(Go: >> BACK << -|- >> HOME <<)

Hoppa till innehållet

Diskussion:Diakritiskt tecken

Sidans innehåll stöds inte på andra språk.
Från Wikipedia

Hur få reda på koderna[redigera wikitext]

Hur får man reda på koderna till de olika skumma bokstäverna – vissa funkar, andra inte. Till exempel i:et med ett streck över i Riga på lettiska blir ett frågetecken. Skulle gärna toppa diakritdelen ifall nån kunde hjälpa mig med det. / Joaquín.

Menar du HTML-koderna för de olika tecknen? Jag tycker du ska titta igenom Diacritic och sedan använda någon av de externa länkarna därifrån. Observera att vissa datorer inte kan visa alla tecken, det beror på om man har ett relevant teckensnitt installerat. Thuresson 17 maj 2005 kl.17.08 (CEST)
A, tack. Sen såg jag att just de bokstäver jag sökte fanns redan skrivna under lettiska, så...

Med diakriter eller egna bokstäver[redigera wikitext]

Om inte ring och prickar å, ä och ö i svenskan är diakritiska tecken p.g.a. att å, ä och ö är egna bokstäver, är inte heller tilden i spanska ñ ett sådant efter som också ñ är en bokstav i det spanska alfabetet. En definition av diakritiska tecken kan dock inkludera alla tilläggstecken till "grundbokstäverna" i det latinska alfabetet, även om produkterna har egen bostavsstatus i sina språk och då är ju såväl å-ringen, ä/ö-prickarna och ñ-tilden diakritiska tecken. Detta är inte heller någon definition som jag har hittat på själv utan en jag stött på i många böcker. Skvattram 31 maj 2006 kl.13.39 (CEST)

Håller med. Vilket också NE (där jag skriver ibland, så jag är ju part i målet ;-) ) tycker. Om inte prickarna och ringen får kallas diakritiska, pga att de är "egna bokstäver", vad är prickarna och ringen då? Vi måste ha ett ord för att beskriva över- och undertecken som hålls åtskillda från huvudtecknet, detta till skillnad från t ex ligaturer (där ju två bokstäver skrivits ihop). Nu ändrar jag tillbaka, med bl.a. NE som referens.--Paracel63 10 juli 2011 kl. 19.52 (CEST)[svara]
Sedan några år tillbaka har det börjat dyka upp inställningar för sökningar i webbläsare ("sök på sidan") där det står "matcha diakritiska tecken". I det sammanhanget har vi ett exempel på hur besvärligt (felaktigt enligt mitt sätt att se det) det kan bli när utländska programmerare behandlar de svenska bokstäverna å, ä och ö som (andra) bokstäver med diakritiska tecken. Om man med standardinställningen, att inte matcha diakritiska tecken, söker på "ören" på en sida vill man rimligtvis inte hitta "oren", söker man på "anka" är man nog inte så intresserad av änkor ("änka"). Jag håller med om att prickarna och ringen i sig själva kan kallas för diakritiska tecken, men i egenskap av bokstäver är jag inte helt övertygad om att åäö bör betraktas som annat än helt vanliga sådana. Sökte jag på en spansk sida skulle jag se det som naturligt och önskvärt att jag finge träff på både "n" och "ñ" när jag sitter med svenskt tangentbord. Jag vet inte om det går fram vad jag vill säga, för jag har svårt att formulera det, men hoppas att exemplen är tillräckligt talande och intresseväckande för någon mer att hjälpa till. Jag menar att det är mer komplicerat än vad som framkommer här, och att begreppsförvirringen blir ett problem i sökinställningarna. Andreas1974 (diskussion) 2 februari 2021 kl. 10.00 (CET)[svara]
Problematiken exemplifieras av "ä": i svenskan är det en egen bokstav, men i flera andra språk är det ett "a" med trema. Det finns sätt att t.ex. i HTML ange språklig kontext, men man slarvar ofta med det, märkningen kan vara felaktig, och den finns inte i alla format. För att sökfunktioner skulle kunna beakta skillnaden i rätt språklig kontext borde den kunna bestämma kontexten tillräckligt säkert. Då det inte går att göra tillräckligt säkert (i dagens läge), så är det naturligt att inte försöka. UTF-8, som är den vanligaste teckenkodningen (ursäkta slarvig terminologi), har i och för sig skilda kodpunkter för diakriterna så att man kan koda "a" med "trema", men den kodningen betraktas som ekvivalent med ett enkelt "ä". –LPfi (diskussion) 2 februari 2021 kl. 12.53 (CET)[svara]
Prickarna och ringarna en del av samma glyf som tecknet under, men det betyder inte att de nödvändigtvis är en del av samma grafem, eller har jag förstått det fel? (det var ju femton år sedan jag läste typografi, så jag har hunnit glömma det mesta) /ℇsquilo 2 februari 2021 kl. 16.51 (CET)[svara]
Jag har aldrig läst typografi, men om jag tolkar termerna rätt, så ja. Men det är i typografi, antar jag, där det är formen som räknas. Semantiskt kan prickarna vara ett grafiskt element likvärdigt med strecken, eller också ett diakritiskt tecken. Trema, "a" och "ä" har alla kodpunkter i Unicode (och därmed i UTF-8, som jag nämnde ovan, men det är irrelevant), men trema och a slås vid normering ihop till normalformen "ä" och man gör inte skillnad mellan det sammansatta tecknet och bokstaven "ä". Ifråga om (bl.a.) ä sammanfaller utseendet per definition och man har i Unicode beslutit att inte ha skilda kodpunkter för dem på semantiska grunder. Det har man för vissa andra tecken, t.ex. kyrilliska versala Т har en annan kodpunkt än det likadana latinska T. Därmed kan sökningar lätt skilja mellan de senare. –LPfi (diskussion) 2 februari 2021 kl. 17.35 (CET)[svara]
(Vad tecken som kan anges med olika kodning, såsom "ä", har för implikationer vid hantering av teckensträngar vet jag inte, men jag antar att en och annan programmerare fått myror i huvudet av strängar där inte ett tecken, inte ens ett visst tecken, har en given längd. –LPfi (diskussion) 2 februari 2021 kl. 17.40 (CET))[svara]
Tack för alla goda och problematiserande kommentarer! Den här meningen tycker jag är bra och konkret, från en engelskspråkig släktforskarsida: "Swedish has all the letters of the English alphabet plus three extra ones, they are the letters Å, Ä, and Ö. These three letters are considered as separate letters and not letters with diacritical marks. They come in alphabetical order after the letter Z." (Källa: https://www.familysearch.org/wiki/en/Sweden_Typing_the_letters_%C3%85,_%C3%84,_and_%C3%96) Andreas1974 (diskussion) 3 februari 2021 kl. 14.47 (CET)[svara]

Caron och ogonek[redigera wikitext]

Har det varit någon vits med att göra om "caron" och "ogonek" till "hake" respektive "svans"? Muffin 26 september 2006 kl. 15.54 (CEST)[svara]

Det undrar jag också. Finns alls något exempel på användning av dessa termer? Om inte bör de ändras tillbaka. /Fenix 29 september 2006 kl. 18.15 (CEST)[svara]
Är inte hake redan namnet på ett diakritiskt tecken i vietnamesiska? – Smidde 3 mars 2007 kl. 21.02 (CET)[svara]
Du tänker nog på "krok" eller möjligtvis "horn", dvs "ỏ" eller "ơ". --Tasnu Arakun 13 december 2008 kl. 00.56 (CET)[svara]

Caron och apostrof[redigera wikitext]

Om man får inflika lite igen här... Det här med apostrof i tjeckiska, slovakiska m.fl. – det är väl ingen apostrof? Såvitt jag vet är det en hake (caron), men som får utseendet av en apostrof i stället, då det ser konstigt ut att placera en caron på dessa tecken (t.ex. ovanpå bokstaven t).

Extra utökad latin[redigera wikitext]

Ska vi ha med detta? – Smidde 3 mars 2007 kl. 21.02 (CET)[svara]

  • Har förgäves försökt få makron lägga sig rätt över m/mm (Gyllenhammar/Gyllenhamar för havremusten.) Hamnar vid sidan av önskat tecken. Gäller även om jag använder "combining makron". Överstreck fungerar inte heller. Kan någon hjälpa?
  • I olika WP-artiklar förekommer omväxlande stavningen makron och macron. Bör harmoniseras, men vilken variant kan anses vara den rätta?

82.182.149.179 4 augusti 2012 kl. 01.50 (CEST)[svara]

Har det inte blivit något konstigt i dessa två meningar? ”Ringen i å och prickarna i ä och ö kan i vid mening räknas som diakritiska tecken över bokstäverna a respektive o[1], vilket tyskar anser om tecknen ü, ä och ö. Anledningen till att man inte har den synen i svenska är att dessa ljud historiskt inte har representeras av diakritiska tecken utan av egna bokstäver som det fortfarande gör hos norska och danska æ och ø.” Hyperboré (diskussion) 6 maj 2018 kl. 10.06 (CEST)[svara]

Ja, något konstigt är det! Texten är inte välskriven, och förutom för inledningen saknas källa. Andreas1974 (diskussion) 2 februari 2021 kl. 09.31 (CET)[svara]