(Go: >> BACK << -|- >> HOME <<)

Hoppa till innehållet

Willis–Ekboms sjukdom: Skillnad mellan sidversioner

Från Wikipedia
Innehåll som raderades Innehåll som lades till
Ändrat några små stavfel.
Obelix (Diskussion | Bidrag)
→‎Förekomst och orsak: Källbelägger och tar bort kb-mall
Rad 20: Rad 20:


==Förekomst och orsak==
==Förekomst och orsak==
Sjukdomen har beskrivits som "den vanligaste sjukdomen du aldrig hört talas om"{{Källa behövs||datum=2015-02}}. Den beräknas drabba 5–10&nbsp;% av befolkningen med varierande grad av allvarlighet. Orsaken är ännu okänd, men i omkring hälften av fallen kan man se olika brister hos patienten. Till exempel [[ferritin]]brist som om den ligger under 50 [[mikrogram]]/liter<ref>http://www.lakemedelsverket.se/upload/halso-och-sjukvard/behandlingsrekommendationer/Rek_RLS_webb_rev.pdf läkemedelverkets rekommendation</ref> skall behandlas.<ref>{{Webbref|url = http://www.lakemedelsverket.se/upload/halso-och-sjukvard/behandlingsrekommendationer/Rek_RLS_webb_rev.pdf|titel = Läkemedelsverkets rekommendationer 2009 för RL|hämtdatum = 2015-02-05}}</ref> Brist på [[B12]], [[folsyra]] och [[magnesium]] kan också orsaka besvär. När man rättat till bristerna försvinner symtomen hos 50&nbsp;% av patienterna.
Sjukdomen har beskrivits amerikanska patientorganisationen Restless Legs Syndrome Foundation som "den vanligaste sjukdomen du aldrig hört talas om".<ref>{{webbref |url=http://www.wedforbundet.se/allmant/folksjukdomen/|titel=WED-förbundet, ''Om folksjukdomen WED/RLS''|hämtdatum=17 november 2016}}</ref> Den beräknas drabba 5–10&nbsp;% av befolkningen med varierande grad av allvarlighet. Orsaken är ännu okänd, men i omkring hälften av fallen kan man se olika brister hos patienten. Till exempel [[ferritin]]brist som om den ligger under 50 [[mikrogram]]/liter<ref>http://www.lakemedelsverket.se/upload/halso-och-sjukvard/behandlingsrekommendationer/Rek_RLS_webb_rev.pdf läkemedelverkets rekommendation</ref> skall behandlas.<ref>{{Webbref|url = http://www.lakemedelsverket.se/upload/halso-och-sjukvard/behandlingsrekommendationer/Rek_RLS_webb_rev.pdf|titel = Läkemedelsverkets rekommendationer 2009 för RL|hämtdatum = 2015-02-05}}</ref> Brist på [[B12]], [[folsyra]] och [[magnesium]] kan också orsaka besvär. När man rättat till bristerna försvinner symtomen hos 50&nbsp;% av patienterna.


Hos de övriga 50&nbsp;% av de drabbade som har den primära formen kan det vara något fel i [[receptorcell|receptorerna]] som bearbetar dopaminet i hjärnan. Det forskas även på syresättning, ärftlighet och övriga hormoner.<ref>{{Webbref|url = http://www.neurologiisverige.se/wp-content/uploads/2012/12/nis.occident.se_rsl.pdf|titel = Neurologi i Sverige 2012|hämtdatum = 2015-02-05}}</ref>
Hos de övriga 50&nbsp;% av de drabbade som har den primära formen kan det vara något fel i [[receptorcell|receptorerna]] som bearbetar dopaminet i hjärnan. Det forskas även på syresättning, ärftlighet och övriga hormoner.<ref>{{Webbref|url = http://www.neurologiisverige.se/wp-content/uploads/2012/12/nis.occident.se_rsl.pdf|titel = Neurologi i Sverige 2012|hämtdatum = 2015-02-05}}</ref>

Versionen från 17 november 2016 kl. 05.11

Willis–Ekboms sjukdom
Sömnmönster hos en person med Willis–Ekboms sjukdom (rött) jämfört med en frisk person (blått).
Klassifikation och externa resurser
ICD-10G25.8
ICD-9333.94
OMIM102300 608831
DiseasesDB29476
Medlineplus000807
eMedicineneuro/509 
MeSHsvensk engelsk

Willis–Ekboms sjukdom, förkortat WED efter engelskans Willis–Ekbom disease, är en kronisk neurologisk sjukdom som drabbar 5–10 % av den västerländska befolkningen.[1] Sjukdomen kallades tidigare Rastlösa ben eller Restless legs syndrome (RLS) men det har nu övergivits i Sverige och flera andra länder[2] då det är missvisande och de drabbade ofta blir bagatelliserade. De drabbade upplever sensationer av varierande grad i främst benen, men 42 % har obehag även från armarna, även händer, fötter och bål kan vara drabbade. De flesta har dessutom en stark obehagskänsla i kroppen. Av detta följer ett oemotståndligt behov av att röra på kroppen, främst benen. 80 % har sömnstörningar.[3] Den förste som utförligt beskrev detta tillstånd var den engelska hovläkaren sir Thomas Willis som redan 1623 beskrev sjukdomen. Han avslutade sin avhandling med uttalandet att patienterna levde under tortyrliknande förhållanden. Det skulle dröja över 300 år innan den svenske neurologen Karl-Axel Ekbom, genom sin doktorsavhandling (1945) införde begreppet "Restless legs" och konstaterade att dopaminhormonet var inblandat i sjukdomen.

Symtom

De drabbade upplever ett starkt obehag i kroppen och den drabbade kroppsdelen, framför allt underbenen, som endast kan lindras genom att man rör på dem. Känslan beskrivs som stickande, brännande, krypande, sugande, sprängande och/eller smärtsamma spänningar djupt inne i benet. Symtomen förvärras kvälls- och nattetid, vilket hos 80 % leder till svåra sömnstörningar. [4][5]. Symtomen kan även förekomma dagtid, speciellt vid långvarigt sittande. I 42 % kan symtomen även drabba armarna[6] och andra kroppsdelar.[7] I flera fall är symtomen ensidiga men skiftar ofta från ena till andra sidan, Många har symtom bilateralt. Tillståndet förväxlas i bland medpolyneuropati, benkramp, växtvärk och sovande/domnade ben.

Förekomst och orsak

Sjukdomen har beskrivits amerikanska patientorganisationen Restless Legs Syndrome Foundation som "den vanligaste sjukdomen du aldrig hört talas om".[8] Den beräknas drabba 5–10 % av befolkningen med varierande grad av allvarlighet. Orsaken är ännu okänd, men i omkring hälften av fallen kan man se olika brister hos patienten. Till exempel ferritinbrist som om den ligger under 50 mikrogram/liter[9] skall behandlas.[10] Brist på B12, folsyra och magnesium kan också orsaka besvär. När man rättat till bristerna försvinner symtomen hos 50 % av patienterna.

Hos de övriga 50 % av de drabbade som har den primära formen kan det vara något fel i receptorerna som bearbetar dopaminet i hjärnan. Det forskas även på syresättning, ärftlighet och övriga hormoner.[11] Dessa 50 % måste medicinera för att klara sin vardag.

Se även

Källor

  • Ekbom, K., Leissner L., Olson, J.-E., Widner H.: "Restless legs – vanligt sjukdomstillstånd som ofta missas", Läkartidningen, 2006;4:207-211

Noter

  1. ^ ”Internetmedicin”. http://www.internetmedicin.se/page.aspx?id=1512. Läst 5 februari 2015. 
  2. ^ Ulfberg, Jan (13 oktober 2014). ”Restless legs-syndromet har bytt namn”. Läkartidningen. http://www.lakartidningen.se/Klinik-och-vetenskap/Kommentar/2014/10/Restless-legs-syndromet-har-bytt-namn/. Läst 1 augusti 2015. 
  3. ^ http://mesh.kib.ki.se/swemesh/show.swemeshtree.cfm?Mesh_No=C10.886.425.800.700&tool=karolinska
  4. ^ http://sleepfoundation.org/sleep-disorders-problems/sleep-related-movement-disorders/periodic-limb-movement-disorder PLMS
  5. ^ ”PLMD Sleepfoundation”. http://sleepfoundation.org/sleep-disorders-problems/sleep-related-movement-disorders/periodic-limb-movement-disorder. Läst 5 februari 2015. 
  6. ^ http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC3579060/ symtom för armarna
  7. ^ ”US National Library of Medicin”. http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC3579060/. Läst 5 februari 2015. 
  8. ^ ”WED-förbundet, Om folksjukdomen WED/RLS. http://www.wedforbundet.se/allmant/folksjukdomen/. Läst 17 november 2016. 
  9. ^ http://www.lakemedelsverket.se/upload/halso-och-sjukvard/behandlingsrekommendationer/Rek_RLS_webb_rev.pdf läkemedelverkets rekommendation
  10. ^ ”Läkemedelsverkets rekommendationer 2009 för RL”. http://www.lakemedelsverket.se/upload/halso-och-sjukvard/behandlingsrekommendationer/Rek_RLS_webb_rev.pdf. Läst 5 februari 2015. 
  11. ^ ”Neurologi i Sverige 2012”. http://www.neurologiisverige.se/wp-content/uploads/2012/12/nis.occident.se_rsl.pdf. Läst 5 februari 2015. 

Externa länkar