns bl a i BVF 514.1, från f d Banverket.

Vid en kurvradie på 1.000 m och maximal rälsförhöjning (ha) på 150 mm klarar man 146 km/h med kat A (hb = 100 mm), 159 km/h med kategori B och 183 km/h med kat S (lutningsbara tåg) (miniräknaren bör ha rot-tecken-funktion, finns att köpa i närmaste bokhandel för hundralappen).

Om det cirkulerar reklamblad från någon reklamavdelning så bör man ta detta med en nypa salt. Bättre är att kolla upp fakta. 40% överhastighet slutar sannolikt i diket eller sönderbrutna spår, och då hjälper det vare sig reklambroschyrer eller "egna" kunskaper (som antyds ovan). 81.237.192.212 9 augusti 2011 kl. 22.39 (CEST) 1 januari 2001 kl. 00.00 (CET)(Signatur tillagd i efterhand.)

Egentligen skulle jag inte svara på ett anonymt inlägg med halvspydig kommentar om priset på miniräknare med rot-tecken-funktion. Men jag har kört tillräckligt många tester med X2 med 40 % överhastighet i kurvor och jag var också med och körde med 50 % överhastighet i USA när Amtrak testade tåget för att veta att det går bra. Inte en enda gång slutade färderna i diket och inte en enda gång bröts spåret sönder. Amtrak hade folk ute som mätte och undersökte spåret efter varje körning och de fann ingen påverkan alls på detsamma. --I Åfeldt 10 augusti 2011 kl. 08.54 (CEST)

Ojojdå, här försvann visst en hel del text... saknas argument kan man ju alltid stryka text!

La till ett galleri med bilder

Har ett gäng SJ/X2000 bilder som jag bidrar med. Slänger upp dem i ett galleri som jag skapade i denna artikel. Mvh Eric

Bra initiativ! /B****n (disk) 14 juli 2012 kl. 09.17 (CEST)

Nutidsfokusering: Förbindelser och restider med SJ Snabbtåg

Denna information är nutidsfokuserad och ändras med varje avgång. Nutidsfokuseringen ledde precis till att ett par historiska sträckor raderades. Historiska sträckor är högst relevanta. Återställde två raderade sträckor. Jag skulle vilja ha datum på vilken avgång det gäller i varje enskilt fall. Då blir det verifierbart och sant. Nu är det en approximation. Jlandin (disk) 16 december 2012 kl. 01.54 (CET)

Tågset

Någon har ändrat tågsätt till det felaktiga tågset. Jag ändrar tillbaka. Tågsätt är den stavning som används sedan länge i svenska. Långt innan det engelska ordet set har blivit vanligt i svenska språket. 85.229.59.165 20 juni 2013 kl. 15.58‎ 1 januari 2001 kl. 00.00 (CET)(Signatur tillagd i efterhand.)

Procent högre hastighet

I inledningen nämns att "...medger hastigheter genom kurvor enligt Trafikverket upp till 30 procent högre[källa behövs] än för konventionella tåg."

Meningen har stått där ganska länge och fortfarande vill skribenten inte uppge varifrån uppgiften om "30 procent högre..." hastighet i kurvor kommer ifrån (en fantasi -siffra enligt min mening). Den som skrivit siffran 30 % bör snarast ange källan (normen), annars bör vi ändra siffran till endast 15 %, vilket är vad den statliga normen från Trafikverket anger.194.71.67.10 9 juli 2015 kl. 21.40‎ (CEST) 1 januari 2001 kl. 00.00 (CET)(Signatur tillagd i efterhand.)

Någon som kan tala om var siffran 30 % kommer ifrån? Annars kanske det är dags att ändra till den korrekta siffran 15 %. 217.214.146.228 14 juli 2016 kl. 19.50 (CEST) 1 januari 2001 kl. 00.00 (CET)(Signatur tillagd i efterhand.)

Om du kan leta fram en referens till "normen från Trafikverket" är det bara att ändra och lägga in "den korrekta siffran" med normen som källa. --Larske (diskussion) 14 juli 2016 kl. 20.38 (CEST)

Mallen {{källa behövs}} betyder inte nödvändigtvis att uppgiften är felaktig. Det betyder att den behöver källbeläggas. Om det står en annan siffra i källan så behöver man givetvis ändra, men annars inte. /ℇsquilo 15 juli 2016 kl. 08.07 (CEST)

Hastighetsöverskridande % och STH A/B/S-tåg. Maundwiki (diskussion) 15 juli 2016 kl. 14.30 (CEST)

Hmm, var på sidan 9 i TDOK 2014:0075] står det något om 15 procent? Måste man läsa mellan raderna eller räkna fram det på något sätt. --Larske (diskussion) 15 juli 2016 kl. 20.12 (CEST)

Siffran 30% kommer ur Hastighetsöverskridande % 15/30 % B / S tåg sidan 6. Denna tråd börjar att förklara [4] och denna [5] och denna måndagen 2 juli 2012, 18:20:44. Detta bör troligen förklaras i t.ex. Mjuka boggier innan det skrivs in i X2000. Men jag vet inte varför bara X2 har 30% [6] Maundwiki (diskussion) 17 juli 2016 kl. 01.21 (CEST)

Efter att ha kontrollerat Hastighetsöverskridande % tycker i alla fall jag att det är ganska tydligt att 15% hastighetsöverskridande gäller pendeltåg som X10 medan 30% gäller snabbtåg med korglutning som X2000. /ℇsquilo 23 juli 2016 kl. 08.42 (CEST)

Det är inte korglutningen (som endast är en bekvämlighetsgrej) men X2 har 30% upp till max 200 km/tim. Varför hittar jag inte. Maundwiki (diskussion) 23 juli 2016 kl. 15.43 (CEST)

"Snabbtåg med korglutning" är det som står i källan. /ℇsquilo 23 juli 2016 kl. 20.55 (CEST)

Det finns en separat Wikipedia-sida om "Spårgeometri". Den sidan innehåller en formel som visar hastighetsskillnaden 15 %. Ingenting annat (d v s den gamla siffran 30 % ter sig som en ren fantasi/önskedröm). Dock bör vi inte visa formeln på denna sida; risken är stor att läsekretsen tröttnar på den typen av diskussion. Men slutsatsen är tydlig; lutningsbara tåg ger inte alls de restidsförkortningar som järnvägs-mupparna hävdar. 217.214.149.170 22 juli 2016 kl. 15.29‎ 1 januari 2001 kl. 00.00 (CET)(Signatur tillagd i efterhand av maundwiki.)

Ja för kat Kat B (BV) men det står inget om S-tåg. Maundwiki (diskussion) 22 juli 2016 kl. 22.45 (CEST)

Några funderingar samt flytt till sidan X2?

Hej! Jag finner den här sidan ganska rörig och lite irrelevant på vissa ställen. Till exempel har jag några funderingar över tabellerna:

• I "Historia och utveckling" finns en tabell med raden "lös", förklara gärna vad "lös" betyder så att fler som läser kan förstå.
• Tabellen under "Tågkonfiguration" och "Översikt X 2000-familjen", där finns det en kolumn kallad "antal tågsätt", vad menas med det? Skulle det finnas ett bestämt antal tågsätt i respektive konfiguraion? X2-fordonssätt växlas inprincip varje dag, visst händer det att sk "sporter" (alltså kortare tågsätt än normalt), men det sker varken regelbundet eller för tåg i passagerartrafik.
• Tabellen under "Jämförelse mellan X2-varianter och experimenttåg", borde inte den flyttas, liksom många andra stora delar av artikeln (till exempel avsnittet "Tågkonfiguration"), till sidan X2 (tåg) som faktiskt handlar om fordonstypen X2? Den här sidan handlar om konceptet X2000 och är inte alls samma sak. Bara dumt att ha information utspritt på olika sidor på Wikipedia, bättre att använda rätt sida.

Jag är väldigt nyfiken på vad ni andra har för tankar kring detta. -TobbeSvensken (diskussion) 14 november 2016 kl. 14.33 (CET)

X2-tågsättens konfigurering ändras inte i princip varje dag, det kan gå månader mellan förändringarna av antalet tågsätt och deras antal vagnar. Det är i vart fall för ofta för att försöka hålla en Wikipedia-artikel aktuell. Jag har satt inaktuell-mall på artikeln eftersom 4-vagnars inte har förekommit i ordinarie trafik sedan jag började jobba med X2 för fyra år sedan. 5-vagnars förekommer då och då vid vagnbrist, men inte reguljärt. Det som bör finnas i artikeln är egentligen de två varianterna av 6-vagnars; den med två 1 klass-vagnar som inte är godkänd för Danmark och den med en 1 klass-vagn som är godkänd för Danmark. Jag vill dock inte uppdatera artikeln eftersom jag inte har någon källa; det vore definitivt egen "forskning" om jag gjorde det.

X 2000-artikeln borde nog renodlas till att bara handla om SJs kommersiella produkt och alla "tekniskt" flyttas till X2-artikeln. Framförallt bör överlapp undvikas. Kitayama (diskussion) 15 november 2016 kl. 20.50 (CET)

Jag har flyttat det som berör fordonstypen till X2 (tåg). Båda sidorna (X 2000 och X2 (tåg)) har fortfarande problem med källösa eller inaktuella uppgifter, men ska försöka trimma ner/skriva om den närmaste veckan. /Nosslrac (diskussion) 10 november 2017 kl. 11.45 (CET)

Externa länkar ändrade

Hej, wikipedianer!

Jag har just ändrat 1 externa länkar på X 2000. Kontrollera gärna mina ändringar. Om du har några frågor, eller vill be boten ignorera vissa länkar eller hela artikeln, läs frågor och svar för mer information. Jag har gjort följande ändringar:

• Lade till arkiv https://web.archive.org/web/20110104043811/http://www.sydsvenskan.se/malmo/article1342549/Tagkrasch-pabrMalmo-Central.html till http://www.sydsvenskan.se/malmo/article1342549/Tagkrasch-pabrMalmo-Central.html

När ändringarna har blivit kontrollerade kan du använda verktygen nedan för att rapportera eventuella problem.

• Om du har hittat länkar som påstås vara döda men inte är det kan du rapportera det som falskt positivt.
• Om du har hittat fel i själva ändringen kan du rapportera en bugg.
• Om du har hittat fel med själva URL:en, som till exempel att den använder en otillförlitlig arkivtjänst, kan du ändra det med URL-verktyget.

Hälsningar.—InternetArchiveBot (Rapportera fel) 13 september 2017 kl. 17.27 (CEST)

Ändring av citat

Den 6 maj 2018 upptäcktes att någon har ändrat på ett citat under rubriken "Framtiden". I den citerade texten från tidningen Dagens samhälle har någon av en oförklarlig anledning ändrat på skribenten Åke Nilssons text då ordet "lok" på två ställen har ersatts med annat ord ("drivenhet").

Att ändra på citat i efterhand är oetiskt och hör definitivt inte hemma i Wikipedia. De som har förfalskat denna text bör i fortsättningen inte längre medverka i Wikipedia. 2.249.109.151 6 maj 2018 kl. 13.10 (CEST) 1 januari 2001 kl. 00.00 (CET)(Signatur tillagd i efterhand.)

Citatet ändrades i Special:Diff/42045711 och Special:Diff/42045844. Som du säger bör citat inte ändras på det viset. Om det nu är så vansinnigt viktigt med lok och drivenheter rekommenderar Wikipedia:Citat#Modifiering av citat istället hakparenteser. //Essin (diskussion) 8 juni 2023 kl. 14.14 (CEST)

Externa länkar ändrade

Hej, wikipedianer!

Jag har just ändrat 1 externa länkar på X 2000. Kontrollera gärna mina ändringar. Om du har några frågor, eller vill be boten ignorera vissa länkar eller hela artikeln, läs frågor och svar för mer information. Jag har gjort följande ändringar:

• Lade till arkiv https://web.archive.org/web/20100812003206/http://www.bildrallaren.se/showLoco.aspx?LocoId=37 till http://bildrallaren.se/showLoco.aspx?LocoId=37

När ändringarna har blivit kontrollerade kan du använda verktygen nedan för att rapportera eventuella problem.

• Om du har hittat länkar som påstås vara döda men inte är det kan du rapportera det som falskt positivt.
• Om du har hittat fel i själva ändringen kan du rapportera en bugg.
• Om du har hittat fel med själva URL:en, som till exempel att den använder en otillförlitlig arkivtjänst, kan du ändra det med URL-verktyget.

Hälsningar.—InternetArchiveBot (Rapportera fel) 29 juli 2018 kl. 01.08 (CEST)

Externa länkar ändrade

Hej, wikipedianer!

Jag har just ändrat 1 externa länkar på X 2000. Kontrollera gärna mina ändringar. Om du har några frågor, eller vill be boten ignorera vissa länkar eller hela artikeln, läs frågor och svar för mer information. Jag har gjort följande ändringar:

• Lade till arkiv https://web.archive.org/web/20070927231306/http://www.sj.se/sj/jsp/polopoly.jsp?d=1351&l=sv till http://www.sj.se/sj/jsp/polopoly.jsp?d=1351&l=sv

När ändringarna har blivit kontrollerade kan du använda verktygen nedan för att rapportera eventuella problem.

• Om du har hittat länkar som påstås vara döda men inte är det kan du rapportera det som falskt positivt.
• Om du har hittat fel i själva ändringen kan du rapportera en bugg.
• Om du har hittat fel med själva URL:en, som till exempel att den använder en otillförlitlig arkivtjänst, kan du ändra det med URL-verktyget.

Hälsningar.—InternetArchiveBot (Rapportera fel) 19 september 2018 kl. 00.07 (CEST)

Första klass

@Stigfinnare: Hej! Såg din Ifrågasatt uppgift-mall i City Express. Enligt kapitlet #Sverige i denna artikel: "Från början trafikerade SJ X 2000 bara sträckan Stockholm−Göteborg. De första månaderna hade tåget både första klass (serviceklass X 2000) och budgetklass. ... Budgetklass togs bort efter några månader för att återkomma några år senare. Efter några år började X 2000 att trafikera flera sträckor, exempelvis Stockholm−Malmö. Efter en tid infördes också serviceklass X 2000 Budget (andra klass) med ett lägre biljettpris." Detta skulle vi behöva bättre källor på. --北山 Kitayama (diskussion) 17 december 2020 kl. 18.29 (CET)

Denna forumdiskussion anser att Wikipedia-artikeln har fel och att budgetklass funnits hela tiden. --北山 Kitayama (diskussion) 17 december 2020 kl. 18.34 (CET)

Jämförelse med andra tågtyper

Jag tog bort detaljer kring jämförelse med X74 och andra tågtyper från inledningen. Det är alltför detaljerat att ha redan i inledningen, och dels verkar det vara egenhändiga beräkningar som saknar källhänvisning. Artikeln i Ny teknik som det hänvisas till nämner inte siffran 9% som det stod i artikeln. För att inte landa i invecklade meningar om jämförelse som inte styrks av källan så har jag helt enkelt bara skrivit att X 2000 får gå fortare än andra tåg. Kildor (diskussion) 7 maj 2023 kl. 22.53 (CEST)