De nationella ukrainska helgdagarna är följande:
- 1 januari – Nyårsdagen. Den stora festdagen som under sovjettiden trängde bort och övertog julen och dess traditioner; vid 12-slaget delas julklapparna ut av den östslaviska motsvarigheten till jultomten; Farbror Frost som också har sitt barnbarn Snöflicka med sig. De ukrainska hemmen är denna dag dekorerad med "julgran" och annat "julpynt".
- 1 januari – Banderadagen. Från 2009 blev dagen en ny officiell helgdag i Ukraina i samband med 100-årsminnet av Stepan Banderas födelse.
- 7 januari – Ortodoxa julen. Den hålls på Juldagen enligt den gamla Julianska kalendern. Denne dag är ingen stor dag för de flesta i Ukraina, endast djupt kristna håller fast vid denna tradition. Julfirandet är i dag en blandning av religiösa och sekulära traditioner och skiljer sig mycket runt om i Ukraina. Många ukrainare firar idag jul med färre, eller inga, religiösa inslag. Se även Jul i Ukraina
- 8 mars – Internationella kvinnodagen. Dagen är inte som i väst en kampdag för kvinnors rättigheter. På denna dag uppvaktar männen kvinnorna med blommor och presenter. I slutskedet av första världskriget hade två miljoner ryska soldater dött, och ryska kvinnor strejkade för "bröd och fred" den sista söndagen i februari. Fyra dagar senare avsattes tsaren Nikolaj II och en provisorisk regering tillsattes. Denne gav kvinnor rösträtt. Söndagen inträffade den 23 februari enligt den gregorianska kalendern, vilket är samma som 8 mars i den julianska kalendern.
- 23 februari – Fäderneslandsförsvararens dag då skapandet av Röda armén 23 februari 1918 firas. På denna dag uppvaktar kvinnorna männen på samma sätt som den 8 mars med blommor och presenter. Dagen brukar också kallas "Mansdagen" (ryska: День Мужчин, Den' Muzshin). Efter 2015 är dagen inte längre en nationell helgdag men firas ändå. 2015 infördes Ukrainas försvarsdag som en nationell helgdag, som en följd av konflikten med Ryssland om delar av landets rysktalande områden.
- 9 maj – Segerdagen över nazismen i andra världskriget, före 2015 bara "Segerdagen", är segerdagen i det som i Sovjetunionen kallades Stora fosterländska kriget. Denna högtidsdag har levt vidare i det post-kommunistiska Ukraina. Dagen är idag en flitigt firad nationell helgdag i Ukraina och andra länder i forna Sovjetunionen. De första två åren efter kriget var dagen helgdag men 1947 beslöt man att dagen skulle vara en traditionell arbetsdag och så fortsatte den att vara fram till tjugoårsjubileumet 1965. Då återinrättades datumet som en firad helgdag i Sovjetunionen, vilket den också fortsatte vara fram till Sovjetunionens fall. Firandet upphörde till stor del under de närmaste åren efter kollapsen men dagen återinrättades snabbt och dagen firas åter med årliga parader. Det är också en dag då överlevande krigsveteraner samlas och hedras. Många ukrainska familjer passar också på att göra en vårutflykt tillsammans. Anledningen till att Ukraina, och tidigare Sovjetunionen, firar segerdagen 9 maj (och inte 8 maj som de andra allierade) är att när kapitulationsdokumentet skrevs under, sent den 8 maj, hade det redan hunnit bli en ny dag i Moskva.
- 28 juni – Ukrainas konstitutionsdag. Ukrainas nya grundlag började gälla 28 juni 1997.
- 24 augusti – Ukrainas självständighetsdag. Ukrainas självständighet från Sovjetunionen 1991 firas denna dag.
- 14 oktober – Ukrainas försvarsdag är en nationell helgdag sedan 2015.
- 25 december – Katolska och protestantiska julen är en nationell religiös helgdag sedan 2017. Denne dag är ingen stor dag för de flesta i Ukraina. Se även Jul i Ukraina
- Varierande datum – Påskdagen. Den hålls på Påskdagen enligt den gamla julianska kalendern.
- Varierande datum, 49 dager efter Påskdagen – Pingst
- Varierande datum – Heliga Trefaldighets dag.