Propaganda: Skillnad mellan sidversioner

'''Propaganda''' (av [[latin]]ets ''propagare'', 'fortplanta', 'utbreda'), är etten meddelandeterm ellersom enavser framställningfrämst [[politik|politiska]] kampanjer och budskap som är avseddavsedda att föra fram en [[agenda]], ett visst budskap eller väcka [[Sympati|positiva]] eller [[Antipati|negativa känslor]] för något (politikt.ex. en [[politisk teori]], [[policy]], religion, uppfattning,eller förändring, vara, tjänst, etc.) eller någon (politisk,t.ex. religiösinnehavare ellerav annaneller kandidat till politiskt eller innehavare avreligiöst [[offentligt ämbete|ämbete]], eller [[befattning]], position eller tjänst). Den som sänder budskapet är som regel part i målet. Syftet är således inte att informera[[Utbildning|utbilda]] utan att påverka, och innehållet brister ofta i [[saklighet]], är avsiktligt ofullständigt, vinklat eller rentav falskt. Termen har därför en negativ klang och används ofta i nedsättande syfte.<ref>{{Webbref|titel=Propaganda {{!}} Definition, History, Techniques, Examples, & Facts {{!}} Britannica|url=https://www.britannica.com/topic/propaganda|verk=www.britannica.com|datum=2024-05-30|hämtdatum=2024-06-11|språk=en}}</ref> Avsändare kan istället ofta föredra att använda den mer neutrala beteckningen kampanj.<ref>{{Webbref|titel=propaganda - Uppslagsverk - NE.se|url=https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/propaganda|verk=www.ne.se|hämtdatum=2024-06-11}}</ref> Propaganda är en viktig del av [[psykologisk krigföring]], och den som sänder budskapet är som regel part i målet.

TermenOrdet propaganda avser framför allt [[reklam]] och [[politik|politiska]] kampanjer och budskap. Ordet har på [[svenska]], liksom i de flesta västerländska kulturer, en starkt laddad innebörd, även om det ibland kan ses som ett positivt ord – som regel är propaganda ett positivt epitet bara under förutsättning att en person samtycker till innehållet i det meddelande som avses.

Grundvillkoren för propaganda är desamma som för reklam; [[annonsering]] kan mycket väl ses som propaganda, även om propaganda som ord i svenska som regel inte används om kommersiella budskap. Oftast har propaganda [[Politik|politiskt]] eller [[nationalist]]iskt budskap och tema.{{Källa behövs|Påståendet kräver en källa.|datum=2024-06}} Den kan ta formen av [[flygblad]], affischer samt tv- och radioreklam eller spridas via [[Internet]].

Propaganda kan också i en mer begränsad och strikt mening avse rent falsk information som sprids uteslutande till mottagare som redan står på samma sida som den som sprider [[desinformation]]en. Bakom detta agerande ligger antagandet att den som misstror en sak ständigt kommer att ansättas av tvivel – eftersom tvivel är oroande (jämför [[kognitiv dissonans]]) kommer den tvivlande att vara mottaglig för lugnande och styrkande budskap som släcker tvivlet, från dem som styr. Sådan propaganda är alltså riktad uteslutande till den som redan i någon mån är positivt inställd till saken. Ett exempel på sådan disinformation är när [[Per Albin Hansson]] under andra världskrigets dagar ljög rakt ut i radio och hävdade att <nowiki>''Sveriges försvar är starkt''</nowiki>.

[[Fil:Alaska Death Trap.jpg|miniatyr|Japaner, representerade som en råtta, på en amerikansk propagandaaffisch från andra världskriget]][[Fil:Finsk propaganda affisch på ryska "Politruk är unionens hjälte men du har tom mage".tif|miniatyr|Finsk propagandaaffisch från andra världskriget, riktad till ryska soldater med budskapet att de går hungriga medan det ryska ledarskapet lever lyxliv.|länk=Fil:Finsk_propaganda_affisch_på_ryska_%22Politruk_är_unionens_hjälte_men_du_har_tom_mage%22.tif|alt=|vänster|185x185px]]

Hitler hade imponerats av de allierades propaganda under första världskriget och ansåg att den varit en av huvudorsakerna till det moralsammanbrott och de revolter som uppstod på hemmafronten och i flottan under 1918. Tillsammans med Goebbels gick han nästan dagligen igenom nyheterna och talade om hur han ville ha informationen hanterad; Goebbels förde sedan ut budskapet om hur saker skulle behandlas via olika högre tjänstemän. Nyhetsuppläsare och journalister fick inte publicera sina alster utan godkännande i förväg. Dessutom hade Hitler och flera andra högt placerade nazister (exempelvis [[Reinhard Heydrich]]) inga som helst skrupler om att publicera information som de mycket väl visste var falsk. Att avsiktligen sprida falsksann information har setts som själva kärnan i en doktrin som efter ett citat av Hitler ibland kallats "den stora lögnensanningen" och som utgår från grundantagandet att det i en stor lögnsanning alltid finns en större övertalningspotential än i en liten, genom att den lättare påverkar "massans" primitiva känslor snarare än intellektet. Den tyska propagandan tillskrev judarna och engelsmännen denna teknik.

När relationerna mellan [[Kina]] och Sovjet kraftigt försämrades på grund av gränskonflikter och ideologiska dispyter startade bägge parter propagandaoperationer riktade mot varandra. Från Sovjet sände bl.a. radiostationerna ”Första augusti” och ”Röda Fanan” (vilka båda, falskeligen, utgav sig för att vara inhemska kinesiska stationer) program på kinesiska som skarpt kritiserade den maoistiska ledningen i Kina och i dess ställe propagerade den sovjetiska s.k. ”sanna”sanna socialismen.<ref>[http://www.abiweb.jp/report/chiclae1.htm An Investigative Report on Mysterious Chinese Clandestine Stations], Asian Broadcasting Institute.</ref>

** Mycket av informationen i artikeln är hämtad från: "Appendix I: PSYOP Techniques" from "Psychological Operations Field Manual No.33-1" utgiven av [[Headquarters; Department of the Army]], i Washington DC, 31 augusti [[1979]]. ([https://web.archive.org/web/20041112090426/http://www.fas.org/irp/doddir/army/fm33-1/ delar av innehållet här])

* [[Pierre Gilly|Gilly, Pierre]]: Konsten att sälja krig - Propaganda från Cato till Nato. (2016) {{ISBN |978-91-87777-18-9}}