Manzhouli: Skillnad mellan sidversioner
Innehåll som raderades Innehåll som lades till
Bothnia (Diskussion | Bidrag) mongolisk text |
Roufu (Diskussion | Bidrag) |
||
| (14 mellanliggande sidversioner av 7 användare visas inte) | |||
| Rad 1: | Rad 1: | ||
{{Kina-härad |
{{Kina-härad |
||
Kryssa för typ av område nedan |
<!-- Kryssa för typ av område nedan. --> |
||
|härad = |
|||
|autonomt härad = |
|||
------------------------------------------------|= |
|||
|stad på häradsnivå = |
|||
härad | |= autonomt härad | |= |
|||
|stadsdistrikt = |
|||
banér |
|banér = |
||
|autonomt banér = |
|||
skogsbruksdistrikt |
|skogsbruksdistrikt = |
||
|särskilt distrikt = |
|||
stad på subprefekturnivå |
|stad på subprefekturnivå = X |
||
------------------------------------- |
<!-------------------------------------> |
||
|namn = Manzhouli |
|namn = Manzhouli |
||
| Rad 14: | Rad 17: | ||
|kortnamn = |
|kortnamn = |
||
|lokalt_namn = |
|lokalt_namn ={{MongolUnicode|ᠮᠠᠨᠵᠤᠤᠷ}}{{MongolUnicode|ᠬᠣᠲᠠ}} |
||
|lokalt_språk =Mongoliska |
|lokalt_språk =Mongoliska |
||
|lokalt_språk_länk = |
|lokalt_språk_länk = |
||
|lokal_transkribering=Manǰuur<br>Манжуур |
|lokal_transkribering=Manǰuur qoton<br>Манжуур хот |
||
|toppbild =Г.Маньчжурия (Китай).JPG |
|toppbild =Г.Маньчжурия (Китай).JPG |
||
| Rad 36: | Rad 39: | ||
|long_grad=117 |long_min=26 |long_sek=0 |
|long_grad=117 |long_min=26 |long_sek=0 |
||
|yta =696 |
|yta =696 |
||
|folkmängd =249473 |
|folkmängd =249473 |
||
|år_folkmängd =2010 |
|år_folkmängd =2010 |
||
|källa_folkmängd =http://www.geohive.com/cntry/ |
|källa_folkmängd =http://www.geohive.com/cntry/CN-15_ext.aspx |
||
|befolkningstäthet = |
|befolkningstäthet = |
||
| Rad 57: | Rad 60: | ||
|psekr_bäst_före = |
|psekr_bäst_före = |
||
<!-- Större etniska grupper. Upp till 15 stycken. Namn, länk och andel (i procent). --> |
|||
|=----------------------------------- |
|||
|etnisk_grupp_namn1 = |etnisk_grupp_länk1 = |etnisk_grupp_andel1 = |
|||
Större etniska grupper: |
|||
|etnisk_grupp_namn2 = |etnisk_grupp_länk2 = |etnisk_grupp_andel2 = |
|||
(lägg till fler rader vid behov) |
|||
|etnisk_grupp_namn3 = |etnisk_grupp_länk3 = |etnisk_grupp_andel3 = |
|||
|etnisk_grupp_namn4 = |etnisk_grupp_länk4 = |etnisk_grupp_andel4 = |
|||
-------------------------------------|= |
|||
| | |
|etnisk_grupp_namn5 = |etnisk_grupp_länk5 = |etnisk_grupp_andel5 = |
||
| | | |= |
|||
| | | |= |
|||
| | | |= |
|||
-------------------------------------|= |
|||
|källa_nationaliteter= |
|källa_nationaliteter= |
||
| |
|webbplats =http://www.manzhouli.gov.cn/ |
||
|karta = |
|karta = |
||
|bredd = |
|bredd = |
||
}} |
}} |
||
'''Manzhouli''' är en stad på subprefekturnivå |
'''Manzhouli''', tidigare [[Kinesisk postromanisering|romaniserat]] '''Manchouli''',<ref>Wahlén, Jan (red.), ''Bonniers universalatlas,'' Bonnier, Stockholm, 1970</ref> är en stad på [[subprefekturnivå]] som lyder under [[Hulunbuir]]s stad på [[prefekturnivå]] i den autonoma regionen |
||
[[Inre Mongoliet]] i norra [[Kina]]. Orten är belägen vid [[Argun (flod i Asien)|Argunfloden]] intill gränsen till [[Ryssland]] omkring 1 100 kilometer nordost om regionhuvudstaden [[Hohhot]]. |
|||
Staden har status som subprefektur, vilket betyder att den befinner sig på samma administrativa nivå som ett [[Administrativa_regioner_i_Kina#Häradsnivå|härad]], men lyder direkt under regionsregeringen. |
|||
| ⚫ | 1901 blev den [[Östra kinesiska järnvägen]] färdigt i enlighet med ett hemligt rysk-kinesiskt avtal som tecknats mellan [[Aleksej Lobanov-Rostovskij]] och [[Li Hongzhang]] fem år tidigare.<ref>För en engelsk översättning av avtalet, se Têng, Ssu-yü, and John King Fairbank, ''China's Response to the West: A Documentary Survey, 1839-1923.'' (Cambridge, MA: Harvard University Press, 1979), ss. 130-31.</ref> En liten bosättning bildades snart kring Mantjzjurija-stationen som låg på den kinesiska sidan av gränsen och orten fick sitt namn efter det ryska ordet för [[Manchuriet]]. |
||
| ⚫ | 1901 blev den [[Östra kinesiska järnvägen]] färdigt i enlighet med ett hemligt rysk-kinesiskt avtal som tecknats mellan [[Aleksej Lobanov-Rostovskij]] och [[Li Hongzhang]] fem år tidigare.<ref>För en engelsk översättning av avtalet, se Têng, Ssu-yü, and John King Fairbank, ''China's Response to the West: A Documentary Survey, 1839-1923.'' (Cambridge, MA: Harvard University Press, 1979), ss. 130-31.</ref> En liten bosättning bildades snart kring Mantjzjurija-stationen (Маньчжурия) som låg på den kinesiska sidan av gränsen och orten fick sitt namn efter det ryska ordet för [[Manchuriet]]. 1907 öppnades Manzhouli för gränshandel<ref>Henry George Wandesforde Woodhead, ''The China Year Book'' (Shanghai,: North China Daily News & Herald, 1934), s. 181.</ref> och började växa dramatiskt och 1927 blev orten omvandlad till stad. |
||
| ⚫ | Från juli till september 1929 utkämpades en konflikt om kontrollen över Östra kinesiska järnvägen mellan den kinesiske krigsherren [[Zhang Xueliang]] och styrkor den [[sovjet]]iska [[Röda armén]] som leddes av [[Vasilij Blücher]]. Sovjetunionen avgick med segern och järnvägen |
||
| ⚫ | Från juli till september 1929 utkämpades en [[Kinesisk-sovjetiska gränskonflikten (1929)|konflikt]] om kontrollen över Östra kinesiska järnvägen mellan den kinesiske krigsherren [[Zhang Xueliang]] och styrkor den [[sovjet]]iska [[Röda armén]] som leddes av [[Vasilij Blücher]]. Sovjetunionen avgick med segern och järnvägen stannade i gemensam rysk-kinesisk förvaltning. |
||
1931 införlivades Manzhouli med omnejd i den [[japan]]ska lydstaten [[Manchukuo]] och återlämnades inte till Kina förrän efter det [[andra kinesisk-japanska kriget]]s slut. 1949 ingick staden i den nybildade autonoma regionen Inre Mongoliet. |
1931 införlivades Manzhouli med omnejd i den [[japan]]ska lydstaten [[Manchukuo]] och återlämnades inte till Kina förrän efter det [[andra kinesisk-japanska kriget]]s slut. 1949 ingick staden i den nybildade autonoma regionen Inre Mongoliet. |
||
| Rad 84: | Rad 87: | ||
==Källor== |
==Källor== |
||
<references/> |
<references/> |
||
*{{bokref |
|||
|redaktör=Harper Damian |
|||
|titel=China |
|||
|utgåva=12th ed. |
|||
|år=2011 |
|||
|utgivare=Lonely Planet |
|||
|utgivningsort=Footscray, Vic. |
|||
|språk=eng |
|||
|isbn=978-1-74179-589-9 |
|||
|libris=12236596 |
|||
}} |
|||
[[Kategori:WP:Projekt Kina]] |
[[Kategori:WP:Projekt Kina]] |
||
[[Kategori:Gränsorter i Kina]] |
|||
[[Kategori:Gränsorter i Asien]] |
[[Kategori:Gränsorter i Asien]] |
||
[[bxr:Манжуур]] |
|||
[[de:Manjur]] |
|||
[[en:Manzhouli]] |
|||
[[es:Manzhouli]] |
|||
[[fr:Manzhouli]] |
|||
[[ko:만저우리 시]] |
|||
[[id:Manzhouli]] |
|||
[[he:מנג'ואולי]] |
|||
[[mn:Манжуур (хот)]] |
|||
[[nl:Manzhouli]] |
|||
[[ja:満州里市]] |
|||
[[no:Manzhouli]] |
|||
[[oc:Manzhouli]] |
|||
[[pl:Manzhouli]] |
|||
[[ru:Маньчжурия (город)]] |
|||
[[fi:Manzhouli]] |
|||
[[vi:Mãn Châu Lý]] |
|||
[[war:Manzhouli]] |
|||
[[zh:满洲里市]] |
|||
Nuvarande version från 21 september 2021 kl. 09.40
| Manzhouli | |||||||||
| |||||||||
| |||||||||
| |||||||||
| Provins: | Inre Mongoliet (härader i Inre Mongoliet) | ||||||||
| Prefektur: | Hulun Buir | ||||||||
| Position: | 49°36′0″N 117°26′0″Ö / 49.60000°N 117.43333°Ö | ||||||||
| Yta: | 696 km² | ||||||||
| Folkmängd:* | 249 473 (2010) | ||||||||
| Befolknings- täthet: |
358,4 inv./km² | ||||||||
| Officiell webbplats | |||||||||
  Manzhouli
Manzhoulis läge i Kina. | |||||||||
| *Källa för folkmängd: http://www.geohive.com/cntry/CN-15_ext.aspx | |||||||||
Manzhouli, tidigare romaniserat Manchouli,[1] är en stad på subprefekturnivå som lyder under Hulunbuirs stad på prefekturnivå i den autonoma regionen Inre Mongoliet i norra Kina. Orten är belägen vid Argunfloden intill gränsen till Ryssland omkring 1 100 kilometer nordost om regionhuvudstaden Hohhot.
Staden har status som subprefektur, vilket betyder att den befinner sig på samma administrativa nivå som ett härad, men lyder direkt under regionsregeringen.
1901 blev den Östra kinesiska järnvägen färdigt i enlighet med ett hemligt rysk-kinesiskt avtal som tecknats mellan Aleksej Lobanov-Rostovskij och Li Hongzhang fem år tidigare.[2] En liten bosättning bildades snart kring Mantjzjurija-stationen (Маньчжурия) som låg på den kinesiska sidan av gränsen och orten fick sitt namn efter det ryska ordet för Manchuriet. 1907 öppnades Manzhouli för gränshandel[3] och började växa dramatiskt och 1927 blev orten omvandlad till stad.
Från juli till september 1929 utkämpades en konflikt om kontrollen över Östra kinesiska järnvägen mellan den kinesiske krigsherren Zhang Xueliang och styrkor den sovjetiska Röda armén som leddes av Vasilij Blücher. Sovjetunionen avgick med segern och järnvägen stannade i gemensam rysk-kinesisk förvaltning.
1931 införlivades Manzhouli med omnejd i den japanska lydstaten Manchukuo och återlämnades inte till Kina förrän efter det andra kinesisk-japanska krigets slut. 1949 ingick staden i den nybildade autonoma regionen Inre Mongoliet.
Källor[redigera | redigera wikitext]
- ^ Wahlén, Jan (red.), Bonniers universalatlas, Bonnier, Stockholm, 1970
- ^ För en engelsk översättning av avtalet, se Têng, Ssu-yü, and John King Fairbank, China's Response to the West: A Documentary Survey, 1839-1923. (Cambridge, MA: Harvard University Press, 1979), ss. 130-31.
- ^ Henry George Wandesforde Woodhead, The China Year Book (Shanghai,: North China Daily News & Herald, 1934), s. 181.
- Harper Damian, red (2011) (på engelska). China (12th ed.). Footscray, Vic.: Lonely Planet. Libris 12236596. ISBN 978-1-74179-589-9