Liu Xiaobo får Nobels fredspris

Xiaobo var förhandsfavoriten men frågan var bland annat om den norska Nobelkommittén skulle våga utmana den nya ekonomiska supermakten Kina. Kinas regering har flera gånger varnat kommittén och Norge för att dela ut priset till en oppositionell och påpekat att det skulle försämra kontakterna med Norge.

Liu Xiaobo dömdes i december förra året till elva års fängelse för "uppvigling", då han var en av undertecknarna som skrivit under den så kallade Charta09 – ett manifest med krav på omfattande politiska reformer i Kina. Där krävs bland annat flerpartisystem, mötes- och yttrandefrihet. 

Litteraturprofessorn Xiaobo är dock en av Kinas mest kända dissidenter. Han var bland annat aktiv redan för drygt 20 år sedan i samband med studentprostesterna vid Himmelska Fridens torg 1989. Protester som myndigheterna satte in soldater mot, med blodbad som följd.

– Liu Xiaobo har i mer än två decennier varit en stark talesman för grundläggande mänskliga rättigheter, och genom det stränga straff han har fått har Liu blivit den främsta symbolen för den breda marken för mänskliga rättigheter, motiverar den norska Nobelkommittén sitt beslutet.

Samtidigt skrädde inte Nobelkommittén med orden när kommitténs ordförande uppmanade Kina att som politisk och ekonomisk stormakt ta större ansvar för demokratiska och mänskliga rättigheter.

– Den norska nobelkommittén har länge menat att det finns ett nära samband mellan mänskliga rättigheter och fred. Dessa rättigheter är en förutsättning för den folkliga förbrödring som Alfred Nobel omtalade i sitt testamente, säger Nobelkommittén ordförande Thorbjörn Jagland.

Nobelkommittén framhåller att yttrande- och pressfrihet, organisations-, demonstrations- och mötesfrihet för medborgarna finns inskrivna i Kinas grundlag men att det i praktiken har visat sig vara kraftigt inskränkta rättigheter.

– Med Kinas nya status följer högre ansvar. Kina bryter mot flera internationella avtal som landet har undertecknat och bryter också mot bestämmelser om politiska rättigheter, säger Thorbjörn Jagland.

Kampen för mänskliga rättigheter bedrivs av många kineser. Liu Xiaobo har blivit den främsta symbolen för den kampen, konstaterar kommittén.

De här uttalandena och själva utnämningen väntas nu väcka starka reaktioner i Kina. Just nu pågår det så kallade valutakriget mellan USA och Kina, där den västliga stormakten bland annat kräver att Kina ska nedgradera sin valuta.

På senare tid har även EU höjt röster i samma riktning, vilket irriterar Peking. Norge är visserligen inte en EU-medlem, men i Peking noterar man säkert att det nu börjar ställas alt större krav på den nya ekonomiska stormakten.

Kina säger i en kommentar att valet av fredspristagare står i strid med Nobels principer. Kina varnar också återigen för att förbindelserna med Norge kommer att påverkas.

Många trodde att efter kritikstormen mot valet av USA:s president Barack Obama som pristagare skulle norska Nobelkommittén välja ett mindre kontroversiellt val i år.

Nobelkommitténs ordförande Thorbjörn Jagland, tidigare norsk statsminister och utrikesminister, betonar Nobelkommitténs oberoende ställning.

– Den norska Nobelkommittén är helt oberoende av regeringen och parlamentet. Vi förhåller oss till Alfred Nobels vilja och därför var det enkelt att reagera på vår övertygelse, säger Thorbjörn Jagland.