Diskussion:Söndag
Sunna?[redigera wikitext]
Är söndagen verkligen helgat år sunna (arab. "traditionen")? Jag har för mig att den skall ha något med solen att göra, dies solis (lat. "solens dag"). Men jag kan ha fel --Marsve 4 oktober 2004 kl.17.58 (CEST)
Nja, jag kollade på en: och de verkar hävda att "Sunday" fått sitt namn efter en saxisk gud vid namn "Sunne", och att motsvarande gud(inna) i nordiska mytologin var "Sunna" eller "Sol". Verkar bara vara ett sammanträffande att det fanns ett muslimskt begrepp med samma namn/transliteration - frågan är om vi ska ange den saxiska guden (som det står nu) eller den nordiska? Någon kunnig? \Mike 4 oktober 2004 kl.19.04 (CEST)
- Det är i vilketfall utan tvekan solen som är guddomen och har så varit sedan människan uppfann mytologin om himlavalvet. Vilken kultur som lånat av vilken går väl att vända på i det oändliga på grund av detta. Solen var en guddom långt innan någon av dom kända kulturerna uppstod. Det är bara att välja och vraka: finska: sunnuntai, engelska: sunday, latin: dies solis, platttyska: Sünndag medans många språk som uppstått ur det antika latinet avänder variationer av ordet dominica (italienska i det här fallet), ungefär "den dominerande gudinnan" vilket då avser solen. Mönstret går igen i hela Europa och antagligen har även araberna samma gud för den dagen så något sammanträffande är det nog inte. Antagligen är det bästa att ange den fornnordiska gudinnan på sidan eftersom det här är sverige. // Solkoll 4 oktober 2004 kl.19.52 (CEST)
- Efter som vi verkar ha kommit fram till att namnet i alla fall inte har något med sunna (arab. "traditionen") att göra som det står nu, så ändrar jag (självsvåldigt) texten i artikeln till:
Namnet kommer av att dagen är helgad åt den fornnordiska solgudinnan [[sunna (mytologi)|Sunna]]
- --Marsve 5 oktober 2004 kl.14.44 (CEST)
redan i Nya Testamentet[redigera wikitext]
@Tostarpadius: Du är bättre på Uggletext än de flesta av oss. Jag har försökt källbelägga stycket, men av källan som är citerad i bokrefen nästan i sin helhet ser det ut som Upp 1:10 är det enda påstådda stödet i NT för att Herrans dag=Söndag, eller har jag missat något? Då kanske vi bör förtydliga att Upp 1:10 är det stöd som (påstås) finnas och inte hela NT. -- Innocent bystander (diskussion) 31 december 2014 kl. 15.23 (CET) (Själv anser jag att söndagen som vilodag är ett icke-kristet påfund, men det är en helt annan diskussion.)
- Hmmm, det är syftningen i "förutan andra orsaker" som förbryllar mig, men börjar ana att syftningen är kopplad till Christi Uppståndelse och inte till det unika med denna text. Min tolkning av Gezeliernas text blir då att söndagen helgas av Uppståndelsen och inget annat. -- Innocent bystander (diskussion) 31 december 2014 kl. 15.39 (CET)
- Ja, det är kopplat till Kristi uppståndelse, men frågan är om inte "förutan" betyder "förutom". I så fall finns det även andra orsaker, oklart vilka. En anses traditionellt vara att markera det nya i förhållande till judendomen. Söndagsfirandets rötter är svårutredda. Det kan mycket väl ha varit så att många kristna fortsatte att betrakta lördagen som vilodag, medan "Herrens dag" var gudstjänstdagen. Den stränga observansen av sabbatsbudet med tillämpning på söndagen är ganska sen. Det har funnits kontroverser efter reformationen, inte minst i England, om hur vad man där kallar fjärde budet skulle tolkas i ett kristet sammanhang. Tostarpadius (diskussion) 31 december 2014 kl. 19.18 (CET)
- "Förutom", ja, det är ju en möjlig tolkning och då går det inte att källbelägga mer än vad jag redan gjort med den texten.
- Att kristna höll fast vid judiska traditioner tycker jag framkommer av Apostlamötet och jag tycker det ser ut som vissa fortsatte med det, men att just apostlamötet ger att det inte var ett krav längre. -- Innocent bystander (diskussion) 1 januari 2015 kl. 08.54 (CET)
- Ja, det är kopplat till Kristi uppståndelse, men frågan är om inte "förutan" betyder "förutom". I så fall finns det även andra orsaker, oklart vilka. En anses traditionellt vara att markera det nya i förhållande till judendomen. Söndagsfirandets rötter är svårutredda. Det kan mycket väl ha varit så att många kristna fortsatte att betrakta lördagen som vilodag, medan "Herrens dag" var gudstjänstdagen. Den stränga observansen av sabbatsbudet med tillämpning på söndagen är ganska sen. Det har funnits kontroverser efter reformationen, inte minst i England, om hur vad man där kallar fjärde budet skulle tolkas i ett kristet sammanhang. Tostarpadius (diskussion) 31 december 2014 kl. 19.18 (CET)
Andra judiska upproret[redigera wikitext]
Är det inte orimligt att beskriva Bar Kokhba-revolten som det andra judiska upproret? Det var det andra på judisk mark, men Diasporarevolten var i allra högsta grad judisk. "[Ä]ven kallad tredje judiska kriget, leddes av Simon bar Kokhba, och utgjorde det andra judiska upproret mot romerska imperiet på judisk mark", som det står i artikeln. /Julle (disk.) 19 augusti 2015 kl. 17.04 (CEST)