(Go: >> BACK << -|- >> HOME <<)
Hoppa till innehållet

Wilhelm Erik Svedelius: Skillnad mellan sidversioner

Från Wikipedia
Bläddra interaktivt i historiken
← Äldre redigeringNyare redigering →
Innehåll som raderades Innehåll som lades till
VisuellWikitext
mIngen redigeringssammanfattning
+ wlänk, rubrikhierarki, + ext länk: Libris
Rad 21: Rad 21:


== Källor ==
== Källor ==
*Ann-Marie Ahlberg, ''Svenska män och kvinnor 7'' (Sthlm 1954)
*Ann-Marie Ahlberg, ''[[Svenska män och kvinnor]] 7'' (Stockholm 1954)
==Noter==
===Noter===
<references/>
<references/>


==Externa länkar==
==Externa länkar==
* {{Libris namn|Svedelius|Wilhelm|år=1816-1889}}
*[http://runeberg.org/svedelif/ Svedelius självbiografi ''Anteckningar om mitt förflutna lif'' (Stockholm 1894) på Projekt Runeberg]
*[http://runeberg.org/svedelif/ Svedelius självbiografi ''Anteckningar om mitt förflutna lif''] (Stockholm 1894) på [[Projekt Runeberg]]
* {{Svenska Akademiens ledamotsregister}}
* {{Svenska Akademiens ledamotsregister}}
{{successionsbox
{{successionsbox

Versionen från 6 april 2022 kl. 20.56

Wilhelm Erik Svedelius
Född5 maj 1816[1][2][3]
Köpings stadsförsamling[3]
Död26 februari 1889[1][2][4] (72 år)
Uppsala församling[2][4]
BegravdUppsala gamla kyrkogård[5]
kartor
Medborgare iSverige
Utbildad vidUppsala universitet
SysselsättningStatsvetare, professor[2], historiker
Befattning
Skytteanska professuren i statskunskap och vältalighet (1862–1882)
Stol nummer 7 i Svenska Akademien (1864–1889)[6]
ArbetsgivareLunds universitet
Uppsala universitet
Utmärkelser
Litteris et Artibus (1864)
Redigera Wikidata

Wilhelm Erik Svedelius, född 5 maj 1816 i Köping, död 26 februari 1889 i Uppsala, var en svensk historiker och statsvetare samt professor skytteanus. Svedelius var den som införde statsvetenskapen som självständigt ämne till Sverige. Han var ledamot av Svenska Akademien 1864–1889.

Biografi

Wilhelm Erik Svedelius föddes i Köping som son till kontraktsprosten Jacob Michael Svedelius och hans hustru Anna Wilhelmina Svedelius, som var hans kusin. Morfadern Pehr Svedelius var professor i retorik och poesi i Uppsala samt universitetets rektor.[7] På kvinnosidorna hade båda föräldrarna en lång rad präster och personer knutna till universitetet.[8] En något äldre släkting var Pehr Gustaf Svedelius.

1831 skrevs Wilhelm Erik Svedelius in vid Uppsala universitet, där han blev magister 1839. Året därefter blev han docent i statskunskap, vilket han förblev i tio år. Sedan fick han tjänst som adjunkt i historia och statistik och hade samtidigt periodvis professuren i historia. Han blev 1856 utsedd till professor i historia vid Lunds universitet, och var kvar där tills han 1862 erhöll den skyttanska professuren i Uppsala. Svedelius var rektor vid Uppsala universitet 1868–1869.

1858 blev han medlem av Vitterhetsakademien, 1864 i Svenska akademien, 1870 av Vetenskapsakademien. 1864 erhöll han Litteris et Artibus. 1879 utsågs han till juris hedersdoktor i Köpenhamn.

Hans rykte som lärd kom med hans stora arbete: statsskickens historia. Hans handbok Anteckningar för akademiska examina i statskunskap (1868–1869), var länge normen för disciplinen. Andra betydande verk är Om statsrådets ansvarighet (1856), Studier i Sveriges statskunskap (1875), Representationsreformens historia (1889), samt minnesteckningar över ledamöter i Svenska akademien och Vetenskapsakademien.

Han beskrivs som en etiker som slog vakt om protestantiska och humanistiska ideal. Sina studenter hade han ett personligt förhållande till, och tog rollen som hjälpare och mentor. Han gifte sig aldrig för han "saknade fallenhet för vällustens utsväfvningar", och ägnade sig i stället fullt ut åt vetenskapen. Med åren blev hans tilltagande tankspriddhet legendarisk, och ämne för flera anekdoter.

Bland mera personligt färgade skrifter finns Afsked från studenterne (1882) och hans postumt utgivna memoarer Anteckningar om mitt förflutna lif.

Svedelius ligger begravd på Uppsala gamla kyrkogård i Västmanlands-Dala nationsgrav.

Tal

”Till Gustaf Wasas minne” tal vid invigningen av Utmelandsmonumentet 1860.

Källor

Noter

  1. ^ [a b] Sveriges dödbok, 18160505 Svedelius, Vilhelm Erik, läst: 19 juni 2018.[källa från Wikidata]
  2. ^ [a b c d] Wilhelm Erik Svedelius, läst: 1 november 2018.[källa från Wikidata]
  3. ^ [a b] Köpings stadsförsamlings kyrkoarkiv, Födelse- och dopböcker, SE/ULA/10695/C/5 (1798-1829), bildid: C0009678_00102, födelse- och dopbok, läs onlineläs online, läst: 10 maj 2019, ”14,Eric Vilhelm, Maij,5,Maij,9”.[källa från Wikidata]
  4. ^ [a b] Uppsala domkyrkoförsamling (C) F:8 (1880-1889) Bild 437 (AID: v126730.b437, NAD: SE/ULA/11632), död- och begravningsbok, läs onlineläs online, läst: 10 maj 2019, ”67 (feb),26,1,,Svedelius, Vilhelm Erik, Professor emerit,,72,9,21,1...Diabetes ...senilis”.[källa från Wikidata]
  5. ^ Svenskagravar.se, Svedelius, Wilhelm Eric, läs online, läst: 5 augusti 2020.[källa från Wikidata]
  6. ^ läst: 20 juli 2020.[källa från Wikidata]
  7. ^ http://www.zenker.se/Historia/Herdaminne/leksand.shtml#kh25
  8. ^ http://family.olofpark.com/000/0025/365.htm

Externa länkar

Företrädare:
Olof Wingqvist 		Skytteanska professuren
1862–1882 		Efterträdare:
Oscar Josef Alin
Företrädare:
Carl Wilhelm Böttiger 		Inspektor för Västmanlands-Dala nation
1866–1882 		Efterträdare:
Edward Clason
Företrädare:
Olof Matthias Theodor Rabenius 		Uppsala universitets rektor
1868–1869 		Efterträdare:
Carl Benedict Mesterton
Företrädare:
Carl Hammarskjöld 		Inspektor för Kalmar nation
1880–1881 		Efterträdare:
Isak Sven Landtmanson


v • r
Ledamöter av Svenska Akademien, stol 7
Lista över ledamöter
Auktoritetsdata
Hämtad från ”https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Wilhelm_Erik_Svedelius&oldid=50351711”