Mikrofon: Skillnad mellan sidversioner
Innehåll som raderades Innehåll som lades till
Plumbot (Diskussion | Bidrag) m →Externa länkar: Lägger till * före mall-anrop |
|||
| (38 mellanliggande sidversioner av 25 användare visas inte) | |||
Rad 1:
{{
[[Fil:Shure_mikrofon_55S.jpg|miniatyr|En klassisk [[Shure|Shure Brothers]]-mikrofon, modell 55s från 1951.|alt=]]
En '''mikrofon''' (i vardagligt tal även kallad '''mick''') är en [[sensor]] eller [[transducer]] som omvandlar [[ljud]] till [[Elektrisk signal|elektriska signaler]]. Mikrofoner används inom många områden som [[Telefon|telefoner]], [[bandspelare]], [[Konsert|konserter och andra liveframträdanden]], [[Inspelningsstudio|studioinspelningar]], [[radio]]- och [[TV]]-sändningar, [[Karaoke|karaokesystem]], [[Hörapparat|hörapparater]], [[Film|filminspelningar]], [[Kommunikationsradio|komradio]], [[Akustik|akustiska]] mätningar och [[röstigenkänning]].
Det finns många typer av mikrofoner, men idag indelas mikrofoner huvudsakligen i två kategorier; dynamiska mikrofoner och kondensatormikrofoner. Båda dessa typer genererar signaler från förändringar i [[Lufttryck|lufttrycket]].
Rad 16:
=== Elektretmikrofon ===
En elektretmikrofon är till principen en kondensatormikrofon där den yttre spänningsmatningen ersätts av material med permanent [[elektrisk laddning]] – så kallade [[Elektret|elektreter]]. Mikrofontypen utvecklades av [[Bell Laboratories]] [[1962]] och användes tidigare främst i applikationen där lågt pris och små yttermått är önskvärda, men blir allt vanligare även i studiomikrofoner. Ofta kombineras mikrofonkapseln med en förstärkarkrets för att öka signalstyrkan och anpassa [[Impedans|impedansen]].{{clear}}
===
[[Fil:Tauchspulenmikrofon-sv.svg|vänster|miniatyr|Principchema för en '''dynamisk mikrofon'''.]]
I en dynamisk mikrofon (av ''elektrodynamisk'') omvandlas ljudvågorna till elektriska signaler genom att ett membran med en elektrisk spole rör sig i ett fast magnetfält. Mikrofonen blir därför robust och tål höga ljudtryck, men på grund av högre vikt i det rörliga systemet (membran och spole) klarar den snabba förlopp (transienter) och höga [[Frekvens|frekvenser]] sämre än kondensatormikrofonen. En dynamisk mikrofon är tålig och pålitlig och används främst i [[PA-utrustning|PA]]-system och i kommunikationsanläggningar.{{clear}}
Rad 28:
Fördelarna med bandmikrofoner när de introducerades var att det tunna bandet hade mycket högre naturliga resonansfrekvenser än membran i redan existerande mikrofoner, ovanför det hörbara frekvensspektat, så den hade en plattare respons vid högre frekvenser. Utgångsspänningen på äldre bandmikrofoner är oftast ganska låg i jämförelse med dynamiska mikrofoner och step-up-transformatorer används för att höja utgångsspänningen och utgångsimpedansen. Moderna bandmikrofoner lider dock inte av detta problem på grund av utvecklade magneter och mer effektiva transformatorer, vilket leder till att de har utgångsnivåer som överstiger vanliga dynamiska mikrofoners. <ref>{{Webbref|url=http://mysite.du.edu/~jcalvert/tech/microph.htm|titel=Microphones|hämtdatum=2017-02-22|författare=James B. Calvert}}</ref>
===
[[Fil:Piezomikrofon-sv.svg|vänster|miniatyr|Principchema för en '''kristallmikrofon'''.]]
Kristallmikrofonen var förr vanlig i enklare sammanhang. Den byggde på att membranet var mekaniskt kopplat till en [[Piezoelektricitet|piezoelektrisk]] kristall – det vill säga en kristall som avger en elektrisk spänning när den utsätts för tryck. Kristallmikrofoner var billiga och enkla med tämligen blygsam ljudkvalitet.{{clear}}
Rad 38:
=== Fantommatning ===
De flesta moderna kondensator- och i vissa fall bandmikrofoner får sin strömförsörjning via så kallad fantommatning, vilket gör att de inte behöver interna batterier, externa batteripack eller individuella strömadaptrar för att fungera. Fantommatning fungerar så att en positiv spänning på 48 V tillförs ledarna i en balanserad kabel till kondensatorkapseln och förförstärkaren. Spänningen är distribuerad genom resistorer med identiska värden, så att ingen skillnad uppstår mellan de två signalledarna.<ref>{{Bokref|medförfattare=Robert E. Runstein|författare=David Miles Huber|titel=Modern Recording Techniques|hämtdatum=2017-02-22|upplaga=7|år=2009}}</ref>
== Riktningskarakteristiker ==
Rad 58 ⟶ 57:
|}
* '''Rundtagande''', '''omni''' (eng. ''omnidirectional'') eller '''kula''', är lika känslig i alla riktningar. En rundtagande mikrofon fungerar genom att mäta tryckförändringar i luften. Oftast är mikrofoner i mobiltelefoner rundtagande. Vanligen är även de mikrofoner man kan se i TV rundtagande, så kallade myggmikrofoner. Rundtagande mikrofoner är relativt okänsliga både för vinddrag och stomljud.<ref>{{Bokref|medförfattare=Robert E. Runstein|författare=David Miles Huber|titel=Modern Recording Techniques|hämtdatum=2017-03.02|år=2009|sid=119}}</ref>
* '''Kardioid''', '''njure''' eller bara '''riktad mikrofon''', är en mikrofon som främst tar upp ljud framifrån. I [[PA-utrustning|PA-sammanhang]] är denna typ av mikrofon vanlig eftersom den gör det lättare att undvika [[Akustisk rundgång|rundgång]]. De flesta handhållna mikrofoner är av denna typ. Även i inspelningsstudion är denna riktverkan den vanligaste. De inre delarna av mikrofonerna är den primära källan som anger mikrofonens riktningskaraktäristik. En kardioid fungerar genom att kombinera ett tryckupptagande membran (omni) och ett tryckrelativt membran (åtta).<ref>{{Tidningsref|rubrik=Church Sound: How A Cardioid Microphone Really Works - ProSoundWeb|url=http://www.prosoundweb.com/channels/church/church_sound_how_a_cardioid_microphone_really_works/|tidning=ProSoundWeb|datum=2016-08-29|hämtdatum=2017-02-22|språk=en-US|arkivurl=https://web.archive.org/web/20170303200925/http://www.prosoundweb.com/channels/church/church_sound_how_a_cardioid_microphone_really_works/|arkivdatum=2017-03-03}}</ref>
* '''Superkardioid''' eller '''supernjure''' är en typ av riktad mikrofon med kraftigare riktning, som dock tar upp något mer ljud bakifrån än vad den rena kardioidmikrofonen gör.<ref>{{Webbref|url=http://www.shure.eu/support_download/educational_content/microphones-basics/microphone_polar_patterns|titel=Microphones: Polar pattern / Directionality|hämtdatum=2017-03-03|verk=www.shure.eu|språk=eu|arkivurl=https://web.archive.org/web/20170303074218/http://www.shure.eu/support_download/educational_content/microphones-basics/microphone_polar_patterns|arkivdatum=2017-03-03}}</ref>
* '''Åttakopplad upptagning''' eller bara '''åtta''', tar upp lika mycket ljud bakifrån som framifrån, men mindre från sidorna. Karakteristiken ritad på bild ser ut som en åtta, därav namnet. Bandmikrofoner har typiskt den här karakteristiken. Mikrofonen reagerar på luftens hastighet vilket gör att den är känslig för luftdrag och även för stomljud. Typen är relativt ovanlig och används, utöver bandmikrofonerna, främst i stereouppsättningarna MS-stereo och Blumlein-stereo.
[[Fil:Shotgun_microphone.jpg|miniatyr|En [[Audio-Technica]] shotgun-mikrofon]]
* '''Shotgun''', denna typ av mikrofon utförs med ett långt rör, ''interferensrör'', med slitsar på sidorna placerat framför mikrofonkapseln. Interferensröret, som kan vara från 10 centimeter upp mot en meter långt, släcker ut ljud som infaller från sidorna med hjälp av [[Interferens (vågrörelse)|
* För ännu högre riktverkan finns '''paraboliska mikrofoner''', där det i ännu högre grad krävs att man siktar på objektet som ska upptas. Paraboliska mikrofoner används till exempel för inspelning av fågelsång eller andra naturljud.
Studiomikrofoner har ibland omställningsbar karakteristik som kan vara mer eller mindre steglöst valbar från åtta över njure till rundtagande. En vanlig lösning för att uppnå detta är att mikrofonkapseln består av två membran rygg mot rygg som var och en har karaktär av njure. Genom att blanda signalen elektriskt kan mikrofonen då uppnå åttakopplad upptagning genom att subtrahera signalerna respektive omni genom att addera signalerna. Lägen däremellan uppnås genom att blanda i olika proportioner.
Rad 75 ⟶ 70:
== Stereotekniker ==
För att ta upp ljud i [[Stereofoni|stereo]] krävs åtminstone två mikrofoner, alternativt två membran i en mikrofon (
Ett begrepp som ofta används är ''monokompatibilitet'', vilket avser hur bra ljudet låter efter att man slagit ihop de två kanalerna till en ([[Monofoni (ljudteknik)|mono]]). Strikt talat är få stereotekniker fullständigt monokompatibla, men inspelningar av till exempel [[klassisk musik]] görs ändå ofta på ett inte helt monokompatibelt vis eftersom stereolyssning antas vara det vanligaste.
* '''A/B-stereo''' är en stereoteknik där två rundtagande mikrofoner ställs på ett visst avstånd från varandra, vanligtvis cirka en halv meter men i vissa fall upp till flera meter. Denna teknik ger en mycket bred stereobild. Nackdelen är att monokompatibiliteten inte är speciellt bra, då fasskillnaden mellan de två signalerna kan vara mycket stor på grund av det stora avståndet mellan mikrofonerna. Vid mono uppstår den s.k. ''kamfiltereffekten'', där ljudet släcks ut på flera ställen i frekvensspektrat.
[[Fil:ORTF-Stereo.png|miniatyr|ORTF-uppställning.]]
Rad 83 ⟶ 78:
[[Fil:XY-Stereo.png|miniatyr|X/Y-uppställning.]]
* Vid '''X/Y-stereo''' står två mikrofoner så nära varandra som möjligt men i 90 graders vinkel, 45 grader mot mitten. X/Y-tekniken ger i princip inga tidsskillnader alls mellan de båda kanalerna. Därför bestäms stereobilden enbart av intensitetsskillnader mellan signalerna, och uppfattas inte som särskilt djup. X/Y-tekniken ger mycket god monokompatibilitet. Stereobredden kan justeras genom att ändra vinkeln mellan mikrofonerna.<ref>{{Bokref|medförfattare=Robert E. Runstein|författare=David Miles Huber|titel=Modern Recordning Techniques|hämtdatum=2017-02-22|upplaga=7|år=2009|sid=142}}</ref>
* '''MS-Stereo''' är en variant där ljudet delas upp i en mittkanal (M) och en sidokanal (S). S-signalen mixas in med M-signalen till en stereokanal och fördelen är att det går att styra det stereodjup som önskas, även i efterhand. Den mellersta mikrofonen, som kan vara rundtagande eller riktad, står rakt fram medan den andra, sidomikrofonen är en åttakopplad mikrofon som står 90-grader mot mittmikrofonen. Tekniken ger god monokompatibilitet, något bättre stereodjup än XY-tekniken och i princip inga tidsskillnader mellan kanalerna. Genom att MS-stereo behöver avkodning ("MS-decoder") kan den i vissa tillämpningar vara svårare att använda.<ref>{{Bokref|efternamn=|förnamn=|medförfattare=Robert E. Runstein|författare=David Miles Huber|titel=Modern Recording Techniques|hämtdatum=2017-02-22|upplaga=7|år=2009|sid=142-144}}</ref>
* '''Panorerade mikrofoner'''. Flera mikrofoner som sprids ut på ensemblen, och panoreras ut i ljudbilden på [[Mixerbord|mixerbordet]]. Denna metod är ganska vanlig i populärmusik.
* '''[[Blumlein]]-stereo''' är två åttakopplade mikrofoner som står 90 grader i förhållande mot varandra. Liknar XY-stereo, men där karaktäristiken på bild liknar en blomma istället för att endast vara riktad framåt.<ref>{{Bokref|medförfattare=Robert E. Runstein|författare=David Miles Huber|titel=Modern Recording Techniques|hämtdatum=2017-02-23|år=2009|sid=142}}</ref>
* '''[[Konsthuvudstereo]]''' (se [[Charlin]]) använder ett konstgjort huvud med mikrofoner som är placerade där trumhinnorna sitter i det mänskliga örat. Denna teknik ger i [[hörlurar]] en mycket verklig och trovärdig stereobild medan den möjligen inte är lika effektiv i högtalare.
* '''Decca-träd''' är stereoteknik som började användas på 1950-talet och är idag mycket vanlig inspelningsteknik vid inspelning av [[orkester|orkestrar]]. Tekniken använder sig av både tid- och amplitudparametrar för skapa en sammanhållen stereobild. Decca-trädet består av tre stycken rundupptagande mikrofoner som är placerad följande: två stycken med 180 cm mellan sig och sedan en 90 cm framför.<ref>{{Bokref|medförfattare=Robert E. Runstein|författare=David Miles Huber|titel=Modern Recording Techniques|hämtdatum=2017-02-23|upplaga=7|år=2009|sid=145}}</ref> Mikrofonerna placeras på ungefär 3 - 3,6 meters höjd och de bildar på så vis en triangelform uppe i luften. Vanligen sätter man denna mikrofonuppsättning ovanför eller strax bakom [[dirigent]]en i en orkester.
== Kapseldesign och riktning ==
Rad 97 ⟶ 88:
== Vind- och pop-filter ==
Ett pop-filter är ett anti-pop och bullerskydd som används på mikrofoner, oftast i
== Kontaktkablar ==
En vanlig anslutningskabel för
En USB-mikrofon är en mikrofontyp med digital utsignal som ansluts direkt till [[dator]]er eller andra enheter med hjälp av en [[USB]]-kontakt.
== Referenser ==
<references/>
== Externa länkar ==
* {{Commonscat|Microphones}}
[[Kategori:Ljudteknik]]
[[Kategori:Akustik]]
[[Kategori:Ljud]]
| |||