Administrativ historik
Kommunvapnet
Blasonering : I rött fält en bild av Sankt Mikael och draken, allt av guld .
Vapnet går tillbaka på ett gammalt sockensigill, vilket antyder att Mora kyrka varit helgad åt ärkeängeln Mikael . Som vapen fastställdes det för dåvarande Mora landskommun år 1946, medan Morastrands köping 1947 antog ett annat vapen. När dessa enheter gick samman 1958 antogs detta vapen för den nya enheten. Det samma skedde efter kommunbildningen 1971.
Befolkning
Befolkningsutveckling
Befolkningsutvecklingen i Mora kommun 1970–2020[ 7] År Folkmängd 1970
17 095 1975
17 927 1980
19 376 1985
19 892 1990
20 549 1995
20 930 2000
20 132 2005
20 212 2010
20 153 2015
20 101 2020
20 492 Anm: Uppgifterna avser förhållandena den 31 december enligt den kommunala indelningen den 1 januari året efter.
Utrikes födda
Nedan redovisas de tio vanligaste födelseländerna.
Födelseland[ 8]
31 december 2021
1
Sverige
&&&&&&&&&&018834.&&&&&0 18 834
2
Syrien
&&&&&&&&&&&&0164.&&&&&0 164
3
Finland
&&&&&&&&&&&&0145.&&&&&0 145
4
Tyskland
&&&&&&&&&&&&0130.&&&&&0 130
5
Afghanistan
&&&&&&&&&&&&0115.&&&&&0 115
6
Polen
&&&&&&&&&&&&0105.&&&&&0 105
Turkiet
&&&&&&&&&&&&0105.&&&&&0 105
8
Thailand
&&&&&&&&&&&&&096.&&&&&0 96
9
Norge
&&&&&&&&&&&&&093.&&&&&0 93
10
Eritrea
&&&&&&&&&&&&&088.&&&&&0 88
Indelningar
Fram till 2016 var kommunen för befolkningsrapportering indelad i en enda församling, Mora församling .
Distrikt (socknar) inom Mora kommun
Från 2016 indelas kommunen i följande distrikt , vilka motsvarar socknarna[ 9] :
Tätorter
Det finns 11 tätorter i Mora kommun.
I tabellen presenteras tätorterna i storleksordning per den 31 december 2015. Centralorten är i fet stil.
Nr
Tätort
Befolkning
1
Mora
&&&&&&&&&&012602.&&&&&0 12 602
2
Sollerön
&&&&&&&&&&&&0860.&&&&&0 860
3
Våmhus
&&&&&&&&&&&&0831.&&&&&0 831
4
Nusnäs
&&&&&&&&&&&&0741.&&&&&0 741
5
Selja
&&&&&&&&&&&&0547.&&&&&0 547
6
Stenis och Vika
&&&&&&&&&&&&0375.&&&&&0 375
7
Bonäs
&&&&&&&&&&&&0370.&&&&&0 370
8
Vattnäs
&&&&&&&&&&&&0345.&&&&&0 345
9
Vinäs
&&&&&&&&&&&&0312.&&&&&0 312
10
Gesunda
&&&&&&&&&&&&0260.&&&&&0 260
11
Venjan
&&&&&&&&&&&&0226.&&&&&0 226
Politik
Kommunalråd under mandatperioden 2006–2010 är Peter Helander (C), kommunstyrelsens ordförande, och Bengt-Åke Rehn (S), kommunstyrelsens 1:e vice ordförande. Oppositionsråd är Gunnel Söderberg (M), kommunstyrelsens 2:e vice ordförande.[ 10]
Kommunfullmäktige
Nuvarande presidium
Ordförande
Lennart Sacredeus (KD)
1:e vice ordförande
Christina Bröms (C)
2:e vice ordförande
Bigitta Sohlberg (S)
Mandatfördelning i Mora kommun, valen 1970–2022
Valår V S MP ÖVR SPI SD MOP ENM C L KD M Grafisk presentation, mandat och valdeltagande TOT % Könsfördelning (M /K )
1970 19 2 19 5 4 49 85,2
1973 2 18 6 15 4 4 49 88,3
1976 1 18 5 17 4 4 49 89,1
1979 1 19 3 18 2 1 5 49 87,2
1982 1 19 3 20 1 1 4 49 88,3
1985 2 18 3 17 3 1 5 49 85,4
1988 3 17 2 2 15 3 2 5 49 79,2
1991 2 15 1 16 4 3 8 49 79,8
1994 19 5 3 6 6 5 5 49 80,3
1998 4 12 1 1 1 2 5 4 6 5 41 76,37
2002 3 12 1 1 1 15 2 3 3 41 75,05
2006 2 12 1 1 3 13 2 2 5 41 74,91
2010 2 12 2 1 4 11 1 2 6 41 78,75
2014 2 12 2 3 4 11 1 1 5 41 82,05
2018 2 10 1 4 6 12 2 4 41 84,39
2022 2 10 5 8 9 2 5 41 82,57
Övriga 1970 var Kommunal Vänster
Övriga 1973 var Kommunal Center (4) och För opolitiskt näringsliv i Mora (2)
Övriga 1976 var Kommunal Center (3) och För opolitiskt näringsliv i Mora (2)
Övriga 1994 var Röd-Grön Allians
Övriga 1998 var Allians för Mora Data hämtat från Statistiska centralbyrån och Valmyndigheten .
Utbildning
Vänorter
Källa: Mora kommuns webbplats.[ 12]
Se även
Källor
^ [a b c ] Folkmängd och befolkningsförändringar - Kvartal 1, 2024 , SCB , 14 maj 2024, läs online .[källa från Wikidata]
^ [a b c d ] Land- och vattenareal per den 1 januari efter region och arealtyp. År 2012–2019 , SCB , 21 februari 2019, läs online .[källa från Wikidata]
^ [a b ] Kommuner, lista , Sveriges Kommuner och Regioner , läs online , läst: 19 februari 2019.[källa från Wikidata]
^ [a b ] Största offentliga arbetsgivare , Näringslivets ekonomifakta , läs online , läst: 30 oktober 2020.[källa från Wikidata]
^ Andersson, Per (1993). Sveriges kommunindelning 1863–1993 . Mjölby: Draking. Libris 7766806 . ISBN 91-87784-05-X
^ Elsa Trolle Önnerfors : Domsagohistorik - Mora tingsrätt (del av Riksantikvarieämbetets Tings- och rådhusinventeringen 1996-2007)
^ ”Folkmängden efter region, civilstånd, ålder och kön. År 1968 - 2021” . Statistikdatabasen . Statistiska centralbyrån . http://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__BE__BE0101__BE0101A/BefolkningNy/?rxid=c0ca3bb8-255c-43ba-85f1-ee5289d082c4 . Läst 26 september 2022 .
^ ”Folkmängden efter region, födelseland och kön. År 2000 - 2021” . Statistikdatabasen . http://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__BE__BE0101__BE0101E/FolkmRegFlandK/ . Läst 19 juni 2022 .
^
SFS 2015:493 , justerad i SFS 2015:698 Förordning om distrikt . Trädde i kraft 1 januari 2016.
^ Kommunalråd och oppositionsråd Arkiverad 31 juli 2010 hämtat från the Wayback Machine ., Mora kommun (hämtad 2010-05-11)
^ ”S:t Mikaelsskolan.se Utbildningar” . Arkiverad från originalet den 6 december 2014. https://web.archive.org/web/20141206031747/http://www.stmikaelsskolan.se/default.asp?PageID=2096 . Läst 27 november 2014 .
^ ”Vänorter” . Mora kommun. 16 januari 2012. http://www.mora.se/Kommun--politik/Vanorter/ . Läst 21 maj 2016 .
Externa länkar