Diskussion:Köpenhamn

Ordet Köpenhamn

Köpenhamn är ett åldrigt ord som gäller för många platser där det funnits en marknadsplats (en köping) vid en hamn. Den danska huvudstaden är bara en bland många sådana platser. Bara i Upplands-bro kommun känner jag till två sådana platser. I Halmstads utkant finns en köpen-hamn och vidare så finner man en i Eksjö Småland, en i Jokkmokk i Lappland!!!, en i Nynäshamn Sörmland, en i Gnesta Sörmland, en i centrala Timrå Västernorrlands län, en norr om Vara i Västra Götalands län, en i Klockrike utmed Motala ström utanför Linköping samt ytterligare en köpen-hamn en ca 1.5 mil norr därom i Motala kommun, (konstaterar jag efter ett kartsök hos Lantmäteriet). Den här informationen borde på någotvis inkluderas på sidan men jag vet inte riktigt var och hur. Någon som har en idé om det kan ju göra ett försök. // Solkoll 30 augusti 2004 kl.08.31 (CEST)

Man kanske skall göra en gaffelsida av den här och lägga den danska staden under København. Borde funka, eller? // Solkoll 30 augusti 2004 kl.08.38 (CEST)

Angående etymologin har jag hört att det betyder köpmanna-hamn, alltså en hamn med mycket handelsmän. Det är också den förklaringen engelska wikipedia ger 84.219.26.82 22 januari 2007 kl. 18.23 (CET)

Stadens folkmängd

En anonym användare med IP 80.216.89.100 har vid ett par tillfällen redigerat den här artikeln med påståendet att Köpenhamns folkmängd (huvudstadsregionen) uppmätts till över två miljoner och att staden därmed är Norden största. Detta har redigerats bort av E70 och nu av undertecknad. Innan en liknande ändring genomförs igen skulle jag önska källhänvisning, eftersom uppgiften inte stämmer överens med dem jag hittar. /dcastor 4 juni 2005 kl.21.31

Köpenhamn är väll nordens största ifall man räknar med förorter. Cobbe//

Enligt de flesta siffror som står att finna är Köpenhamn mindre än Stockholm såväl med som utan förorter. Detta beror naturligtvis på hur frikostig man är med att räkna kranskommuner som förorter. /dcastor 10 juni 2006 kl.13.52 (CEST)

Stockholm och Köpenhamn räknar sin befolkningsmängd väldigt olika. Siffrorna visar mindre för den danska huvudstaden pga Stockholm räknar in en yta som är nästan tre gånger större än Köpenhamns (ett ganska billigt PR-trick för att få kalla sig störst). Skulle Köpenhamn räkna samma yta som Stockholm, är Köpenhamn tveklöst större, den största staden i Skandinavien. Samma gäller den sammanhängande bebyggelsen, då är Köpenhamn även tveklöst den större staden. Så hur man än vrider och vänder på siffrorna går det inte att få Stockholm större, om man vill göra en "rättvis" bedömning, vilket nog aldrig gjorts fullt ut. Det finns jämförelsetal som visar kommunens invånarantal, men till skillnad från Stockholm består Köpenhamns kommun endast av en liten del av city (vilket gör Köpenhamn till fjärde störst i Norden, efter Stockholm, Oslo och Helsingfors), så det är inte heller ett bra mått./Arial

Eg. är diskussionen fånig, men man kan dock inte jämföra äpplen med päron. Stockholms innerstad hat t.ex c:a 300 000 inv,(med detta avses "innanför tullarna", antar jag - det gäller åtminstone inte bara själva Hötorgscity. Köpenhamns kvartersbebyggelse omsluter Frederiksbergs kommun som administrativt är en egen kommun, men i praktiken är en stadsdel i innerstaden. I Köpenhamns innerstad (city, brokvarteren och Frederikberg samt Chistianshavn och allra nordligaste Amager)

har omkring 600 000 inv. Hela storstadsområdet, som i Stockholms fall numera inräknar hela länet om 6500 km2 har drygt 1,9 miljoner invånare. Motsvarande område i Köpenhamn måste bli lokaltrafikområdet (fd HT-området , numera HUR-området)på 2800 km2 som också har drygt 1,9 miljoner inv. (Har hoppat över mellannivåer). Om Köpenhamn inkluderade Ringsted, Holbäk och Nästved så att området blir lika stort som Stockholms län) ökar befolkningen till 2,2-2,3 miljoner. Men i Danmark har man istället (administrativt) gjort tvärtom, och tillfört fd Roskilde amt till Region Syddanmark - med avsikt att försöka göra de nya fem regionerna mer jämlikt stora. Köpenhamn deltar uppenbarligen inte i någon tävling med andra städer, men är likväl Nordens största stad. Det är bara att köra dit och jämföra ! 83.249.38.205 3 oktober 2009 kl. 14.57 (CEST) /Bengt Johanneson (som inte förstår varför mina vågor inte fungerar ibland )

Stadens folkmängd

Jag 80.216.89.100 hittar uppgifter på Storkøbenhavn på både 1,7 miljoner ('97), 1,4 miljoner ('98) och 1,9 miljoner (Copenhagen Metropolitan Area) 1. Det visas uppenbarligen väldigt olika siffror på stadens befolkning beroende på vilken form av mätning som gjorts. Då det gäller en så pass stor stad som Köpenhamn är det viktigt att ge en källangivelse till precisare siffror, annars kan det finnas en poäng med att uttrycka stadens folkmänd i mer diskuterande retorik. Särskilt Köpenhamn uppger oklarhet i befolkningssiffror, medan mätningar för tex Stockholm ofta når ett exakt invånarantal. Media har flera gånger rapporterat om att Köpenhamnsområdet överstigit två miljoner invånare, sist jag själv såg det var i Metro 2002 (men jag har inte lyckats hitta nyheten på nätet, so I rest my case). Hovedstadsregionen och Storkøbenhavn misstänker jag blandas ihop ofta, för "Stor-" är ett vanligt tillägg då man internationellt talar om huvudstäders befolkningsområden jmfr. Greater Tokyo, Greater London. Uppdelningen görs oftast i en citycore (kommun eller stad) och i en sk metropolitan area som utgör storstadsområdet. Köpenhamn tillhör Øresundsregionen som omfattar mer än 3,4 miljoner invånare.

Men Öresundsregionen handlar inte bara om Köpenhamn eller Danmark. Detta kan inte räknas in när man räknar ihop Köpenhamns folkmängd. Kan förövrigt tillägga att jag själv bor just i Öresundsregionen så jag borde veta vad som gäller här. /E70 8 juni 2005 kl.03.50 (CEST)

København ER Nordens største by.

När vi skriver om storstockholms folkmängd räkar vi scb:s officiella storstockholm, som numera omfattar hela länet. Motsvarande region för Köpenhamn torde vara Hovedstadsregionen, minst. Ska vi räkna "storköbenhavn" som Köpenhamn med förorter. Borde vi beskriva storstockholm som stockholms tätort, d v s som med 1,2 miljoner invånare, för det är precis vad det motsvarar. Ursa Magnus 15 augusti 2006 kl. 16.38 (CEST)

Ungifär så, ja. Men Köpenhamns storstadsområde har faktiskt en bra definition för t.ex. pendlare, HUR-området - tidigare HT-området (samma sak). Detta omtalas t.ex i svenska NE2000 (dock utan namn, det står bara talas om "en vidare krets" troligen pga namnbytet - när artikeln skrevs 1999 eller 1998 var dess befolkning 1.8 miljoner (enl NE2000) som på 10 år växt till 1.9 miljoner.

Stockholm vs. Köpenhamn

Population Stockholm Metro Area: 1 872 900, 289 inhabitants/km2 Area Size: 6 490 km2
Population Copenhagen Metro Area: 1 827 239, 638 inhabitants/km2, Area Size: 2 862 km2

Stockholm Metro Area räknar in större delen av länet.
Copenhagen Metro Area räknar in "sammanhållen bebyggelse".
Slutsats: Köpenhamn är större än Stockholm
/Arial

Det där med vilken stad som är Nordens största stad är svårt att avgöra och kan dessutom räknas ut på många olika sätt. Vilken som är stört mellan Stockholm och Köpenhamn saknar betydelse men meningen är ifrågasatt. Jag tar därför bort meningen. Den saknar ändå betydelse och siffrorna om städernas storlek räcker. Ska man jämföra huvudstäderna så är det mer relevant att jämföra europeiska huvudstäder med varandra--Bruno Rosta 15 november 2006 kl. 22.01 (CET)

Hör nu här, allihop: Det är löjligt att bråka om vilken stad som är störst av Stockholm och Köpenhamn så länge det inte finns några jämförbara mätetal! För Stockholm finns två politiska definitioner (kommunen och storstadsregionen) och en geografisk-statistisk (tätorten). Om det är millimeterrättvisa man är ute efter så är de politiska definitionerna inget att rätta sig efter eftersom dessa när som helst kan ändras med ett penndrag i ett sammanträdesrum. Nu råkar det vara så att det geografisk-statistiska begreppet tätort har en gemensam definition i de nordiska länderna, varför det torde finnas siffror för Köpenhamns tätorts storlek från Danmarks statistiska centralbyrå. Innan någon har tagit reda på dessa siffror föreslår jag att denna geografiska snoppmätartävling tar en paus. (Och Arial, om det är du som har gjort en anonym kommentar på Grillos diskussionssida så tror jag bestämt att du skrev på fel sida.) /Dewil 16 november 2006 kl. 11.27 (CET)

København-Malmø er stadig Nordens største metropol.. :D

Folkmängden igen, veckans samarbete

Eftersom det verkar kontroversiellt (se ovan) tar jag upp saken här. Den danska sidan ger 1 211 542 invånare (2006), och detta avser Hovedstadsområdet, alltså Köpenhams kommun plus delar av vissa kringliggande kommuner. Jag tror (men vet inte helt säkert) att detta är rätt sätt att räkna och även rätt siffra. På vår sida står konstigt nog denna samma siffra som invånarantal för det numera historiska Köpenhamns amt. Detta måste vara en missuppfattning eftersom Köpenhamns kommun inte ingick i Köpenhamns amt. -Storebror 22 januari 2007 kl. 11.54 (CET)

Københavnsområdet defineres almindeligvis som værende Københavns Kommune og Frederiksberg Kommune (Frederiksberg er en selvstændig kommune der ligger som en enklave omkranset af selve Københavns Kommunes areal) samt størstedelen af det tidligere Københavns Amt. Dette område omtales som Storkøbenhavn.

Hverken Københavns eller Frederiksberg Kommuner indgik i sin tid i det nu nedlagte Københavns Amt, da de to kommuner var såkaldte "kommuner med amtsstatus", dvs. at de selv udgjorde amter. Derfor var der tre "hovedstadsamter" i Danmark, og det giver - som det nævnes ovenfor - af denne grund ingen mening at anvende alene Københavns Amts indbyggertal til beregning af Københavnsområdets befolkningsmæssige størrelse.

Endvidere omfatter Storkøbenhavn selvfølgelig et langt større indbyggertal end selve Københavns Kommune, hvilket bl.a. skyldes, at Frederiksberg, der ligger tæt på Københavns bykerne, ikke tælles med i Københavns Kommunes indbyggertal. Det er derfor hverken ud fra politiske eller geografiske afgrænsninger heller meningsfuldt alene at anvende kommunens indbyggertal til beregningen.

Instämmer, men uppgifter bör vara korrekta

Går man in på danska wikipedia (t.ex via www.google.dk +enter och sedan söker på "Amter" finns en wikipedialänk till Danmarks gamla amter från 2006. Storköpenhamnsområdet - det som motsvarar SL-området, Stockholms län - består av Köpenhamns kommun, Frederiksberg kommun (ligger som en ö helt och hållet inom Köpenhamns kommun), samt de fd amten Frederiksborg amt (Hilleröd, Helsingör etc), Köpenhamns amt (ungefär tätorten om man inkluderar de två nämnda kommunerna) samt Roskilde amt får man, vid en summering av dessa fem små områden lokaltrafikområdet (som lyder under "Huvudstadens Utvecklings-Råd", HUR) som har en area/yta på drygt 2800 kvadratkilometer och knappt 1,9 miljoner invånare (1/1 2006 för de tre amterna och 1/1 2009 för de två kommunerna) Området har numera passerat 1,9 miljoner invånare. (Har presenterat detta i artiklen men någon annan kräver att det tas bort och talar istället om fingerplanen, som åtminstone inte än är någonting annat än en extremt lång pdf-rapport som t.ex. aldrig omtalas på TV-Avisen på DR1 eller motsvarigheten till ABC-nytt , "Lorry" på dansk TV2. Varken på klippkorten (rabattkort) eller biljetter står annat än i vilken av de c:a 80 zoner lokaltrafiken indelas i, som biljetten köpts i, antal zoner resan gäller (minst 2 zoner, max(alla)=9), + bokstäverna HUR samt ett klockslag när klippkortet stämplades eller biljetten köptes. Alla köpenhamnare vet vad lokaltrafikområdet är, men fingerplanen är bara känd i rådhuset och/eller Christiansborg (folketinget).

Skulle man göra området lika stort som Storstockholm/SL-området/Stockholms län har hela Själland drygt 7000 km2 area och 2,2 miljoner invånare. Till detta kommer Amager (ön där bl.a Öresundsförbindelsen börjar/slutar och Kastrups flygplats ligger) som har c:a 0,15 miljoner invånare (Lite mer exakt 160 000, varav 107 000 inom Köpenhamns kommun) invånare. Arean är under 100 km2. Så på cirka 7100 km2 bor det cirka 2,35 miljoner invånare - Stockholms län har cirka 1,95 miljoner invånare på 6500 km2 (alla area uppgifter gäller land -sjöar, havsvikar räknas inte in ). Tar man bort t.ex. sydligaste Själland kring Vordingborg kan man få ett område på 6500 km2 med 2,25 - 2,30 miljoner invånare.

Tyvärr är det många som genom att jämföra äpplen med päron s.a.s. får fram helt missvisande jämförelser. Sveriges och Danmarks indelning skiljer sig, Lika så de båda huvudstädernas samt inte minst officiell statistik från SCB resp dess danska motsvarighet.

Storstockholm och Storköpenhamn är städer av samma magnitud s.a.s. En skillnad är dock att Köpenhamns innerstad både är större till ytan - "ön" Frederiksberg kommun inkluderad och invånarantal än Stockholms innerstad. I runda tal 600 000 jfr 300 000. Men Stockholm har större förorter/förstäder typ Huddinge och Södertälje.

/B.Johanneson

För det första: enligt Fingerplanen har Hovedstadens Udviklingsråd upphört att existera och dess funktioner överförts sedan 2007 till Fingerplanen och 34 kommunplaner. Detta stöds också av det som skrivs på danska Wikipedia. HUR Trafik har förts över till Movia. Detta stöds också av danska Wikipedia, och här Movias egna pressmeddelande om detta. Så, att fortfarande tala om HUR är felaktigt, ungefär som att fortfarande tala om Kristianstad län efter sammanslagningen med Skåne län.

För det andra: ska man diskutera storstadsområde så är bara kollektivtrafiken inte tillräckligt. Fingerplanen/kommunplanerna handlar om så mycket mer, och oavsett hur mycket/lite gemene man känner till om detta så är det trots allt det bästa redskapet för att få en uppfattning om områdets utbredning.

För det tredje: ska man skriva om kollektivtrafikens utbredning bör man utveckla avsnittet "Kommunikationer", den informationen passar bäst där. Varför inte skriva om Movia t.ex.?--Pjred 9 oktober 2009 kl. 07.15 (CEST)

Jag hänger inte med här. Så vitt jag vet är Fingerplanen namnet på en översiktsplan över utbyggnaden av Köpenhamn (i form av en hand med fem utstrålande fingrar) utförd av den gamle nestorn Steen Eiler Rasmussen. Denna har däremot aldrig officiellt antagits och är inte en myndighet eller något liknande. -- [ jiˈesˌdeːo ] 10 oktober 2009 kl. 00.14 (CEST)

Fingerplan 2007 är ett s.k. landsplandirektiv sedan början av 2007. Fingerplanen är gammal (1947?) men hade dittills varit mer visionära tankar utan (vad jag vet) officiell betydelse, som du påpekar. Numera har den stor betydelse, tillsammans med 34 kommunplaner samt viss statlig översikt.--Pjred 10 oktober 2009 kl. 00.46 (CEST)

Jag pratar om lokaltrafikområdet (oavsett vad det kallas HUR, Movia eller HT) - detta omfattar de fem områden jag omnämnde och är det bästa måttet på storköpenhamnsområdet. Du har naturligtvis rätt i att det inte enbart handlar om lokaltrafikområdet, men i fallet Köpenhamn passar det utmärkt vid jämförelser med andra städer. Du hr dock fel i at begreppet HUR-trafiken (fd HT) inte längre existerar inte som grund för framtida planering, men som lokaltrafikområde. Operatörer är f.ö. inte bara Movia utan även DSB, DSB-first, Metron och S-tågen. På de schematiska planer över den spårbundna trafiken som finns på alla stationer omfattas just precis det område jag omtalar. Så området inte bara finns, det har en stor praktisk betydelse för dess invånare. Stevns kommune är ännu ej medtagen i området 2009, men lär tas med eftersom två lokaltågslinjer från Köge slutar i denna kommun (med 10-12 stationer). Men lokaltrafikområdet slutar vid stationerna Varpelev resp Lille-Linde för lokaltågen mot Rödvig resp Fakse Ladeplads (båda slutstationer utan andra anknytningar).

Kan du visa på en officiell webbplats för någon myndighet som använder begreppet HUR-trafiken i dagens kollektivtrafik? Movias webbplats gör det då inte, annat än i dokument som handlar om perioden innan HUR avvecklades i början av 2007. Om begreppet HUR-trafiken är en realitet borde det inte vara något problem med att kunna styrka det med något? I frågan om definitionen av ett "Storköpenhamn" så är som sagt bara kollektivtrafikens utbredning inte tillräckligt. Fingerplanen är överlägset bättre på en mer övergripande definition av området, och passar bättre in på hur man definierar storstadsområden världen över där man ofta beaktar kollektivtrafik, övrig pendling (många kör/åker bilar och åker givetvis inte bara buss och tåg), bebyggelse, vägar, kommersiell verksamhet o.d. Att beskriva Köpenhamnområdets kollektivtrafik är givetvis helt okej. Vad jag vänder mig åt är att blanda in det i storstadsområdets definition, när man nu har Fingerplanen som ett klart bättre alternativ.--Pjred 10 oktober 2009 kl. 00.46 (CEST)

Efter att ha studerat den länk till gif-filen, så är det bara ett dokument på att Movia (ett trafikbolag) tar över vissa delar av lokaltrafiken. I huvudsak gäller detta bussar och lokaltåg - inte Re-tog, S-tog eller Metro. Jag har också kollat igenom Fingerplanen, men det är ju just bara en (eventuell) plan för framtiden, och definierar inga exakta gränser. Om planen väl införs är "fingerplanen" knappast det namn området kommer få. Lustigt är att frågan inte väcker intresse i Danmark (hela frågan om hur Köpenhamn och Storköpenhamn skall definieras avser jag då)

Visst definierar dokumentet exakta gränser, i alla fall visuellt med kartor där man kan urskilja vilka 34 kommuner det handlar om. Kanske man bör förtydliga att Fingerplan 2007 samverkar med 34 kommunplaner samt viss statlig översyn. Du skriver "om planen införs". Enligt de trovärdiga referenser jag sett är väl Fingerplan 2007 en realitet sedan 2007? När det gäller Storköpenhamns definition så måste jag nog säga att Danmarks Statistik (motsvarigheten till SCB) har visat pinsamt litet intresse att kunna erbjuda en officiell definition.--Pjred 10 oktober 2009 kl. 01.05 (CEST)

Diagram över befolkningsutveckling

Jag försökte att göra datan över befolknigsutveckling tydligare. Dessvärre kan jag inte göra diagrammet mindre. Någon som är bättre på wikiredigering får gärna krympa staplarnas bredd och göra kolumnen "invånare" lite bredare.

Är det någon som vet vad det är för skillnad på de två värdena angivna för 1901?? 25 januari 2007 kl. 19.58 (CET)~

Region Hovedstaden

Artikeln i sitt nuvarande skick blir missvisande eftersom det är rent av olämpligt att jämföra den administrativa regionen Region Hovedstaden med Stockholms huvudstadsområde. Rätt jämförelse med Köpenhamn är med Hovedstadsområdet, som inkluderar andra områden, och därför uppvisar en betydligt större befolkningstäthet och befolkningssiffra.Arial

Region Hovedstaden respektive Huvudstadsregionen är jämförbara med Stor-Stockholm, medan Hovedstadsområdet bör jämföras med tätorten Stockholm. --Strangnet _{(d, b)} 9 april 2007 kl. 02.14 (CEST)

Dessutom bör nog betonas vad som är det som görs anspråk på. Är det största stad, största storstadsområde eller till och med största storstadsregion? Egentligen kanske hela textstycket bör utgå, eftersom det varken finns någon faktisk kontrovers städerna emellan (annat än användandet av en turistslogan), således en originalidé, eller något statistiskt jämförbart material. Hur väljer exempelvis Köpenhamn respektive Stockholm att dela in sin region/tätort/stad? Görs det enbart för att verka större än någon annan, osv? --Strangnet _{(d, b)} 9 april 2007 kl. 02.25 (CEST)

Region Hovedstaden är en region i Danmark som tex inkluderar Bornholm(!). Det är inte alls jämförbart med Stor-Stockholm. Det ena är en administrativ enhet (typ landsting), det andra är ett storstadsområde. Det kan vara bra att läsa på innan man gör ändringar utifrån vad man själv tror. Stor-København eller Hovedstadsområdet är jämförbart med Stor-Stockholm/Stockholms tätort. Hovedstadsregionen (som inkluderar bla Roskilde Amt) är jämförbar med Stockholms huvudstadsområde/län, det är den som är närmare tre gånger mindre än Stockholms. Jag röstar för att ta bort stycket i nuvarande version, den förvillar snarare än upplyser. Arial

Jag raderade per riktlinjen om originalidé. Vill bara betona att du jämställer Stor-Stockholm med tätorten Stockholm, vilket inte alls är samma område. Den förra är omkring tio gånger större än den senare. Som diskussionen förts litet längre upp här på diskussionssidan så är de enda riktigt jämförbara siffrorna, de mellan Hovedstadsområdet och tätorten Stockholm, eftersom de andra indelningarna är rent administrativa och kan ändras med politiska beslut, medan tätorterna kph och sthlm är väldefinierade enheter som överensstämmer länderna emellan. --Strangnet _{(d, b)} 9 april 2007 kl. 14.38 (CEST)

Den här artikeln handlar om Köpenhamn, inte Stockholm! Den är fortfarande missvisande/felaktig eftersom någon har blandat ihop Region Hovedstaden ("landstinget", som bla. inkluderar danska ön Bornholm utanför Blekinges kust!) med Hovedstadsområdet (som fn. har ca 1,9 miljoner invånare). Dessutom står befolkningsuppgifter på olika ställen i artikeln, vilket också förvirrar.Arial

Sist jag kollade hade Hovedstadsområdet 1,1 miljoner inv, Region Hovedstaden 1,6 och Hovedstadsregionen 1,8. Var kommer 1,9 miljoner från? --Strangnet _{(d, b)} 17 april 2007 kl. 19.35 (CEST)

Dessutom verkar ju inte definitionen Hovedstadsregionen användas längre. --Strangnet _{(d, b)} 17 april 2007 kl. 19.41 (CEST)

1.Region Hovedstaden är ett nytt administrativt begrepp, geografiskt utesluter den i princip hela fd Roskilde amt, kompenserar förvisso med 50000 Bornholmare - men detta handlar om intern dansk politik - man ville genom regionreformen (och amternas avskaffande) ha en viss utjämning mellan Region huvudstaden och Region Själland-Lolland-Falster. Därför flyttades drygt 200 000 inv. bort från Köpenhamns administrativa region Istället tillkom de 50000 inv på Bornholm.

Men som alla förstår är Region Huvudstaden inget lämpligt sätt att jämföra med.

2.Den gamla definitionen huvudstadsområdet (som inte var en administrativ region) finns dock i princip kvar - det är fortfarande ekvivalent med lokaltrafikområdet HUR (som före 2000 nån gång hette HT) Detta område är på 2866 km2 och har 1.85 - 1.90 miljoner invånare Inte ens hela Stockholms län kommer upp till denna summa.

3.Men det är när det gällande centrala staden som Köpenhamn (inkl. ön Fredriksberg) verkligen visar sig som mer än bara "un ville provencial". Innerstaden (med kvartersbebyggelse) är avsevärt större än Stockholm. Centrala Köpenhamn har drygt 600000 inv (Köpenhamns & Fredriksbergs kommuner) Centrala Stockholm bara hälften !

4. Och tar vi det i större skala istället bor det nära 3 miljoner runt omkring Öresund. /Pontus Eriksson

Pontus Eriksson: Det kan vara värt att nämna ett par saker:

"Hovedstadsområdet" är det som är Köpehamns tätort. Den har runt 1,17 miljoner invånare. Hovedstadsregionen omfattar runt 1,87 miljoner invånare om man räknar med hela Stevns kommun. I den tidigare definitionen var hela Stevns inte inräknad.

I Storstockholm bodde det 31 juni 2009 1,98 miljoner. (om man räknar bort Norrtälje, Nynäshamn och Nykvarn är befolkningen 1,91 miljoner). Det kan tilläggas att Storstockholm förnärvarande växer med 34.000 årligen, något som kan jämföras med Hovedstadsregionens 17.000 invånare per år, ökningen beror till stor del av tillbakaflyttande danskar som tidigare flyttade till Malmö pga lägre bostadspriser. Stockholms ökning består till den största delen av naturligt födelseöverskott samt inflyttning från utlandet.

Du nämner att det skulle bo 600.000 i Köpenhamn kvartersstad. Detta är inte helt sant. Mycket stora delar av dessa kommuner består av rena förorter och villaområden som ligger relativt nära stadskärnan. Detta avslöjar sig lätt då man ser att folktätheten i de mer centrala delarna av Köpenhamn sällan överstiger 100 inv per hektar (Nörrebro undantaget). Detta kan jämföras med Stockholm-innanför-tullarna, vars täthet ligger på runt 150 inv/hektar. Många delar av Köpenhamns innerstad är rena radhusområden (liknande de vi hittar i Äppelviken, som inte räknas som Stockholms innerstad)

En del av Frederiksbergs kommun är kvartersstad, men det mesta är inte det. En del av Köpenhamns kommun är kvartersstad, men det mesta är inte det.

Det bor inte 3 miljoner runt Öresund. Om vi räknar med Hovedstadsregionen + Stormalmö + kommunerna närmast Helsingborg upp till Höganäs kommer man upp i en siffra på 2,7 miljoner. Dessutom kan ju inte kommunerna mellan Stevns och Greve räknas som intill Öresund så det är väl närmare 2,4-2,5 miljoner.

Mvh Nirro 17 oktober 2009 kl. 18.05 (CEST)

Universitetet

På artiklen om Lund skrives der at Lund universitet er Nordens ældste.. Kan nogen forklare, hvorfor det ikke er nævnt i sammenligningen med Københavns universitet?

Kartan

Den historiska kartan upptar alltför stor plats och skymmer delvis texten i min upplösning: den borde förminskas. Dessutom finns särskrivningar och felaktiga versaliseringar i bildtexten, vilka borde rättas. Undrar även om det är något bevänt med att ha en hänvisning till da-wp:s artikel i texten. /Fenix 29 juli 2008 kl. 18.53 (CEST)

Jag minskade ned kartstorleken och tog bort den överflödiga bildtexten, som var specialanpassad för mozillawebbläsare. --Strangnet 29 juli 2008 kl. 19.04 (CEST)

HUR-området

Jag avser att plocka bort det nyligen införda avsnittet om HUR-området, men tänkte bara kort förtydliga varför. HUR-området är egentligen redan passé eftersom den senaste planen, HUR's Regionplan 2005, kommer att ersättas/upptas av Fingerplan 2007 som styrdokument. Fingerplan 2007 kommer att användas som landsplandirektiv framöver, och citerat från detta dokument: "HUR’s Regionplan 2005 skal erstattes af et landsplandirektiv og 34 kommuneplaner". Det är därför onödigt och för en läsare förbryllande att ha ytterligare en definition på storstadsområdet, som därtill är på utgående. Jag plockar därför bort texten. Om någon vill föra in text om HUR-området på en annan mer passande plats i artikeln, dock kanske omformulerat mer ur ett historiskt perspektiv, vore ändå ganska önskvärt.--Pjred 2 juni 2009 kl. 01.27 (CEST)

Storstadsområdet

Eftersom lokaltrafik allena är en svagare definition av storstadsområdet än Fingerplanen tillsammans med de 34 kommunplanerna (ett storstadsområde definieras och styrs givetvis av mer än bara lokaltrafiken) så kommer jag återigen återställa de senaste ändringarna. Innan ytterligare ändringar sker i ämnet rekommenderar jag att ta en diskussion här först, innan redigering sker. Det som handlar om lokaltrafik passar bättre under avsnittet "kommunikationer".--Pjred 7 oktober 2009 kl. 11.56 (CEST)

Men fingerplanen finns ju bara som ett pdf-dokument. Det är inget område. Inte än åtminstone. Skilj också på "lokaltrafik" och "lokaltrafikområde". Eftersom Region hovedstaden inte är ett möjligt alternativ för jämförelser, menar jag att det sedan flera årtionde lokaltrafik-området är en bra område för jämförelser med andra städers storlek. Du anser uppenbarligen att en tämligen okänd framtidsplan är bättre. Men jag har mycket svårt att förstå dina argument. När fingerplanen ev. väl genomförts, så kommer saken i ett annat läge, möjligen. Troligen kommer då Stevns kommun med i lokaltrafikområdet, men dina area uppgifter tror jag inte bygger på km2 land. Vilka kommuner som idag ingår i lokaltrafikområdet (fd Roskilde amt, fd Frederiksborg amt,fd Köpenhamns amt samt Köpenhamns och Frederiksbergs kommuner) kommer med i "ditt område ?" (ursäkta uttrycket), vad jag vet handlar det bara om Stevns kommun , strax sydöst om Köge. /B Johanneson

Huh? Fingerplan 2007 är ett landsplandirektiv sedan 2007. Även beslut som tas idag måste ta hänsyn till dessa planer, det är inte bara framtidsvisioner som den gamla Fingerplanen. Du skriver att Fingerplan 2007 är tämligen okänd. Må så vara, den är ju inte så gammal, men den är en realitet. Arealen på 3030,50 km² är en sammanräkning av arealen för de 34 kommuner som ingår. Uppgifterna kan man hitta på Danmarks Statistiks hemsida. Jag utgår från att det handlar om landareal, men har någon annan uppgifter om att detta skulle omfatta vattenområden, länka till en referens i så fall.--Pjred 10 oktober 2009 kl. 01.30 (CEST)

Men då fastslår vi åtminstone att lokaltrafikområdet 2009 omfattar den samlade ytan av de fem områden jag nämnt. C:a 2850 km2 och c:a 1,9 miljoner inv (?) Jag betvivlar inte dina siffror, bara dess praktiska betydelse. En ny dansk regering och / eller skifte i rådhuset kan förändra mycket när det gäller direktiv. Men framförallt är begreppet "Fingerplanen" inte allmänt känd. Och vad vill du kalla området ? Fingerområdet ? Jag misstränker att skillnaden enbart gäller Stevns kommun, samt hur mindre vattendrag räknas. Det är enbart för att kuna göra rimliga jämförelser jag anser att "Storköpenhamnsområdet" bör räknas som det gjorde förr. mvh B.Johanneson.

Vi kan egentligen inte fastslå så mycket hittills eftersom du inte kommer med tydliga referenser till användbara källor. Jag har givetvis förstått att du fattat tycke för kollektivtrafikens utbredning som instrument att definiera Köpenhamnsområdet. Vad jag dock inte förstår är varför du låser dig vid detta, när det finns bättre och mer aktuella alternativ? Jag lämnar därför diskussionen om ett "lokaltrafikområde" därhän så länge, och är mer intresserad av att diskutera storstadsområdets utbredning och definition. När det gäller vad området kallas så bör vi gå efter vad danska myndigheter kallar det. Om man läser igenom Fingerplan 2007 så benämner man genomgående området som "Hovedstadsområdet". Det börjar redan i dokumentets undertitel, "Landsplandirektiv for hovedstadsområdets planlægning", och fortsätter genom hela texten som en återkommande term för området. Vill man fördjupa sig i vilka kommuner som ingår i definitionen rekommenderar jag att läsa sidorna 85 till 103 i dokumentet, där man nämner vilka kommuner som berörs, med kartor.--Pjred 10 oktober 2009 kl. 14.58 (CEST)

Men snälla nån du (eller någon annan) tog bort källorna från artikeln. Enligt följande Wikipedia länk http://da.wikipedia.org/wiki/Danmarks_amter_(1970-2006) Finner man de fem områden som omfattar lokaltrafikområdet, således

1. Köpenhamns kommun, 518574 inv. (2009) på 88,25 km2
2. Frederiksberg kommun, 95028 inv. (2009) på 8,77 km2
3. fd Frederiksborg amt, 378686 inv. (2006) på 1347,42 km2 (19 "gamla" kommuner)
4. fd Köpenhamns amt, 618529 inv (2006) på 525,95 km2 (18 "gamla" kommuner)
5. fd Roskilde amt,241523 inv (2006) på 891,44 km2 (11 "gamla" kommuner)

Summa 1852340 inv. (2009 > 1,9 milj) på 2861,83 km2 (50 "gamla" kommuner)

Eller betvivlar du att detta är lokaltrafikområdet ? Men detta är allmänt känt och framgår av schematiska planer och zonindelningar som finns både som plakat och broschyrer överallt inom området. Du verkar inte bekant med Köpenhamn (??) Inget påstående, bara en fråga. Jag är inte fasttlåst , bara vet hur man tänker om denna sak i Köpenhamn. ("vanligt folk" jag har t.ex. bott i Tåstrup 1990-91) Mvh B.Johanneson

Varför blandar du in de gamla kommungränserna till att börja med? Om man nu ska utskönja ett "lokaltrafikområde" i dagens Köpenhamn bör man väl använda sig av de kommungränser som gäller idag? Att hänvisa till "egen erfarenhet" betyder föga. Du kan åka buss i Köpenhamnsområdet flera gånger om dagen och kunna tidtabellerna och linjerna i sömnen, och det kan finnas tidtabeller och broschyrer om det i varenda buske, men ska du skriva om det på Wikipedia bör du kunna styrka det med länkar. Annars passar sådana reflektioner bättre på privata bloggar eller webbplatser. Finns det någon myndighet (på lokal eller regional nivå) som tydligt listar vad som ingår i Köpenhamnsområdets kollektivtrafik, vilka aktörer som verkar inom området t.ex.?--Pjred 11 oktober 2009 kl. 06.43 (CEST)

Jag tog med dem bara för att de stod listade. (inom parentes). Lokaltrafikområdet består av zoner (omkring 80 st), så dessa har varken med de gamla eller nya kommunerna att göra. Du svarar inte vad du själv vet om Köpenhamn. Lokaltrafikområdet eller kollektivtrafikområdet definieras vid varenda station och busshållplats. Det finns alltid alla zoner uppsatta, den zon man befinnersig i är markerad röd, sedan följer olika färger för att underlätta "zonräkningen" för passagerarna. (en zon kostar fn 10,50 DKK, men man måste betala för minst 2 zoner, och aldrig för fler än 9 - så länge man är inom området. Biljetterna gäller 1, 1½ eller 2 timmar berende på antal zoner - och gäller sista påstigning - det går att åka t.ex. Köpenhamn-Helsingör t/rt för enkelpris om man skyndar sig) Åker man från en station utanför lokaltrafikområdet , med DSBs IC eller IC-lyn tåg

kan man gå av på vilken station som hellst. Resor över Öresund är också zonindelat, men då gäller andra zoner, men från Skånes biljettautomater kan man köpa biljetter till varsom hellst inom lokaltrafikområdet. Skall man längre får du köpa ny biljett i DK (billigare) eller svensk biljett med "icke Skånetrafiken". Aktörer har jag påtalat är DSB S-tog, DSB-first, Movia, Metron och några mindre bolag för bussar och lokaltågen utanför S-tågsområdet. Biljetterna (inom lokaltrafikområdet) gäller på Re-tog (inkl Öresundståg), S-tog, Metro, Lokaltåg samt alla former av reguljära bussar. Men Re-tågen t.ex (och två av lokaltågen sydöst om Köge) kör längre än själva området, då krävs andra typer av biljetter (se ovan)

Dina påhopp skiter jag i. Jag bara förklarar hur det fungerar, eftersom du frågar. mvh /B.Johanneson

Jag bryr mig inte så mycket om dina försök till halmdockor utan konstaterar bara att du inte vill diskutera det hela på ett konstruktivt plan - vilket jag i och för sig sett antydningar till redan från början. Jag har för länge sedan förstått vad du menar, och har försökt på ett pedagogiskt vis pressa dig att ta fram annat än anekdotiskt underlag för det du skriver. Du misslyckas ganska fatalt, och verkar inte förstå hur Wikipedia fungerar. Synd. Detta är ganska avslutat för min del nu, diskussionsmässigt i varje fall.--Pjred 11 oktober 2009 kl. 14.20 (CEST)

.

Jag kan inte för mitt liv begripa varför Du håller på med personpåhopp i en sån här fråga.

Min argumentation för att använda lokaltrafikområdet - kollektivtrafikområde är åtminstone i detta fall inte lämpligt, då det finns mer än ett sådant. Som t.ex. Öresundstafikområdet (vilket omfattar Skånetrafikens område plus just Köpenhamns lokaltrafikområde). Jag har beskrivit lokaltrafikområdets omfattning (och även om amter inte längre finns, består fortfarande lokaltrafikområdet , med dess c:a 80 zoner). Definitionen är väl åtminstone ok ? Så till frågan om varför jag anser att detta område är det bästa möjliga.

1. Området har funnits så långt tillbaka jag kan minnas, sedan kring 1975-80 (då jag var i tonåren) och troligen långt före dess också.
2. Alla som bor inom området känner till detta, samt i vilken zon man bor och arbetar etc.
3. Det är för besökare som använder lokaltrafik om inte nödvändighet, så åtminstone en klar fördel att sätta sig in i. Liksom alla andra storstäder.
4. När danska politiker talar om "hovedstaden" avser de vanligen detta område
5. Det finns åtminstone ett administativt syfte med området
6. Det är tydligt definierat (även om "Region hovedstaden" rört till det)
7. Lokaltrafikområdet kring miljonstäder i allmänhet används ofta på detta vis.

Exempel på sista punkten. Potsdam ligger i delstaten Brandenburg, men ingår i Berlins lokaltrafikområde. Och när man talar om delstaten Berlin ingår inte Potsdam, men talar man om "Storberlin" omfattar detta Potsdam och andra förstäder till Berlin i Brandenburg. Liknande gäller för många andra europeiska miljonstäder. Ofta är det t.o.m. så att det finns ett officiellt Storstadsområde, som är ekvivalent med lokaltrafikens område. "Greater London" är ett sådant exempel.

Dock har jag inte hävdat att det för Köpenhamn är optimalt, bara att det är det bästa möjliga. Bättre än "Köpenhamn", "Köpenhamns kommun", "Storköpenhamn" etc, och fingerplanen... Problemet med fingerplanen är att denna "framtidsplan" är föga känd, jag har aldrig hört talas om den förrän jag läste vad Du skrivit. För mig framstår den (hittills) som ett byråkratiskt dokument, som inte "rotat sig" (inte än åtminstone). Och vad skall området kallas ? Och är det inte bättre att använda sig av ett område och begrepp som funnits ett flertal årtionden än en tämligen nytt begrepp som ju är en framtidsplan som kan förändras efter varje val ?. (Även om jag inte motsäger att fingerplanen är, som Du skriver, en realitet)

Men på vilket sätt skulle en politisk plan eller målsättning för framtiden utgöra en bättre definition av hela storstadsområdet - än ett historiskt väldefinierat område ? Där har Du pedagogiskt misslyckats att övertyga åtminstone mig. Och när Du sedan använder personliga påhopp, allt oftare, så gör Du inte det lättare för dig att förklara varför just fingerplanen passar så bra för jämförelser med andra miljonstäder.

Slagsmål brukar inledas av den som har slut på argument. I sin verbala form blir det istället personpåhopp. Detta skriver jag rent generellt. Men vad argumentation gäller, så läs om Ditt senaste inlägg. Bara mer påhopp på mig, ingen argumentation överhuvudtaget. Jag känner mig inte som segrare i denna diskussion, men Du framställer dig själv allt mer som förlorare eftersom Du inte kan låta bli personliga påhopp. /B.Johanneson

Länk till lokaltrafikområdet 2009

http://www.dsb.dk/Global/PDF/Zonekort/s_tog_zonekort.pdf

Som synes ingår inte Stevns kommun sydöst om Köge, inte än åtminstone (lokallinjen mot Fakse Ladeplads kör dit, men biljettsystemet täcker bara t.o.m. Lille-Linde, lokallinjen mot Rödvig täcks bara t.o.m. Varpelev)

Två avsnitt med sevärdheter

Den 28 september 2009 kl. 01.48 införde användare med IP 83.249.34.61 ett andra avsnitt "sevärdheter". Det är tämligen taffligt skrivet, men innehåller en massa... fakta (dock utan referenser). Detta stycke nyligen har kompletterats med ytterligare text som har karaktären av "turistguide".

Ska vi ta bort detta stycke eller ska någon ta på sig ansvaret att föra över faktan från det ena avsnittet till det andra?

Mvh Nirro 17 oktober 2009 kl. 17.05 (CEST)

Ang världstad och Stockholmsjämförelser

Det finns massor av rankinginstitut som rankar städer, oftast dock ur ekonomiskt perspektiv endast. Det ena institutet kan knappast anses viktigare än det andra, varför begreppet "Världsstad" torde räcka. Man kan heller inte jämföra vad som räknas som tätort enl. SCB med dito för danska motsvarigheten. Enl. FN får det inte vara längre än 200 meter mellan de närmsta husen i två tätorter , för att räkna samman dem. Detta innebär troligen att delar av Stockholm (och säkerligen Köpenhamn med) faller bort. Och varför göra denna jämförelse i en ingersss - som om det vore fastslagit, oomtvistat och dessutom mycket viktigt, och att det är just tätort och inte t.ex innerstad eller storstadsområde som skall anges ? Med statistik kan man bevisa det man vill bevisa. Och bara för att det finns en länk behöver den inte vara relevant. Vad inte bär t.ex "Världsstad på betanivå" ? Hittar man sådant i andra encyklopedier, torde det vara konsekvent för alla miljonstäder. Skärpning !

/B.Johanneson PS instämmer i att "sevärdheter" givetvis inte kan stå på två ställen. Någon bör justera detta. Och så vitt jag kunnat se skiljer sig texterna delvis, eller överlappar inte varandra helt och hållet. Hastigt läst hittar jag inget ovidkommande. Muséer, teatrar, arenor och kända platser. Någon form av sammanslagning är hur som helst ett måste, nu ser det konstigt ut.

B.Johanneson: Det finns fler ranginstitut. Det är upp till dig att hänvisa till dessa. Inte att radera.

Tätorter. Jo vi har en gemensam tätortsdefinition. Befolkningstalen för dessa uppdateras oftare i Danmark än i Sverige. Den senast siffran (2009) säger 1.167.569 (yta ej uppmätt) för Köpenhamn, medan man mätte upp 1.252.020 (yta 377 km2) för Stockholms tätort i slutet av år 2005 (dvs tre år tidigare). En del delar av metropolregionerna för både Stockholm och Köpenhamn faller bort enligt definitionen (för Stockholm del ingår endast 5,8 av Storstockholms yta i själva tätorten), men befolkningssiffrorna är korrekta. Det är inget av Köpenhamns tätort som fallit bort.

Varför dessa jämförelser? Det är bara att titta på andra artiklar om städer du hittar på wikipedia. Jag kan se en anledning, nämligen att man bildar sig en uppfattning om staden. GaWC är något som ofta anges som källa i dessa sammanhang.

Tätort/urban area brukar anges, liksom storstadsregion. Tätorten är, som du skriver, något man kan använda för att jämföra städers storlek. Starstadsregionsmåttet fungerar sämre då det ofta är olika standarder för att definieras sådana. För att jämföra, var Hovedstadsregionen nästan 3000 km2 stor. Storstockholm är 6500 km2. Oslos metroregion är 8900 km2, osv. Att räkna innerstaden är inte heller bra då gränserna i vissa städer är väldigt diffusa mellan vad som är innerstad och förort. I Stockholm är den dock ganska tydlig (bortsett vid Gärdet), medan den i Köpenhamn mer eller mindre kontinuerligt övergår i förstäder och villastäder.

Men denna artikel handlar ju om Köpenhamn, jämförelsen med Stockholm är något du har tagit upp. Det jag gjort är att ändra en mening där det påstods att Köpenhamn skulle vara näst störst till att låta det inskränka sig till tätorten (dvs det enda vi kan säga något om) Nirro 18 oktober 2009 kl. 00.10 (CEST)

Svar - NEJ, någon hade skrivit in "nordens näst största tätort efter Stockholm" - jag menar att det inte stämmer. Annars hade jag inte tagit upp Stockholm, givetvis inte. Jag håller med dig - fast det blev påkallat att kommentera. Särskillt som det stod i ingressen.

Att bara länka vad som helst till en artikel , med egna slutsatser därtill tycker jag inte är en bra princip att arbeta efter när det gäller storstäder. Jag raderade dessutom inte uppgiften, utan flyttade den till kuriosa. Att tre amerikanska presidenter i rad besökt staden är mer av intresse än rankingar "på beta nivå". Tycker jag. När det gäller definitioner i Sverige och Danmark, så känner jag mig mycket tveksam till din uppgift om att de skulle vara lika. Definitionerna av Storstadsområdena är definitivt inte samma i Köpenhamn och Stockholm. Heller inte kommunernas storlekar. Med statistik kan man bevisa nära nog vad som hellst. T.ex kan man hävda att Köpenhamn är dubbelt så stor som Stockholm, om man bara räknar innerstäderna. Men det är inte jag som vill ha en verbal konflikt här. Mvh Bengt Johanneson 18 oktober 2009 kl. 02.02 (CEST)

PS. Och tidigare fanns en annan hänvisning till "världsstad på gammanivå" , jag tittade vad den handlade om. Och konstaterade att städer som Mumbai (Bombay), Dehli/NewDehli, Kairo inte stod med ens på lägsta nivå, medan London stog ensam etta. Det handlar uppenbarligen inte om befolkningsstatistik, utan ekonomi. Och efter läst vad Du skriver ånyo, menar jag att hur Du än mäter komer Stockholms befolkning inte att vara större än Köpenhamns - under förutsättning att jämförelsen är vad jag vill kalla rättvisande eller rättvis helt enkelt. På samma area eller på samma avstånd från centrum bor det minst lika mycket invånare i Köpenhamn(-området) som i Stockholm(-området). Mitt förslag är att låta det stå som det gjorde förrut - således utan jämförelser. (även om danskarna slog ut oss denna gången...)

Har lagt till "arkitektur", men hoppas andra fyller på. Har slagit samman de båda "sevärdheterna" utan att radera något viktigt. Det är tråkigt att försöka bidra med kunskaper för att sedan bli utskälld (inte av dig men av en annan tidigare) /B.Johanneson

"var - NEJ, någon hade skrivit in "nordens näst största tätort efter Stockholm" - jag menar att det inte stämmer."

Det spelar ingen roll vad du tycker och tror i detta sammanhang. Du får rätta dig efter de gränser som uppmätts av DST och SCB, och som bygger på exakt samma definition. Nu är dock jämförelsen borta vilket jag tycker är helt i sin ordning då marginalen endast är 100.000 - 200.000 invånare till Stockholms "fördel"

Det finns olika institut som rangordnar städer och det är på sin plats att hänvisa dessa. Om du saknar motiveringarna till BETA+ eller ALFA+ så finns dessa hos respektive institut och då är det väl din uppgift som wikipedian att komplettera artikeln med detta - Inte att ta bort uppgifterna.

Vad gäller jämförelse med Köpenhamn så hänvisar jag till just DST och SCB. Det är inte vår uppgift att skriva om våra egna "rättvisande" områden.

"När det gäller definitioner i Sverige och Danmark, så känner jag mig mycket tveksam till din uppgift om att de skulle vara lika. Definitionerna av Storstadsområdena är definitivt inte samma i Köpenhamn och Stockholm."

Men vi diskuterade inte storstadsområdena, utan tätorter. Definitionen är densamma i både Sverige och Danmark. Om du inte tror på det, ber jag dig konsultera DST och SCB.

Vad gäller storstadsregioner så är det inte så enkelt som att reducera det till en befolkning per ytenhet. Från centrala Stockholm når man inom en timme ett område som befolkas av mer än 2,3 miljoner. Snabbare förbindelser gör att orter relativt långt ifrån Stockholm fungerar som satelliter/förorter. Pendlingsmönster är viktigt att ta hänsyn till. DST:s och SCB:s avgränsningsmetoder av storstadsområden skiljer sig säkerligen åt dock. Oberoende internationella institut har gjort en lista på vad som motsvara respektive stads storstadsområde (och dess befolkning): [[1]].

Vad gäller fakta om sevärdheter (eller vad det än må vara) är det bra att man lägger till fakta, men den bör styrkas med någon form av referens (till en bok eller någon rapport som är utlagd på nätet). Annars kan man ju inte kolla att det stämmer (tips: Om du är osäker på hur man gör finns det hjälp att få, man kan även se hur andra gjort referenser).

Jämförelse av innerstäder: Jag känner inte till att DST eller SCB har gjort någon exakt avgränsning vad som tillhör själva innerstaden. I Köpenhamn talar man om Köpenhamns stad, som omfattar kommunerna Köpenhamn, Frederiksborg, Dragör och Tårnby. Dessa har en yta på 180 km2 och befolkning på 670.751 invånare (täthet: 3726 inv/km2). Detta kan jämföras med Stockholms kommun/stad som har en yta på 188 km2 och en befolkning på 818.603 (täthet: 4354 inv/km2)

Mvh Nirro 19 oktober 2009 kl. 03.33 (CEST)

Angående det nya stycket så är det bra. Ett tips är att titta på danska wiki och se vad de skrivit. Jag misstänker att det är en hel del om Örestad och det nya Carlsbergsområdet. Du nämner att du är bra på historia. Vet du hur hur ser stadsplaneringen sett ut i Köpenhamn? Har de haft någon motsvarighet till Lindhagen eller haussman? Ett sådant stycke skulle behövas. mvh Nirro 19 oktober 2009 kl. 03.40 (CEST)

Dags att få ordning på denna artikel

Jag ser denna artikel som förskräcklig, pratig ofokuserad och mycket som inte är korrekt wikifierat. Samtidigt kan jag konstatera att versionen från 1 augsit 2009 var helt OK. Vad har hänt? Vad kan vi göra för att få ordning på den?. Ett alternativ kunde vara att bryta ut olika delar till fristående artiklar, och bara behålla en sammanfattning här, eller är det bättre att helt enkelt återgå till augustiversionen?.Wanpe 4 november 2009 kl. 14.01 (CET)

Det är i huvudsak en användare (ingen nämnd, ingen glömd) som varit lite... tja, ska vi säga överentusiastisk i sitt skrivande. Jag röstar för augustiversionen i varje fall framför nuvarande version.--Pjred 4 november 2009 kl. 14.25 (CET)

Jag håller med om att artikeln är rörig och näst intill tröttande att söka fakta i. Att återgå till augustiversionen är dock ingen bra lösning då mycket i speciellt historieavsnittet då går förlorat. Det är ändå Danmarks huvudstad som artikeln handlar om. Föreslår därför att en ny artikel "Köpenhamns historia" skapas och historiematerialet överflyttas till denna för vidare bearbetning. I artikeln "Köpenhamn" lägger vi upp en kort historiskt beskrivning med en hänvisning till "Huvudartikel: Köpenhamns historia". Vi får då ett upplägg som är samma som Stockholms. Sven Rosborn 4 november 2009 kl. 19.04 (CET)

Samma då när det gäller kommunikationer(Kollektivtrafik) och kanske sevärdheter.Wanpe 4 november 2009 kl. 19.06 (CET)

Tycker att det låter som ett bra förslag. --Sven Rosborn 5 november 2009 kl. 21.31 (CET)

Medhåll här också, helt okej förslag.--Pjred 5 november 2009 kl. 22.08 (CET)

Jag har börjat med att bryta ut historieavsnittet till en egen artikel, dit jag flyttat en version från 1 augusti och en från 6 november. Denna utbrutna behöver ny snyggas till och sedan låta en sammanfattning ersätta texten här. Det kan ta några dagar arbeta igenom detta.Wanpe 6 november 2009 kl. 14.53 (CET)

Förelår att artikeln Köpenhamns historia delas upp under olika rubriker. Medeltidens Köpenhamn bör väl vara en sådan. Jag kan åta mig att försöka få studs på det avsnittet eftersom jag arbetat en hel del med det ämnet. Wanpe, kan du inte lägga upp lämpliga rubriker för hela artikeln? --Sven Rosborn 6 november 2009 kl. 17.27 (CET)

Jag har börjat "tvätta" artikeln Köpenhamns historia så avsnittet om medeltiden är nu färdigt för att förbättras.Wanpe 7 november 2009 kl. 07.35 (CET)

Raderades inte lite väl mycket information här? Visst, all text var inte optimalt formulerad, men det är bättre att formulera om än att radera. Kan man inte formulera om, är det bättre att behålla som det är och låta nån annan titta på det. Jag återställer tills vidare, eftersom det är svårt att reda ut vad som formulerats om och vad som raderats. /Grillo 10 november 2009 kl. 07.25 (CET)

Däremot var stycket "Geografisk Position och Astronomi" extremt ofokuserat och flummigt. Föreslår att det tas bort helt, eftersom det egentligen inte säger mer än de geografiska koordinater som står högst upp i artikeln. /Grillo 10 november 2009 kl. 07.27 (CET)

Det borttagna är utbrutet till, egen artikel.Wanpe 10 november 2009 kl. 07.32 (CET)

Aha, vi fick lite redigeringskonflikter nu. Jag gjorde ett försök att formulera om det. Hoppas det blev bättre även om jag inte är helt nöjd själv. Sen tycker jag att mallen kan ligga kvar, eftersom det finns gott om material kvar i artikeln som behöver städas upp, som exempelvis klimatavsnittet som verkar bygga på gissningar, egna erfarenheter och vad som "känns rätt". /Grillo 10 november 2009 kl. 07.42 (CET)

jag återlägger min text igen då den hade korekta länknignar, vilka du tog bort. Wanpe 10 november 2009 kl. 07.45 (CET)

Uhm, var du tvungen att återställa min mindre aggressiva städning bara för att jag missat att lägga in länkar? Länkarna är det ju bara att lägga in i texten ändå... /Grillo 10 november 2009 kl. 07.48 (CET)

Jag är iofs rätt nöjd med nuvarande lösningen. La in min städning i huvudartikeln istället. /Grillo 10 november 2009 kl. 07.51 (CET)

Bra för jag anser att med utbruten artikel så skall sammanfattningen vara kort, och din text gav bättre fason på den ubrutna artikeln om kommunikationer.Wanpe 10 november 2009 kl. 07.55 (CET)

Varför bryta sönder artikeln ?

Som Köpenhamns historia beskrivits på senare tid , en kort förväxling om krigshändelser 1801 resp 1807 samt att metron (!!!) öppnade 2002 är väl föga encyklopediskt. I så fall bör historieavsnittet tas bort helt och hållet - och i så fall samma för Stockholm. Och vad skall folk som inte vet ett skvatt om Köpenhamn och dess historia överhuudtaget blanda sig i och förstöra. I ett normalt lexikon lägger man f.ö. alltid historian sist, inte först. Uppenbarligen saknas encyklopedisk förståelse bland vissa som anser sig få BESTÄMMA vad artiklar skall innehålla.

Avsnittet om historia är som synes utbrutet till en egen artikel. Detta helt i enlighet med praxis för större artiklar, jfr tex stockholm, London och Lund. För tex Lund och Stockholm ligger hisorikavsnittet först så inget ovanligt med det. Vilket utdrag av faktat i Köpenhamns historia som skall åtefinnas här kan disktueras (och ändras) men det skal som sagt vara en ytterst ringa mängd av det som står i specialartikeln.Yger 8 januari 2010 kl. 10.53 (CET)

Jag kan köpa vad Du skriver Yger, eftersom det tydligen inte gäller specifikt för Köpenhamn. Men min åsikt är att historia bör ligga sist i en artikel om en nation eller en stad, precis som i riktiga lexikon. Frånsett detta var dock sammanfattningen som kvarstår fullständigt horribel. 1100-tal - hopp - förväxling av händelserna under Napoleonkrigen 1801 resp 1807 - hopp Metrons första del invigs 2002. Är detta verkligen god encyklopedi. Att t.ex. helt ignorera den nazistisakaockpationen och datumet 9/4-1940 duger bara inte Och vad gör invigningen av några få metrostationer viktigare än t.ex. S-tågens invigning 1934 ? Kastrups invigning, utbyggning ? Fyra officiella besök av sittande amerikansk president. Christiania. Vesterbroproblematiken. Nörrebrokravallerna och det pågående gangster kriget. Eller det enorma klimatmötet på Bella Center ??? Nu har jag hyfsat till en kort historia från de senaste 150 åren, och visst är min skrift ingalunda lag. Men vg återställ inte till eländet tidigare, ändra ev fel och tag bara mycket sparsamt bort - jag hittar inget som inte hör hemma i en kort beskrivning. Vad och varför i så fall ? Mvh Awayanode 11 januari 2010 kl. 13.23 (CET)

Awayanoder 9 januari 2010 kl. 04.06 (CET)

Artikeln Köpenhamn tillhör en av de viktiga artiklar som genomgående varit eftersatt. Orsaken är helt enkelt att inte någon/några frivilliga författare engagerat sig i så stor omfattning. Det finns alltså utrymme för förbättringar. Däremot är det som Yger skriver normalt att avsnittet för historia ligger tidigt i artikeln. För att följa praxis för denna typ av artiklar bör huvuddelen av Köpenhamns historia finnas i artikeln Köpenhamns historia. Avsnittet Historia i denna huvudartikel bör vara 50-100 rader text med en sammanfattning av de viktigaste händelserna. Vilka dessa är kan säkert diskuteras men det ligger mycket i dina synpunkter. Ett tips är att jämföra med motsvarande artiklar för andra städer och följa goda exempel. --// jorchr 9 januari 2010 kl. 04.34 (CET)

Som Jochr skriver skall historieavsnittet i huvudartikeln utgöra ett utdrag/Sammanfattning av artikeln Köpenhamns historia. Mycket av de du nu lägger in i huvudartikeln bör därför ligga i detaljartikeln, och bara en liten del återfinnas här. Jag avser senare göra dessa ändringar. Och fetstil skall inte användas till begrepp i en artikel. Däremot när det gäller vad som skall stå i (den korta) sammanfattningen, så kan jag dela din kritik och den delen kan/bör också förbättras Yger 9 januari 2010 kl. 09.30 (CET)

Jag vill uppmana Awayanoder att förbättra historikavsnittet. Då vem som helst kan redigera på Wikipdia är det rätt så meningslöst att ondgöra sig om att något är dåligt - bättre att helt enkelt förbättra det. /Grillo 9 januari 2010 kl. 20.39 (CET)

Men avsnittet var bättre innan historian klipptes ut (vilket i och för sig väl är helt OK) men det som blev kvar var ingen sammanfattning utan en kort men likväl eländig röra, inskränkt till 1100-tal - hopp - förväxlingar på tidigt 1800-tal - hopp invigning av metron. Skulle verkligen inte bombningen av Shellhuset och hela den nazistiska tiden vara mer värt att nämna än en metro som f.ö. bara är ett komplement till S-tågen, om vars invigning inget nämns !?? Men visst duger det inte med att bara klaga, det har Du helt rätt i. Jag har nu försökt förbättra artikeln, och mycket kortare kan den inte skrivas. Någon som är bra på medeltiden, 1500-, 1600- och 1700-tal borde istället tillföra mera, även i den förkortade formen. Freden i Roskilde hör kanske mer under dansk historia (och svensk) men något år efter katastrofen (ur dansk och sydsvenskt perspektiv) 1658 misslyckadet Karl X med belägringen av Köpenhamn. Detta ligger dock i utkanten av mitt kunskapsområde, och jag känner inte mig vara rätt person för detta, åtminstone inte innan andra fått chansen. Jag vill å andra sidan uppmana Grillo att inte bara gnälla på den som gnäller.

Tyvärr har svenska wikipedia valt ett icke normal-encyklopedisk ordningsföljd genom att inleda med egendomliga rankingar, som tenderar att enbart bli en tävling om att hitta länkar, men som i all annan encyklopedi är bisaker. Vidare är brukligt att historieavsnittet läggs sist. Jag förstår inte varifrån dessa konstiga idéer härstammar ifrån, de är enligt min mening felaktiga. Men jag ämnar inte föra ett korståg för förändringar av hur artiklar om städer läggs upp principiellt. Jag bara konstaterar att de inte överensstämmer med normal encyklopedi. Kanske Grillo eller Yger förklara varför wikipedia avviker från normal praxis ? Mvh Awayanoder 10 januari 2010 kl. 14.25 (CET)

Vad gäller valet av historia främst eller mycket långt fram i artikeln följer svenska wikipedia den standard som verkar finnas på wikipedia generellt. På danska wikipedia är historieavsnittet om Köpenhamn främst, på tyska är historiedelen om Berlin bland de första och på engelska är historiedelen om London den första. Så inte verkar detta vara något svenskt påfund. Sven Rosborn 10 januari 2010 kl. 15.20 (CET)

Jag menade (och konstaterade) att det är encyklopedisk praxis att ha "historia" sist i artiklar. Har du någonsin sett något annat i riktiga lexikon ??? Att andra länders wikipedior inte heller följer praxis gör ju bara saken än värre Awayanoder 10 januari 2010 kl. 17.07 (CET)

Men nu är det så att vi skriver för Wikipedia och inte för någon "riktig" pappersvariant som vilar på äldre traditioner. Då bör vi också använda samma mall som är praxis runt omkring i världen för just detta media. Alla traditioner är inte alltid av godo (ska jag säga som gammal museiman!) Sven Rosborn 10 januari 2010 kl. 19.25 (CET)

Det har Du helt rätt i. Jag bara konstaterar att wikipedia skiljer sig från praxis utan att förklara varför. Men det är inte detta jag tycker är mest viktigt.Inte heller att historian bryts ut - fast en "återlänk till huvudartikeln borde finnas. Visst kan man använda den allmänna "bakåt" knappen, men det är inte riktigt samma sak.

Att däremot "dags att städa upp" betyder "borttagande av beskrivna händelser" så som skett i fallet med Köpenhamn rimmar mycket illa med Wikipedias grunder - det står tydligt att det inte råder platsbrist. Givetvis måste det finnas en viss relevans i alla händelser som beskrivs. Men någon tar ständigt bort allt som rör MC-kriget på 80-talet, kravallerna efter stormningen av ungdomshuset på Nörrebro, haschförsäljningen på Christiania (och att det S, SF och i viss mån radikale venstre) som inte velat stänga Christiania och ser det som "ett socialt experiment" - inte alla politiker. Och likaså får inget skrivas om det gangsterkrig som började på Nörrebro 2008 och som kostat åtskilliga människoliv - och till skillnad från MC-kriget på 80-talet har majoriteten av de mördade nu varit icke-inblandade. Alla dessa saker är eller har varit viktiga saker i dansk media - hur kan nån långt uppe i Stockholm bara stryka detta ? Att flytta det till underartikeln "Köpenhamns historia" är väl ok. Likaså att rätta stvfel och formulera om - men definitivt inte sitta och dömma vad som är relevant eller ej - från en helt annan horizont s.a.s. Likaså fanns ett exempellöst slarv i sammanblandningen av britternas krigföring 1801 resp. 1807. (Och fosforraketerna får tydligen inte heller beskrivas...) Och att stryka hela besættelsen och det magiska datumet 9:e april 1940 samt att det satt spår och sår i hela danska folket - Det är verkligen inte "att få ordning på artikeln". Att Köpenhamn är miljoner svenskars närmaste huvudstad, och att banden till Köpenhamn är mycket starka tycks reta upp folk från andra delar av Sverige. Detta kan jag inte begripa. Jag anser därför att artikeln om Köpenhamn - när det kommer till tveksammheter - bör avgöras av de som känner till staden och dess mentalitet bäst. Inte av någon slags redigeringspoliser. (ej samma som att artikeln inte får kontrolleras, men hänsyn måste tas till dem som har störst kunskap om staden) Med vänlig hälsning Awayanoder 10 januari 2010 kl. 20.15 (CET)

Substansen i informationen har inte tagits bort utan flyttats till artikeln Köpenhamns historia. Som nu flera påpekat skall huvudartikelns avsnitt om historia vara en sammanfattning som bara på 150-200 tecken tar upp någa central förändringar som skett, för att ge överskådlighet i huvudartikeln. Yger 10 januari 2010 kl. 20.55 (CET)

Först bara - jag är med på att "historia" antingen kommer tidigt eller bryts ut, som i fallet med Köpenhamn. Jag har konstaterat att det första inte är normal praxis i lexikon, men är inte ute efter att revolution. Jag accepterar spelreglerna s.a.s. Men Yger - i utbrytningen har inte bara omformuleringar gjorts, utan flera viktiga händelser har antingen nedtonats, raderats eller redigerats felaktigt. Och sedan var problemet med "resthistorian" kvar tills jag ingrep. Någon återställde till eländet med 1100-tal - hopp - förväxling av händelsewrna 1801 och 1807 - hopp - invigningen av de första delarna av metron. Att bara ha det på det viset avslöjar i mitt tycke problem inom sv. wikipedia. Nu skall jag kolla hur den historiska sammanfattningen ser ut just nu kl 21.06... Jag gjorde någa mindre ändringar och tog bort påståendet om samband mellan Vestenceinten (som försvarsanläggningen hette när den byggdes, om än en del numera kallar den Vestvolden). Jag lägger inte ens in en KB-mall eftersom samband saknas. Jag har läst ganska mycket om Estrup och hans föråldrade försvarsidé - men aldrig att bygget under 1880/1885 till 1902 påverkat arkitekturen i brokvarteren. Dessutom skiljer sig t.ex Österbro-Hellerup sig ganska betydligt från Vesterbro-Valby-Christianshavn-Amagerbro, Nörrebro är mest varierat. Nordvestkvarteret (Brönshöj , Husum m.fl) likaså. Och Frederiksberg är ganska parkrikt. (Fälledparken är gränsen mellan Österbro och Nörrebro). Nåväl även kartor från sent 1800-tal och tidigt 1900-tal visar tydligt att försvarslinjen ligger för långt ut för att påverkat kvarterens täthet - som f.ö. var ännu tätare i Berlin (före bombanfallen och slutstriden). Den som vill få in sambandet mellan försvarsverket och Köpenhamns utseende får komma med lite mer än en tveksam länk, tycker jag. I övrigt tycker jag den korta versionen kan duga nu. Men om du ser de punkter jag tagit upp i mitt förra inlägg dvs 80-talets MC-krig, fyra besök av den sittande amerikanske presidenten, stormingen av Ungdomshuset på Nörrebro och de enormt utdragna kravallerna som höll på varje torsdag under ett helt år, och nu ersatts av ett gangsterkrig som spridit sig utanför Nörrebro etc , så måste Du väl hålla med om att den längre renodlade artikeln "kapats" för mycket ? Det är klart att besöker man aldrig staden och inte kan se danska kanaler blir det svårare att förstå, men Köpenhamn berör som jag försöker påpeka inte enbart danskar, därför tycker jag Ni som bor längre bort bör lita lite mer på vad vi i södra Sverige vet om Köpenhamns efterkrigshistoria. Med det menar jag inte att vad som hellst kan skrivas - men det saknas mer än vad som bör tas bort. T.ex. står inget om kravallerna på Nörrebro på 90-talet efter en folkomröstning, inget om Blekingegade-rånarna, inget om påskkrisen 1920, BZ-rörelsen, de två uefa-cupfinaler som spelats i Parken, det nordiska MC-kriget på 90-talet (som även berörde Köpenhamn), Kronprins Frederriks bröllop. När Danmark vann fotbolls-EM och 80000 samlades på Rådhusplatsen för att se finalen på storbildsskärm, kanske lika många i Fälledparken och 15000 på tivoli - och en halvmiljon längs kortegen Kastrup-Rådhuspladsen och 150,000 på Rådhuspladsen efter segern mot tyskarna. Alla händelser som minst motsvarar Almstriden-70(?) och Norrmalmstorgsdramat-73 i Stockholm.

Köpenhams och dess historia är viktigt även ur svenskt perspektiv. T.ex använder större delen av Götaland Kastrup - inte Arlanda om de skall ut och flyga (Landvetter och Sturup är för små för att ens nämnas i denna jämförelse)

Med vänlig hälsning Awayanoder 10 januari 2010 kl. 21.56 (CET) som hoppas att det går att reda ut utan "polisinblandning" personpåhopp och annat som inte hör hemma på wikipedia. (Jag har mest sysslat med att skriva om skandinavien i engelsk wikipedia tidigare, och har aldrig råkat ut för problem där) Mvh Awayanoder 10 januari 2010 kl. 21.56 (CET)

För det första: kom gärna ihåg att indentera varje stycke du skriver, och inte bara det första. Ska du inte byta stycke, tryck inte på enter för att byta rad. Angående sammanfattningar och huvudartiklar: jag tycker att Yger överdriver lite. 200 tecken är inte alls mycket, och det är svårt att sammanfatta en stads historia på den textmängden. Kolla gärna vad de tar upp på engelska Wikipedia, det brukar vara en bra vägledning. Det är svårt att skriva sammanfattningar, speciellt om ett ämne man inte är kunnig i. Därför anser jag, att om man inte kan ämnet, bör man inte skriva sammanfattningar av det. Bättre att lämna det till någon annan, för det finns inget egenintresse i att bryta ut långa stycken. Visst finns ingen platsbegränsning, men titta på en:History of Copenhagen och tänk på att det är mycket lättare att skapa en ordentlig disposition och kan fylla på med i princip hur mycket som helst, om texten inte behöver "sitta fast" i artikeln om staden. Jag åtminstone välkomnar alla förbättringar, och jag tycker det är tråkigt att du känner dig dåligt bemött. Vad jag kan se av åtminstone denna redigering, tycker jag inte att du ökar förståelsen om Köpenhamns historia speciellt mycket... Du lägger till en källa, vilket är bra, och ändrar i övrigt bara några små formuleringar, bland annat en uppenbart till det sämre (i vilket annat uppslagsverk skulle du se formuleringen "9 april 1940, ett magiskt datum i dansk historia"?). Lägg istället tiden på att komplettera historikavsnittet med alla de relevanta händelser som du påpekat här saknas. Exempelvis står det inget om Öresundsbron, som väl rimligen är viktigare för Köpenhamns historia än metron... /Grillo 11 januari 2010 kl. 05.13 (CET)

Sedan till slut vill jag bara inflika att huruvida Köpenhamns historia är relevant ur svenskt perspektiv är fullständigt irrelevant, liksom huruvida Stockholm är relevant ur svenskt perspektiv (ja, jag skrev rätt), eftersom vi är ett globalt uppslagsverk. /Grillo 11 januari 2010 kl. 05.14 (CET)

Och jag har inte sett några personpåhopp från någon sida här, så jag hoppas verkligen inte att någon hotar med "polisinblandning". /Grillo 11 januari 2010 kl. 05.16 (CET)

Oj se mitt svar högre upp jag har tydligen svarat på fel plats. Allt väl dock Awayanode 11 januari 2010 kl. 13.23 (CET)

metrologiska kunskaper

Ser att någon lagt KB på "liksom större delen av Nordeuropa har Köpenhamn c:a 5 grader högre årsmedeltem. än genomsnittet för latituden". Detta är är ju emellertid allmänt känt, pga golfströmmen och att jordens rotation medför en huvudsaklig vindrikning från väst, och gäller inte enbart Köpenhamn utan även t.ex. Umeå. Rekommenderar på dessa allmänt kända grunder att KBn tas bort. Varför skall folk behöva lägga tid på sådant som är allmänt känt - och det står cirka 5 grader. Det förefaller som KBn satts ut av någon person utan allmänna kunskaper i meterologi och klimatförhållanden i Europa. Awayanoder 10 januari 2010 kl. 14.02 (CET)

OM KB

Att Bakkens äkta trä bero-och-dal-bana "rutchebanen" var Europas högsta visste jag när jag var 10 år. Och det ÄR allmänt känt bland många i södra Sverige. Varför skall man då behöva lägga ner tid på att hitta bevis ? Om det vore en extremt viktig uppgift kunde jag möjligen förstå det. F.ö. lär den fortfarande vara Europas högsta äkta träbana (för så mycket vet jag att det finns internationella sällskap (nördar måhända)som testar bergodalbaner runt om i världen och den finaste klassen är äkta träbanor. "Rutchebanen" lär f.ö. fortfarande vara Europas högsta enligt person på Bakken jag nöddes att maila till, och det nu införda "beviset" (länken) kommer också via samma mail. Andra artiklar saknar massor av källhänvisningar om långt viktigare saker. Det här med wikipedia är väl öppet för alla inte enbart stockholmare ? Men jag tycker att folk motarbetas av "poliser", så är det inte på engelska wikipedia. Awayanoder 10 januari 2010 kl. 18.00 (CET)

Du säger att uppgiften är "allmänt känd". Det finns mycket som är allmänt känt, men i vissa fall handlar det om populära myter, kolla exempelvis faktoider.nu för en sammanställning av några såna. Det borde inte vara svårt att reda ut om Bakkens bergochdalbana är Europas högsta, om den nu är det. Sedan vad som var sant när någon var 10 år behöver ju inte nödvändigtvis vara sant längre... /Grillo 11 januari 2010 kl. 05.19 (CET)

~Jag inser skillnaden. Men nu är det åtminstone - efter möda och hjälp från "Bakken själva" "länk-bevisat" att jag inte hittade på eller att någon annan gjort så. Jag bara menar att källmallar tycks ofta placeras på "konstiga platser" - som om "kan du verkligen styrka detta", men det är kanske jag som är ute och reser. Jag hoppas dock inte påståendet om "berg-och-dalbaneklubbars existens" betvivlas. Jag har läst om fenomenet och även sett nått inslag i saken i TV. Och just träbanor (som ytterst sällan utnyttjar svängar och därmed centrpetalkraften (även känd som centrifugalkraft - fast jag minns min att gamle fysiklärare förklarade att centrifugalkraft inte finns) - därmed kan man knappast bli yr av dessa banor, vars centrum var stdranden Coney Island i New York. Mvh Awayanode 11 januari 2010 kl. 13.35 (CET)

Det handlar egentligen inte om nån tvivlar på det eller inte, utan att allt material på Wikipedia ska vara verifierbart. Det vill säga, vill man ha källa för en uppgift som står i en artikel, ska man också kunna hitta en sådan. Man ska alltså inte ta en källa behövs-mall som personlig kritik eller liknande, utan bara en uppmaning till att en källa bör anges, precis som mallen säger. /Grillo 11 januari 2010 kl. 16.58 (CET)

Jo visst är det så, men det måste finnas olika gränser för olika relevans. Rent strikt kan man knappt skriva en enda rad

som inte kan ifrågasättas av någon. Och var går gränsen. Ola Ullsten har varit stadsminister. Här är det en fråga om ålder. Kastrup ligger på Själland. Här blir det lite frågan om var man bor. Det verksamma ämnet i valium heter diazepam. Här är det sjukvård eller kemi. Ett ljusår är inte ett mått på tid. Astronomi. Gråtutar har normalt köttrosa ben. ornitologi. (Och ett av dessa påståenden är felaktigt) Jag både håller med och inte, det är liksom var gränsen skall dras som är svår. Ibland tycks wikipedia bli lite väl mycket tävlan om verifieringar. Som olika rankingtal t.ex. Men när det gäller just artikeln om Köpenhamn tycker jag det är märkligt att ingen ifrågasatt händelserna 1801 resp 1807 - troligen för att det står fel i engelska wikipedia och även i danska - där det nu är tillrättat. Men en detalj om "rutchebanan" på Bakken uppmärksammas. sen erkänner jag att jag inte tänkte på att Köpenhamns historia var "utbruten" - men det var "restsummeringen" som fick mig att se lite rött. Och herr Ygmer gör lite mer än flyttar till korrekt plats och "renskriver" han raderar en hel del inkl. källhänvisat. Emellertid tycker jag artiklen duger någorlunda nu. Återstår tjafset om Skogskyrkogården från 1900-talet verkligen är mer känd än Assistents i Köpenhamn från 1760 med HC Andersen, HC Örsted, Sören Kirkegard Niels Bohr m.fl. begravda. Jag är inte expert på kyrkogårdar men har dock läst en del. I Europa är Zentralfriedhof sydost om Wien oslagbar som mest berömd. Men jag vet att Assistens (uttalas f.ö precis som att man vill ha "assistens") en av ett tiotal i Europa som "slåss om andraplatsen" tillsammans med Montparnasse-kyrkogården i Paris. mDet var dock länge sedan jag läste om detta, och sedan beslutade regering och riksdag om Skogskyrkogården som "världsarv", vilket ju dock inte imponerar på mig. Diskussionen fick mig att tänka på en gång jag hade MTV på på TVn - man kunde ringa in till programmet, och en svensk tjej kom fram - och efter nästan färdigslutat samtal med den brittiske programledaren fågade hon "Have You herad about the Stockholm Globe Arena ?" Programledaren nästan tappade hakan och ursäktade sig för att inte känt till denna byggnad.... Ibland förefaller vissa Stockholmare så otroligt imponerade av det de själva ser varje dag. Speciellt nergrävda saker tycks imponera extra. Jag föreslog en gång att varför inte bygga världens högsta skyskrapa nergrävd i en grop i Stockholm (skämt) Men Du tycks genuint intresserad av wikipedia och är resonabel. Jag gissar att Du börjar närma dig 30 och önskar Dig all framgång och lycka Jag ämnar inte ändra om assistents kyrkogård igen - avgör Du. Hoppas att indenteringen inte delar sig, jag vet inte vad jag gör för fel. Mvh Awayanoder 12 januari 2010 kl. 21.45 (CET)

Som jag redan skrivit det är Unesco, dvs FN som beslutar om världsarv inte regering och riksdag. Och Skogskyrkogården har artiklar på 20 språkversioner mot Assistents kyrkogårds åtta, vilket gör det orimligt påstå den senare är Skandinaviens mest kända kyrkogård.Yger 12 januari 2010 kl. 21.59 (CET)

Angående kyrkogårdar & världsarv: En liten korrigering om världsarv, förutsatt att vår artikel världsarv är korrekt: "En vanlig missuppfattning är att världsarv placerats på listan efter en extern och objektiv värdering av utomstående experter; så är alltså inte fallet. Det är respektive land som lyfter fram de objekt man önskar placera på listan." Att Skogskyrkogården ändå finns med på listor över världsarv är en rimlig förklaring till varför fler språkversioner har en (ofta stub-mässig) artikel om den.

Angående KB-märkning: Jag tror att det är jag som har KB-märkt uppgiften om Rutchebanen. Jag kan försäkra att jag inte är någon stockholmare (jag bor närmare både K-hamn och Berlin). Däremot tycker jag att ju specifikare ett påstående är desto viktiga är det att påståendet är styrkt. Ett europarekord är ett synnerligen specifikt påstående. Som statistiskt intresserad är jag nyfiken på sådana, men vet också att det vimlar av faktoider om vad som är störst, längst, högst och vackrast, och dessutom att kommuner och företag tenderar att definiera egna mätmetoder och avgränsningar så att man till exempel kan kalla Kiruna för världens största stad (det visste "alla" när jag var barn). /Dcastor 12 januari 2010 kl. 22.31 (CET)

Hur som hellst är påståendet om "Rutchebanen" numera verifierat, tack vare mail-hjälp från en på Bakken. Och det var inte lätt för honom att hitta ens, dock en verifiering. Jag menade annars att det är tillräckligt allmänt känt för att slippa KB. Men OK. Jag minns f.ö. det där om Kiruna också - fast jag tycker jämförelsen ändå haltar en aning. Som statistiskt lika intresserad som jag är, nämner jag inget om hur hög den är, för det vet jag inte. Bara att den var högst 1932. (Och är kanske fortfarande ?) Awayanoder 12 januari 2010 kl. 23.12 (CET)

Jag har kollat källan nu och den stödjer ju faktiskt inte påståendet. Däremot tycks den ange att Rutsjebanen var Europas längsta berg- och dalbana med sina 987 meter (såvida artikelförfattaren inte menar något helt annat med "største" och sedan ändå anger längden som motivering). /Dcastor 12 januari 2010 kl. 23.19 (CET)

Bedömning

Kan någon ej inblandad bedöma om mina senaste redigeringar (mest gällande stadsdefinitionen) med inriktning på att hålla artikeltexten mer encyklopedisk (läsbar) och korrekt (referenstrogen) har något att anmärka på? Bör något från de senaste ändringarna som en oinloggad användare bidragit med sparats eller skrivits om (av det jag inte sparat)? Känner att det behövs feedback.--Pjred 9 februari 2010 kl. 20.59 (CET)

Jag ser flera skäl till varför din version är klart lämpligare än den du ersätter. Den är stil, språkligt och wikifieringsmässigt bättre och även sakligt korrektare.Yger 9 februari 2010 kl. 21.10 (CET)

Köpenhamns stad jfr Landområdet Köpenhamns stad

Kan sign Pjred inte få in i huvudet att landsområdet "Köbenhavn by" INTE är stadsgränser ! Och varför tar du bort Din egen hänvisning till Danmarks statistik ? Nej - för då ser man ju att din excelfil ditt resonemang bygger på omfattar hela Danmark, och sitt namn till trots INTE har något som hellst att göra med Staden Köpenhamn ? Awayanoder 9 februari 2010 kl. 23.39 (CET)

Jag förstår inte vad du menar, är helt oförstående. Den enda officiella definition som används numera med namnet Köpenhamns stad (Köbenhavn by) är Danmarks Statistiks definition, och att det är en statistisk och geografisk definition i egenskap av landsdel snarare än administrativ förklaras klart och tydligt. Jag tar inte bort någon "egen" länk över huvud taget, referensen är ju där fullt synlig (fotnoten länkar vidare till den excelfil som du själv stoppade in), så din kommentar är omöjlig att förstå. Har inget mer att tillägga.--Pjred 10 februari 2010 kl. 01.04 (CET)

Först och främst, jag är nöjd med nuvarande text (eller får nöja mig, så vi inte får ett onödigt "redigeringskrig")

Jag anser dock att länken till excelfilen bör finnas direkt klickbar, så att alla kan se att hela Danmark är indelade i landsdeler och att "landsdelen Københavns by" inte är någon definition av "Byen Københavns by" på ett tydligt sätt. M.a.o. landsdelen (hur du nu hittade detta begrepp ?) "Københavns by" - inte är ekvivalent med staden "Københavns by". Staden finns fortfarande kvar även om dess administrativa funktion inte längre finns - landsdelen är å andra sidan endast delvis tätort/stad. Jag kan inte gå med på att det är encyklopediskt korrekt att beskriva den omtalade landsdelen som definition av Köpenhamns stad. Tilläggas bör att med svenska ögon ser väldigt mycket gällande Köpenhamn och dess gränser onödigt tillkrånglat. Jag kan erinra mig om följande nuvarande eller före detta begrepp -"København", "Københavns kommune", "Københavnsområdet", "Storkøbenhavn", "Hovedstaden", "Hovedstadsområdet", "Hovedstadsregionen", "HT-området", "HUR-områder", "Region København", "Fingerplanen 1947", "Fingerplanen 2007" utöver "våra" beskrivningar. Så det är inte helt enkelt. Men normalt talar man ju om en storstads tre områden - innerstad (city), ytterstad (urban area) och storstadsområde (metropolitan area), och oavsett administrativa gränser menar jag att Wikipedia bör göra sitt bästa för att beskriva dessa områden korrekt även för Köpenhamn. Första problemet blir att Frederiksberg ligger innuti Köpenhamn, samt att innerstaden till stor del går utanför Köpenhamns (inkl. Frederiksberg) kommungräns. Att senaste inkorprering skedde 1902 är en stor del av förklaringen till problemen. Att metopolitanområdet nu delats mellan två regioner (och Bornholm inkluderats i den ena) är ett annat problem. Att enbart redovisa Köpenhamns kommun som Innerstad (City) trots "ön" Frederiksberg är ett tydligt encyklopediskt fel. Din landsdel låg ursprungligen under rubriken "Köpenhamns stad" - och det är detta jag vänder mig emot. Området existerar precis så som Du säger, men motsvarar inte vad som normalt avses med Innerstad/City. (Västra och södra Amager och Saltholm är inte ens tätort enl. "200m -gränsen") Och som namnet på begreppet - "landsdel" antyder har detta område inget samband med Köpenhamns stad, sitt namn till trots. Gällande "den borttagna länken" - istället för att ha en liten hänvisningssiffra är det i vissa fall (som i detta, anser jag) bättre att lägga ut en direktlänk till excelfilen - på så vis blir den mer åtkomlig för de som inte är så insatta i Wikipedias syntax. Har jag uttryckt mig förståbart nu, jag hoppas det. Mvh Awayanoder 11 februari 2010 kl. 00.32 (CET)

Grovstädning

I arbetet med att grovstäda delar av artikeln putsade jag bort en hel del text i senaste redigeringen, bl.a. ett större stycke om kollektivtrafiken. Eftersom detta tas upp lite längre ner i artikeln så tog jag helt resolut bort hela textstycket (som även hade ganska luddiga referenshänvisningar). Tycker någon att det försvann text som borde varit kvar, putsa till texten och lägg in det på passande plats.--Pjred 15 februari 2010 kl. 18.06 (CET)

Vad bra att någon annan grovstädat, tyvärr tycker jag att det finns mycket att göra igen... Usch vad dålig artikel för en huvudstad så nära Sverige som istället borde vara lätt att hålla bra med tanke på att flera borde läsa den. Pillerillern 14 september 2010 kl. 18.32 (CEST)

Jag plockar bort städamallen när jag anser att jag är klar med den om ingen annan hinner före, hoppas att det är ok med er andra? Pillerillern 14 september 2010 kl. 18.33 (CEST)

Kör hårt! Och var inte rädd skära hårt, artikeln har en historia av att ha blivit grovt råddifierad, vilket behöver skärpas upp till vanligt struktur och normalt innehåll fås in.Yger 14 september 2010 kl. 19.35 (CEST)

Ska göra så i mån av tid, samt ta en titt på närliggande artiklar. Samma typ av inlägg i form av tyckande finns i historia artikeln också så jag tror att fler måste kollas upp. Pillerillern 15 september 2010 kl. 08.02 (CEST)

Eftersom artikeln ser att redigerats en hel del sedan 2009 så tog jag bort mallen, jag vet inte om den är kvarglömd? Det fanns ingen motivering i mallen, om det fotfarande behövs särskild städning i den här artikeln så vore en ny beskrivning av det eventuella problemet bra, och vilka stycken det gäller mer specifikt. Höstblomma 7 juni 2011 kl. 19.56 (CEST)

Nya tillägg

Flyttat inlägg till Wikipedia:Kommentarer_om_administreringen_av_Wikipedia#JP_Ericsson.Yger 14 april 2011 kl. 07.14 (CEST)

Fakta i artikeln

Denna text togs bort den 12 april 2012 under rubriken "Historia":

Dessvärre bombades samtidigt av misstag även Frederiksbergs katolske skole for Piger (som dock var öppen för alla flickor). Härvid omkom 127 civila varav 87 flickor i åldrarna 7-12 år ref http://www.milhist.dk/besattelsen/shell/shell.html (engelska)slut ref.

Från den 19:e september 1944 upplöstes den danska polisen och av Danmarks c:a 10.000 poliser arresterades 2.000 för vidare transport till koncentrationsläger (dock ej utpräglade dödsläger) i Tyskland. Ockupationens avslutning blev utan polismyndighet därför en laglös period utbröt - ref "19:e September" av Carl Aage Redlich, utgiven första gången 1945, sida 11 -slut ref.

Varför togs texten bort? Vad är det för fel med den? Lite språklig puts kan den behöva, men annars är den väl bra, eller hur? --Allexim (disk) 12 september 2012 kl. 22.15 (CEST)

Det finns flera skäl. Ett är att det lagt in av den evighetsblockerade JP Eriksson. En annan att det är för detaljerad info för att passa i huvudartikeln, det finns en artikel Köpenhamns historia som i sådana fall passar bättre. Sedan står infon i andra stycket redan i artikeln. Jag har dock nu lagt in källorna och infon i första stycket i artikeln Köpenhamns historia.Yger (disk) 13 september 2012 kl. 06.32 (CEST)

Rekommenderad artikel: motivering

Artikeln är välskriven, källbelagd, illustrerad och åtgärdsmallsfri. /Kattegatt (disk) 18 februari 2013 kl. 09.03 (CET)

Substansen är relativt god, vilket kan motivera en sådan klassificering. Dock har artikeln haft en mycket turbulent bakgrund, där den tidvis varit fylld av felaktig och tveksam info. Och även om jag själv lagt ner mycket möda för att styrsla upp konformationen är jag ändå fortsatt osäker om inte lite bluddrig och tveksam info är kvar.Yger (disk) 18 februari 2013 kl. 19.25 (CET)

Dålig text ? (Köpenhamns teaterscener)

"De största teatrarna är Det Kongelige Teaters båda scener (varav den äldsta är från 1770-talet; "Gamle Scene") vid Kongens Nytorv samt den ganska nyöppnade Köpenhamns opera, även Østre Gasværk Teater, Nørrebro Teater och Folketeatret finns." - detta skulle jag vilja påstå är mellanstadiesvenska, nästan. "även den och den och den finns", att förklara den ena scenen men inte den andra är också mindre lyckat. Det fanns inga referenser innan heller. Men att balett utövas på Gamle Scen är tämligen välkänt. Varför inte hjälpa till - istället för att klaga ? 81.230.36.59 2 april 2017 kl. 08.36 (CEST)

Att börja meningar med Varav och Samt är dålig svenska, de orden skall inleda bisatser efter komma, vilket också var fallet i versionen innan. Och förutom dålig svenska var det också egen forskning du tillförde, dåd et var resonemang utan källa.Yger (diskussion) 2 april 2017 kl. 09.06 (CEST)

"Innergående" pendeltåg??

I artikeln (status 6/4-17) skrivs om "innergående" och "yttergående" pendeltåg. Vad är det för terminologi? Orden finns varken i SAOB eller SAOL. Är det en hemsnickrad "översättning" och vilka är då de motsvarande danska orden? --Andhanq (diskussion) 6 april 2017 kl. 22.34 (CEST)

Jag återställde ill en tidigare text som är begriplig.Yger (diskussion) 7 april 2017 kl. 06.41 (CEST)

Externa länkar ändrade

Hej, wikipedianer!

Jag har just ändrat 1 externa länkar på Köpenhamn. Kontrollera gärna mina ändringar. Om du har några frågor, eller vill be boten ignorera vissa länkar eller hela artikeln, läs frågor och svar för mer information. Jag har gjort följande ändringar:

• Lade till arkiv https://web.archive.org/web/20140517153122/http://www.kk.dk/da/borger/trafik/cyklernes-by/cykelstier-og-ruter/pendler-paa-cykel/cykelsuperstierne till http://www.kk.dk/da/borger/trafik/cyklernes-by/cykelstier-og-ruter/pendler-paa-cykel/cykelsuperstierne

När ändringarna har blivit kontrollerade kan du använda verktygen nedan för att rapportera eventuella problem.

• Om du har hittat länkar som påstås vara döda men inte är det kan du rapportera det som falskt positivt.
• Om du har hittat fel i själva ändringen kan du rapportera en bugg.
• Om du har hittat fel med själva URL:en, som till exempel att den använder en otillförlitlig arkivtjänst, kan du ändra det med URL-verktyget.

Hälsningar.—InternetArchiveBot (Rapportera fel) 20 maj 2017 kl. 01.50 (CEST)

Externa länkar ändrade

Hej, wikipedianer!

Jag har just ändrat 1 externa länkar på Köpenhamn. Kontrollera gärna mina ändringar. Om du har några frågor, eller vill be boten ignorera vissa länkar eller hela artikeln, läs frågor och svar för mer information. Jag har gjort följande ändringar:

• Lade {{död länk}} till http://www.skovognatur.dk/NR/rdonlyres/168AEF1C-EE66-4FE9-95D3-92B5D4452BFD/0/9788772797793.pdf
• Lade {{död länk}} till http://www.blst.dk/Kommuneplan/Hovedstadsomraadet/Fingerplan/
• Lade till arkiv https://web.archive.org/web/20110719124740/http://kk.sites.itera.dk/apps/kk_publikationer/index.asp?mode=detalje&id=657 till http://kk.sites.itera.dk/apps/kk_publikationer/index.asp?mode=detalje&id=657

När ändringarna har blivit kontrollerade kan du använda verktygen nedan för att rapportera eventuella problem.

• Om du har hittat länkar som påstås vara döda men inte är det kan du rapportera det som falskt positivt.
• Om du har hittat fel i själva ändringen kan du rapportera en bugg.
• Om du har hittat fel med själva URL:en, som till exempel att den använder en otillförlitlig arkivtjänst, kan du ändra det med URL-verktyget.

Hälsningar.—InternetArchiveBot (Rapportera fel) 26 juni 2017 kl. 01.54 (CEST)

Externa länkar ändrade

Hej, wikipedianer!

Jag har just ändrat 1 externa länkar på Köpenhamn. Kontrollera gärna mina ändringar. Om du har några frågor, eller vill be boten ignorera vissa länkar eller hela artikeln, läs frågor och svar för mer information. Jag har gjort följande ändringar:

• Lade till arkiv https://web.archive.org/web/20090504035321/http://www.kristeligt-dagblad.dk/artikel/322573:Kirke---tro--Metroselskabet-anklages-for-taltrylleri till http://www.kristeligt-dagblad.dk/artikel/322573:Kirke---tro--Metroselskabet-anklages-for-taltrylleri

När ändringarna har blivit kontrollerade kan du använda verktygen nedan för att rapportera eventuella problem.

• Om du har hittat länkar som påstås vara döda men inte är det kan du rapportera det som falskt positivt.
• Om du har hittat fel i själva ändringen kan du rapportera en bugg.
• Om du har hittat fel med själva URL:en, som till exempel att den använder en otillförlitlig arkivtjänst, kan du ändra det med URL-verktyget.

Hälsningar.—InternetArchiveBot (Rapportera fel) 2 januari 2018 kl. 16.02 (CET)

Externa länkar ändrade

Hej, wikipedianer!

Jag har just ändrat 1 externa länkar på Köpenhamn. Kontrollera gärna mina ändringar. Om du har några frågor, eller vill be boten ignorera vissa länkar eller hela artikeln, läs frågor och svar för mer information. Jag har gjort följande ändringar:

• Lade till arkiv https://web.archive.org/web/20140410023949/http://www.milhist.dk/besattelsen/shell/shell.html till http://www.milhist.dk/besattelsen/shell/shell.html

När ändringarna har blivit kontrollerade kan du använda verktygen nedan för att rapportera eventuella problem.

• Om du har hittat länkar som påstås vara döda men inte är det kan du rapportera det som falskt positivt.
• Om du har hittat fel i själva ändringen kan du rapportera en bugg.
• Om du har hittat fel med själva URL:en, som till exempel att den använder en otillförlitlig arkivtjänst, kan du ändra det med URL-verktyget.

Hälsningar.—InternetArchiveBot (Rapportera fel) 28 juli 2018 kl. 23.23 (CEST)

Rekommenderad status bort

Endast en liten del av artikeln är källbelagd, och det finns inga allmänna källor som skulle stöda resten av texten (jag är dessutom osäker på om källor utan fotnoter överhuvudtaget kan godkännas för så här stora artiklar). mvh Lithobolos (diskussion) 11 augusti 2020 kl. 11.14 (CEST)