(Go: >> BACK << -|- >> HOME <<)

Mora kommun

kommun i Dalarnas län, Sverige
Version från den 6 maj 2024 kl. 20.38 av NnieAndersson (Diskussion | Bidrag) (Kompletterar)

Mora kommun är en kommun i Dalarnas län. Centralort är Mora. I kommunen bor 20 513 ()[1] invånare.

Mora kommun
Kommun
Kommunalhuset
Kommunens vapen.
Mora kommunvapen
LandSverige
LandskapDalarna
LänDalarnas län
CentralortMora
Inrättad1 januari 1971
Befolkning, areal
Folkmängd20 513 ()[1]
Areal3 111,48 kvadratkilometer ()[2]
- därav land2 812,47 kvadratkilometer[2]
- därav vatten299,01 kvadratkilometer[2]
Bef.täthet7,29 inv./km² (land)
Läge

Kommunen i länet.
Koordinater61°01′00″N 14°32′00″Ö / 61.016666666667°N 14.533333333333°Ö / 61.016666666667; 14.533333333333
UtsträckningSCB:s kartsök
Domkretstillhörighet
DomkretsMora domkrets
Om förvaltningen
Org.nummer212000-2213[3]
Anställda1 575 ()[4]
WebbplatsOfficiell webbplats
Koder och länkar
Kommunkod2062
GeoNames2691395
StatistikKommunen i siffror (SCB)
Redigera Wikidata

Administrativ historik

Kommunens område motsvarar socknarna: Mora, Sollerön, Venjan och Våmhus. I dessa socknar bildades vid kommunreformen 1862 landskommuner med motsvarande namn.

Morastrands municipalsamhälle inrättades 8 oktober 1893 och upplöstes 1908 när Morastrands köping bildades genom en utbrytning ur Mora landskommun.

Kommunreformen 1952 påverkade inte indelningarna i området. 1959 införlivades Mora landskommun i köpingen som samtidigt namnändrades till Mora köping.

Mora kommun bildades vid kommunreformen 1971 av köpingen samt landskommunerna Sollerön, Våmhus och Venjan.[5]

Kommunen ingår sedan bildandet i Mora domsaga.[6]

Geografi

Kommunen gränsar i norr och nordväst till Älvdalens kommun, i sydväst till Malung-Sälens kommun, i söder till Vansbro kommun och Leksands kommun, i sydöst till Rättviks kommun samt i nordöst till Orsa kommun, alla i Dalarnas län. Kommunen gränsar i norr även till Härjedalens kommun i Jämtlands län.

Topografi och hydrografi

Mora kommun är präglad av sin omfattande skogsmark, där barrblandskogar och tallskogar dominerar, särskilt på de magrare moränjordarna. De högre partierna kännetecknas av en ökande andel myrar.

I den norra delen består berggrunden delvis av porfyr. Sandsten i västra delen av kommunen resulterar i ett mer platt landskap, medan granitområdena närmast väster om Siljan ger upphov till storskaliga formationer, där Gesundaberget utmärker sig med sin karakteristiska profil.

Kring Orsasjön och Siljan breder öppna odlingsområden ut sig, där sedimentära bergarter i Siljansringen har format kalkrika jordar. Väster om Orsasjön ligger Morafältet, en av Sveriges mest betydande isälvsdeltaner, där Österdalälven skär genom landskapet. Här finns natursköna platser som det vackra dynfältet vid Bonäs och en serie meanderbågar, skulpterade av Österdalälven över tid.[7]

Administrativ indelning

Fram till 2016 var kommunen för befolkningsrapportering indelad i en enda församling, Mora församling.

 
Distrikt (socknar) inom Mora kommun

Från 2016 indelas kommunen i följande distrikt, vilka motsvarar socknarna[8]:

Tätorter

Det finns 11 tätorter i Mora kommun.

I tabellen presenteras tätorterna i storleksordning per den 31 december 2015. Centralorten är i fet stil.

Nr Tätort Befolkning
1 Mora &&&&&&&&&&012602.&&&&&012 602
2 Sollerön &&&&&&&&&&&&0860.&&&&&0860
3 Våmhus &&&&&&&&&&&&0831.&&&&&0831
4 Nusnäs &&&&&&&&&&&&0741.&&&&&0741
5 Selja &&&&&&&&&&&&0547.&&&&&0547
6 Stenis och Vika &&&&&&&&&&&&0375.&&&&&0375
7 Bonäs &&&&&&&&&&&&0370.&&&&&0370
8 Vattnäs &&&&&&&&&&&&0345.&&&&&0345
9 Vinäs &&&&&&&&&&&&0312.&&&&&0312
10 Gesunda &&&&&&&&&&&&0260.&&&&&0260
11 Venjan &&&&&&&&&&&&0226.&&&&&0226

Styre och politik

Kommunfullmäktige

Presidium

Nuvarande presidium
Ordförande Lennart Sacredeus (KD)
1:e vice ordförande Christina Bröms (C)
2:e vice ordförande Bigitta Sohlberg (S)

Mandatfördelning i Mora kommun, valen 1970–2022

ValårVSMPÖVRSPISDMOPENMCLKDMGrafisk presentation, mandat och valdeltagandeTOT%Könsfördelning (M/K)
19701921954
1921954
4985,2
409
197321861544
21861544
4988,3
418
197611851744
1851744
4989,1
409
1979119318215
1931825
4987,2
418
1982119320114
193204
4988,3
409
1985218317315
21831735
4985,4
3811
19883172215325
3172215325
4979,2
3316
1991215116438
21516438
4979,8
3217
199419536655
19536655
4980,3
2920
199841211125465
41225465
4176,37
2417
200231211115233
31215233
4175,05
2516
200621211313225
212313225
4174,91
2417
201021221411126
212241126
4178,75
2219
201421223411115
212234115
4182,05
2417
20182101461224
210461224
4184,39
2714
202221058925
21058925
4182,57
2615
  • Övriga 1970 var Kommunal Vänster
  • Övriga 1973 var Kommunal Center (4) och För opolitiskt näringsliv i Mora (2)
  • Övriga 1976 var Kommunal Center (3) och För opolitiskt näringsliv i Mora (2)
  • Övriga 1994 var Röd-Grön Allians
  • Övriga 1998 var Allians för Mora
Data hämtat från Statistiska centralbyrån och Valmyndigheten.

Nämnder

Kommunstyrelse

Kommunalråd under mandatperioden 2006–2010 är Peter Helander (C), kommunstyrelsens ordförande, och Bengt-Åke Rehn (S), kommunstyrelsens 1:e vice ordförande. Oppositionsråd är Gunnel Söderberg (M), kommunstyrelsens 2:e vice ordförande.[9]

Vänorter

Källa: Mora kommuns webbplats.[10]

Ekonomi och infrastruktur

Näringsliv

I Mora kommun är näringslivet präglat av en stark tradition av tillverkning och turism. Ledande företag inkluderar FM Mattsson AB, Morakniv AB samt AB Wibe, som alla är tongivande inom sina respektive branscher. Kommunen har en lång historia av metall-, snickeri- och snideriarbeten, med vävstolar, möbler och dalahästar som typiska exempel på lokalt hantverk.

Moraandan fortsätter att prägla näringslivet och sätta kommunen på kartan. Produkter från Mora, såsom knivar, kranar och dalahästar, är vanliga inslag i svenska hem och representerar den starka företagartraditionen. Urproduktionen startade i Östnor och växte under 1800-talet med tillverkningen av vattenkranar och den ikoniska Morakniven. Idag återspeglas Moraandans anda i en mångfald av företag, från små traditionella till stora globala aktörer.

Näringslivet i kommunen omfattar också en rad innovativa företag, inklusive Next Green som tillverkar laddstationer för elbilar. Handel är den största branschen i kommunen följt av tjänsteföretag, byggindustri och tillverkning. De cirka 2 000 aktiva företagen i kommunen genomsyras av en blandning av tradition och förnyelse.

Kommunens natur- och kulturliv lockar turister och har skapat en besöksnäring med många företag inom sektorn. Denna dynamik har även stärkt Mora kommuns position som handelsort.[11][12]

Infrastruktur

Utbildning

Gymnasieskolan Mora Gymnasium har 11 nationella program. [13]

Mora folkhögskola ligger i kommunen.

Befolkning

Demografi

Befolkningsutveckling

Befolkningsutvecklingen i Mora kommun 1970–2022[14]
ÅrFolkmängd
1970
  
17 095
1975
  
17 927
1980
  
19 376
1985
  
19 892
1990
  
20 549
1995
  
20 930
2000
  
20 132
2005
  
20 212
2010
  
20 153
2015
  
20 101
2020
  
20 492
2022
  
20 679
Anm: Uppgifterna avser förhållandena den 31 december enligt den kommunala indelningen den 1 januari året efter.

Utrikes födda

Nedan redovisas de tio vanligaste födelseländerna.

Kultur

Kommunvapen

Blasonering: I rött fält en bild av Sankt Mikael och draken, allt av guld.

Vapnet går tillbaka på ett gammalt sockensigill, vilket antyder att Mora kyrka varit helgad åt ärkeängeln Mikael. Som vapen fastställdes det för dåvarande Mora landskommun år 1946, medan Morastrands köping 1947 antog ett annat vapen. När dessa enheter gick samman 1958 antogs detta vapen för den nya enheten. Det samma skedde efter kommunbildningen 1971.

Se även

Källor

  1. ^ [a b c] Folkmängd och befolkningsförändringar - Kvartal 1, 2024, SCB, 14 maj 2024, läs online.[källa från Wikidata]
  2. ^ [a b c d] Land- och vattenareal per den 1 januari efter region och arealtyp. År 2012–2019, SCB, 21 februari 2019, läs online.[källa från Wikidata]
  3. ^ [a b] Kommuner, lista, Sveriges Kommuner och Regioner, läs online, läst: 19 februari 2019.[källa från Wikidata]
  4. ^ [a b] Största offentliga arbetsgivare, Näringslivets ekonomifakta, läs online, läst: 30 oktober 2020.[källa från Wikidata]
  5. ^ Andersson, Per (1993). Sveriges kommunindelning 1863–1993. Mjölby: Draking. Libris 7766806. ISBN 91-87784-05-X 
  6. ^ Elsa Trolle Önnerfors: Domsagohistorik - Mora tingsrätt (del av Riksantikvarieämbetets Tings- och rådhusinventeringen 1996-2007)
  7. ^ ”Mora - Uppslagsverk - NE.se”. www.ne.se. https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/mora. Läst 5 maj 2024. 
  8. ^ SFS 2015:493, justerad i SFS 2015:698 Förordning om distrikt. Trädde i kraft 1 januari 2016.
  9. ^ Kommunalråd och oppositionsråd Arkiverad 31 juli 2010 hämtat från the Wayback Machine., Mora kommun (hämtad 2010-05-11)
  10. ^ ”Vänorter”. Mora kommun. 16 januari 2012. Arkiverad från originalet den 6 januari 2018. https://web.archive.org/web/20180106143727/http://www.mora.se/Kommun--politik/Vanorter/. Läst 21 maj 2016. 
  11. ^ ”Näringsliv - Upptäck Mora”. https://mora.se/jobba-etablera/naringsliv/. Läst 6 maj 2024. 
  12. ^ ”Mora - Uppslagsverk - NE.se”. www.ne.se. https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/mora. Läst 6 maj 2024. 
  13. ^ ”S:t Mikaelsskolan.se Utbildningar”. Arkiverad från originalet den 6 december 2014. https://web.archive.org/web/20141206031747/http://www.stmikaelsskolan.se/default.asp?PageID=2096. Läst 27 november 2014. 
  14. ^ ”Folkmängden efter region, civilstånd, ålder och kön. År 1968 - 2021”. Statistikdatabasen. Statistiska centralbyrån. http://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__BE__BE0101__BE0101A/BefolkningNy/?rxid=c0ca3bb8-255c-43ba-85f1-ee5289d082c4. Läst 26 september 2022. 
  15. ^ ”Folkmängden efter region, födelseland och kön. År 2000 - 2021”. Statistikdatabasen. http://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__BE__BE0101__BE0101E/FolkmRegFlandK/. Läst 19 juni 2022. 

Externa länkar

  Wikimedia Commons har media som rör Mora kommun.