fart

Definition från Wiktionary, den fria ordlistan.
Hoppa till navigering Hoppa till sök

Svenska

[redigera]

Substantiv

[redigera]
Böjningar av fart 1-2. Singular Plural
utrum Obestämd Bestämd Obestämd Bestämd
Nominativ fart farten farter farterna
Genitiv farts fartens farters farternas

fart

  1. (fysik) absolutbeloppet av hastigheten; hastigheten utan angiven riktning; skalär storhet som anger ändring i position i rummet per tidsenhet; positionens derivata med avseende på tid
    Bilen körde med hög fart.
  2. (allmänt) hur långt något förflyttar sig under en angiven tidsperiod, eller hur fort något sker
  3. (endast i grundform) intensiv aktivitet
    Det var fart i henne idag!
  4. (ålderdomligt) färd
Indragna rader ovanför strecket gäller en särskild definition. Eventuella rader närmast nedan kan gälla en eller flera av definitionerna ovan.
Etymologi: Sedan yngre fornsvenska fart (”färd; hast”), av lågtyska vart (”fart; färd”) av lågtyska varen (”fara”). Även besläktat med färd.
Besläktade ord: fartig
Sammansättningar: avfart, fartbegränsning, fartblind, fartfylld, infart, påfart, sjöfart, snigelfart, toppfart, utfart, överfart
Fraser: fart och fläkt, sätta fart, vara i farten

Översättningar

[redigera]

Engelska

[redigera]

Substantiv

[redigera]
Böjningar av fart  Singular Plural
Nominativ fart farts
Genitiv fart's farts'

fart

  1. (vardagligt, vulgärt) fis, fjärt, prutt
    Synonymer: air biscuit, barking spider, beef, biological warfare, blowoff, bottom burp, botty burp, butt burp, curmurring, emission, feist, fise, fist, flatulence, flatus, guff, poot, raspberry tart (Cockney-rimslang), toot, trouser cough, whooper, wind

Verb

[redigera]
Böjningar av fart  Singular Plural
1-2:a pers. 3:e pers.
Presens fart farts fart
Preteritum farted
Perfektparticip farted
Presensparticip farting, vard. fartin'

fart

  1. (vardagligt, vulgärt) prutta
    Synonymer: flatulate, break wind, cut the cheese, pass gas